Institutet för språk och folkminnen vill byta namn
Institutet för språk och folkminnen anser att det befintliga namnet upplevs som ”ålderdomligt”. Nu vill myndigheten få klartecken för att byta till något ”tydligare och mer funktionellt”.
Institutet för språk och folkminnen vill byta namn. Myndigheten vänder sig nu till regeringen i frågan.
– Vi har upplevt att namnet ofta missförstås. Vi skulle generellt vilja hitta något som var lite enklare att förmedla, som lite tydligare ger rätt associationer och som kanske mer omedelbart berättar vad vi gör och står för, säger generaldirektören Martin Sundin.
Institutet för språk och folkminnen skapades 2006 i samband med att det då nybildade Språkrådet slussades in i den tidigare myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet. I dag ryms bland annat namn- och dialektarkiv, språkcentrum för nationella minoritetsspråk samt Språkrådet – Sveriges officiella språkvårdsorgan – i myndigheten.
Det är i budgetunderlaget för 2026–28 som önskan om att byta namn framförs till regeringen. Institutet för språk och folkminnen ”upplevs ibland som ålderdomligt” och borde ersättas av ett ”tydligare och mer funktionellt myndighetsnamn” som i sin tur skulle bidra till att ”stärka myndighetens position som en central aktör inom området språk och kultur”.
– Vi har inget nytt myndighetsnamn att hala upp ur bakfickan just nu. Vi har haft lite lösa diskussioner i ledningen där vi har funderat på vad det är vi vill fånga i ett nytt namn och hur vi vill beskriva verksamheten, säger Martin Sundin.
Sedan 2022 driver Institutet för språk och folkminnen språkcentrum för minoritetsspråken finska, meänkieli, romska och jiddisch. I höstas var det in i det längsta oklart i vilken omfattning verksamheten skulle fortsätta. Först några dagar före jul fick myndigheten besked om dom ekonomiska ramarna för dom närmaste åren. En del av den personal som sagts upp på grund av osäkerheten kunde anställas på nytt. Nu hoppas Martin Sundin på bättre framförhållning.
– Det vi efterfrågar är ett tydligare besked från regeringen om långsiktigheten i satsningen, säger han.
”Från annat håll betonar man svenskans ställning och betydelse för integration”
För att säkra en ”robust språklig infrastruktur” vill myndigheten från och med 2026 ha ytterligare tre miljoner kronor för Lexin – lexikon som finns på tjugo minoritetsspråk och som används flitigt inom bland annat sfi. Pengarna ska gå till att uppdatera och utveckla dom olika språkversionerna.
– Från annat håll betonar man svenskans ställning och betydelse för integration. Då måste det finnas resurser för att kunna tillgodogöra sig svenskan. Lexin är ett viktigt verktyg för det, säger Martin Sundin.
Institutet för språk och folkminnen hoppas även att regeringen ska öppna plånboken för större satsningar på ai och digitalisering. Det handlar enligt Martin Sundin både om att göra myndighetens material i text och ljud tillgängligt digitalt och att investera i ai.
– Explosionen av språkmodeller kan innebära väldigt mycket för oss och vi vill förstärka det området. Men för språk med få talare som några av våra nationella minoritetsspråk krävs det insatser från det allmänna för att kunna utveckla till exempel talsyntes eller maskinöversättning.
Foto: Anders Svensson och Joachim Bago/Institutet för språk och folkminnen
Institutet för språk och folkminnen vill byta namn. Myndigheten vänder sig nu till regeringen i frågan.
– Vi har upplevt att namnet ofta missförstås. Vi skulle generellt vilja hitta något som var lite enklare att förmedla, som lite tydligare ger rätt associationer och som kanske mer omedelbart berättar vad vi gör och står för, säger generaldirektören Martin Sundin.
Institutet för språk och folkminnen skapades 2006 i samband med att det då nybildade Språkrådet slussades in i den tidigare myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet. I dag ryms bland annat namn- och dialektarkiv, språkcentrum för nationella minoritetsspråk samt Språkrådet – Sveriges officiella språkvårdsorgan – i myndigheten.
Det är i budgetunderlaget för 2026–28 som önskan om att byta namn framförs till regeringen. Institutet för språk och folkminnen ”upplevs ibland som ålderdomligt” och borde ersättas av ett ”tydligare och mer funktionellt myndighetsnamn” som i sin tur skulle bidra till att ”stärka myndighetens position som en central aktör inom området språk och kultur”.
– Vi har inget nytt myndighetsnamn att hala upp ur bakfickan just nu. Vi har haft lite lösa diskussioner i ledningen där vi har funderat på vad det är vi vill fånga i ett nytt namn och hur vi vill beskriva verksamheten, säger Martin Sundin.
Sedan 2022 driver Institutet för språk och folkminnen språkcentrum för minoritetsspråken finska, meänkieli, romska och jiddisch. I höstas var det in i det längsta oklart i vilken omfattning verksamheten skulle fortsätta. Först några dagar före jul fick myndigheten besked om dom ekonomiska ramarna för dom närmaste åren. En del av den personal som sagts upp på grund av osäkerheten kunde anställas på nytt. Nu hoppas Martin Sundin på bättre framförhållning.
– Det vi efterfrågar är ett tydligare besked från regeringen om långsiktigheten i satsningen, säger han.
”Från annat håll betonar man svenskans ställning och betydelse för integration”
För att säkra en ”robust språklig infrastruktur” vill myndigheten från och med 2026 ha ytterligare tre miljoner kronor för Lexin – lexikon som finns på tjugo minoritetsspråk och som används flitigt inom bland annat sfi. Pengarna ska gå till att uppdatera och utveckla dom olika språkversionerna.
– Från annat håll betonar man svenskans ställning och betydelse för integration. Då måste det finnas resurser för att kunna tillgodogöra sig svenskan. Lexin är ett viktigt verktyg för det, säger Martin Sundin.
Institutet för språk och folkminnen hoppas även att regeringen ska öppna plånboken för större satsningar på ai och digitalisering. Det handlar enligt Martin Sundin både om att göra myndighetens material i text och ljud tillgängligt digitalt och att investera i ai.
– Explosionen av språkmodeller kan innebära väldigt mycket för oss och vi vill förstärka det området. Men för språk med få talare som några av våra nationella minoritetsspråk krävs det insatser från det allmänna för att kunna utveckla till exempel talsyntes eller maskinöversättning.
Foto: Anders Svensson och Joachim Bago/Institutet för språk och folkminnen
