”Iriska är ett levande språk”
Gregory Darwin är universitetslektor i iriska vid Uppsala universitet och forskar om keltisk litteratur och mytologi.
Bild: Staffan Eng
Intresset för att lära sig iriska har ökat. Det menar Gregory Darwin, som undervisar i språket vid Uppsala universitet.
– På senare år har flera iriskspråkiga filmer fått stor uppmärksamhet i media. Det har gjort människor både på och utanför Irland medvetna om att iriska är ett levande språk som de kan lära sig tala, säger han.
Han framhåller också att iriskan förra året blev ett fullvärdigt officiellt EU-språk, vilket har ökat efterfrågan på irisktalare i EU-administrationen.
– I kölvattnet av brexit har många irländare kommit att identifiera sig mer med den europeiska kontinenten och tagit avstånd från det som är engelskt. Och ett sätt att göra det är att tala ett annat språk än engelska.
Resultatet, tror Gregory Darwin, är att fler människor ibland använder den iriska som många har fått lära sig i skolan.
Men om iriskan ska kunna bli ett funktionellt vardagsspråk på Irland menar han att det yrvakna intresset måste kombineras med skarpa politiska åtgärder – till exempel en bostadspolitik som ger iriskspråkiga förtur i vissa stadsområden.
– Jag tror att geografisk koncentration är en nyckelfråga. I dag finns inte, med undantag av några ställen på landsbygden, den kritiska massa talare som krävs för att man ska kunna använda språket i sitt dagliga liv.
6 fakta om iriska
Omkring två miljoner talar iriska. Men bara en minoritet använder språket dagligen.
Antal talare: Iriskan är ett keltiskt språk med 1,8 miljoner talare på Irland och 230 000 på Nordirland. Färre än 80 000 av dessa använder dock språket dagligen – de flesta bor i de landsbygdsområden som brukar kallas för Gaeltacht. På 1800-talet talades iriska av hundratusentals irländska migranter i Nordamerika, men i dag behärskas den bara av ett fåtal amerikaner.
Historia: Iriskan var majoritetsspråk på Irland fram till 1700-talet, varefter språket förbjöds av det brittiska styret. Med den irländska självständighetsrörelsen i slutet av 1800-talet fick dock språket en renässans. I dag är iriska vid sidan av engelskan officiellt språk på Irland och obligatoriskt ämne i landets offentliga skolor. Men i resten av samhället har språket en ganska undanskymd roll.
Grammatik: Till skillnad från andra indoeuropeiska språk inleder iriskan oftast sina satser med ett verb och böjer prepositioner efter person. Ett exempel är satserna ’jag gillar kaffe’ och ’du gillar kaffe’, som heter is maith liom caife respektive is maith leat caife. Båda betyder ordagrant ’är bra med kaffe’ – skillnaden ligger i prepositionen le, ’med’, som personböjs till liom respektive leat.
Uttal: Förändringar av inledande konsonantljud är vanliga och har ofta en grammatisk funktion. Så kan b-ljudet i a bróg, ’hennes sko’, ändras till ett v-ljud i a bhróg, ’hans sko’ eller till ett m-ljud i a mbróg, ’deras sko’. Varje konsonant kan dessutom palatiseras, alltså bildas genom att tungan trycks eller höjs mot hårda gommen, vilket anges med en stum vokal i skrift. På så sätt kan till exempel bó, ”bå”, ’ko’, förvandlas till beo, ”bjå”, ’levande’.
Räkneord: Iriskan använder olika former av räkneord beroende på om de refererar till tal, föremål eller människor. ’Fyra’ kan heta a ceathair, ceithre eller ceathrar. Det följande ordet står normalt i singular som i ceithre chat, ’fyra katt’. Men när detta ord fungerar som måttord böjs det på ett annat sätt, som i ceithre bliana, ’fyra år’, där bliain, ’år’, står i genitiv.
Liten ordlista:
- Dia dhuit! = ’hej!’ – ordagrant ’Gud välsigne dig’, vilket besvaras med Dia is Muire dhuit, ’Gud och Maria välsigne dig’
- danartha = ’grym; barbarisk’, av Danar, ’dansk’ – mötet med vikingarna har lämnat starka avtryck i iriskan
- déanamh = ’att göra; görande; tillverkning’ – verbalsubstantiv ersätter infinitiv och har många andra funktioner
- uathfheidhmeach = ’automatisk’ – långa konsonantgrupper och ach-ljud är vanliga
- Is fearr Gaeilge bhriste ná Béarla cliste = Bruten iriska är bättre än lärd engelska.
