”Kineser blandar ofta ihop hon och han”
När Xu Yuan arbetade som lärare i mandarinkinesiska i Peking blev hon erbjuden att fortsätta undervisningen av några svenska elever som aupair i Sverige. Det var 2011. I dag undervisar hon i kinesiska på flera skolor i Stockholm.
Hon menar att utlänningar brukar ha störst problem med att lära sig mandarins fyra betydelseskiljande toner. Men svenskan har i alla fall två tonaccenter: akut och grav. Anden (av and) uttalas till exempel med akut accent, medan anden (av ande) uttalas med grav.
– Därför brukar svenskar ha ett bättre uttal än andra européer. Fransmän har enligt min erfarenhet ofta svårast, säger hon.
Men allra knepigast är förstås att memorera tecknen. Det finns över 100 000, och en läs- och skrivkunnig person förväntas kunna åtminstone 3 000.
Själv har Xu Yuan svårt att se fördelarna med teckensystemet, och använder i likhet med många andra kineser hellre det latinska så kallade pinyin-alfabetet när hon skriver mejl eller sms. Men hon menar ändå att tecknen behövs, eftersom det begränsade antalet stavelser gör att många ord med olika betydelse uttalas likadant. De personliga pronomenen 他, ’han’, 她, ’hon’, och 它, ’det’, uttalas till exempel alla ”tā”.
– Det gör att man tänker mindre i termer av kön på mandarin. Kineser blandar ofta ihop ’han’ och ’hon’ när de ska tala svenska eller engelska.
Uttal
Kinesiska är ett så kallat tonspråk, vilket innebär att vokalernas toner är betydelseskiljande. I standardkinesiskan, även kallad mandarin, finns fyra toner: hög och jämn: ”mā”, stigande: ”má”, fallande och sedan stigande igen: ”mă”, samt fallande: ”mà”. Dessa fyra ”ma” betyder i tur och ordning ’mamma’, ’hampa’, ’häst’ respektive ’skälla på’.
Dialekter
Mandarin betraktas traditionellt som en av sju kinesiska dialektgrupper. Dessa skiljer sig åt lika mycket som de germanska språken, men använder samma teckensystem. Standardkinesiskan baserar sig på den dialekt av mandarin som talas i Peking.
Grammatik
Böjning av ord förekommer knappt. I stället används ”grammatiska ord”, eller partiklar, som 了, ”le”, i 吃了饭 = ’äta le mat’, som betecknar att handlingen är avslutad. Ofta är det sammanhanget som avgör den exakta betydelsen, till exempel om ett ord står plural eller singular.
3 000 tecken
Den som skriver kinesiska förväntas behärska minst 3 000 olika tecken.
Måttsord
I mandarin finns flera hundra måttsord, som anger föremålens egenskaper. I 一条狗 = ’en stycken hund’, anger till exempel 条, ”tiáo”, att hunden är ett avlångt objekt.
950 miljoner
talar mandarin, framför allt i Kina och Taiwan.
7 600
talare finns i Sverige.
Liten ordlista
你好, med pinyin: ”nǐ hăo” = ’hej’ – egentligen ’du bra’.
瑞典, ”rùidǐan” = ’svensk’. Bokstavligen betyder tecknet ’lyckobådande klassiker’, men det är ljudlikheten med det engelska Sweden som motiverar kombinationen. Tecknet är från början ett lån från kantonesisk kinesiska, där det uttalas ”suöj-dinn”.
电脑, ’diàn nǎo’ = ’dator’ – egentligen ’elektrisk hjärna’. De flesta moderna begreppen återges med inhemska ord.爱