Fransk revolution i löksoppan

Det var i början av februari i år som den franska tv-kanalen TF1 berättade att en ny fransk stavningspraxis kommer att dyka upp i läroböcker från och med nästa skolår.

Bland annat kommer franskans flitigt använda cirkumflex (^) att försvinna över vokalerna i och u. Det gäller i de fall där tecknet inte är ”betydelsebärande”, vilket det är i ord som sûr, ’säker’, och mûr, ’mogen’. Där får cirkumflexen alltså vara kvar, så att orden inte ska kunna förväxlas med sur, ’på’, och mur, ’vägg’. Däremot kommer ord som maîtresse, ’lärarinna; älskarinna’, och paraître, ’förefalla, verka’, att hädanefter skrivas utan cirkumflex i läroböckerna.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. En studentorganisation skickade omgående ut ett pressmeddelande där man anklagade utbildningsminister Najat Vallaud-Belkacem för att tro att hon har mandat att ändra på franskans stavningsregler. Och den konservativa borgmästaren Christian Estrosi i Nice kallade reformen absurd. Högerextrema Nationella Frontens vice partiledare Florian Philippot menade på Twitter att det var ”ett dumt påhitt av några demagoger” och taggade sitt inlägg med #Jesuiscirconflexe, en hashtagg som snabbt fick spridning i sociala medier.

Efter några dagars tystnad i debatten kände sig också Académie Française, Franska akademien, tvungen att kliva in i debatten. I en kommuniké förklarade man att ”akademien inte är ansvarig för den stavningsreform som sedan några dagar diskuteras ivrigt i landets medier”, men att man ändå ämnar ta in de nya stavningsvarianterna i den kommande upplagan av sin ordlista, som komplement till de gamla.

Varifrån kom då det nya påbudet? Från det franska språkrådet Conseil supérieur de la langue française, skulle det visa sig. Rådet finns representerat i flera franskspråkiga länder i Europa och i Quebec, och 1990 föreslog det en ”icke obligatorisk” revision av stavningen av vissa vanliga ord, däribland användandet av cirkumflex.

Förslaget fick emellertid inget större gehör i offentligheten, och det var inte förrän 2008 som det franska utbildningsministeriet uppmanade lärare att börja lära ut den reviderade stavningen i landets skolor.

Och i år valde två av landets läroboksförlag slutligen att iaktta de nya reglerna.

Sylvie Marcé, förlagschef på Belin, är en av dem som har anammat förändringarna. Hon förklarar dock att tillämpningen är frivillig, och att elever som fortsätter att använda cirkumflex enligt hittills gängse norm ”inte kommer att straffas”.

Reformen rör 2 400 av de 59 000 ord i Franska akademiens kommande ordlista, den nionde i ordningen. Bland övriga ord som berörs av reformen återfinns flera ord som enligt normen har skrivits med bindestreck i franskan. Lånordet week-end och det svenskbekanta porte-monnaie, ’plånbok; portmonnä’, kommer framdeles alltså att kunna skrivas utan bindestreck, medan des après-midi, ’eftermiddagar’, kommer att förses med ett plural-s: des après-midis.

Men frågan är om det inte är en viss grönsak som har väckt störst rabalder i de franska leden. Ordet oignon, ’lök’, har i reformen berövats sitt i, och den franska kulinariska specialiteten löksoppa kommer därmed att stavas soupe à l’ognon gratinée av de krögare som vill vara i takt med tiden.

Huruvida de nya reglerna får genomslag i franskundervisningen i det svenska skolväsendet är ännu oklart. Men alla som med möda har lärt sig tillämpa franskans cirkumflex, kan andas ut. Även framöver kommer ”det lilla taket” att accepteras i hemlandets formella skrivregler.

Johanna Frändén är frilansjournalist, bosatt i Paris.