Arkeologer finner felande länk i alfabetets historia

Arkeologer har funnit cirka 3500 år gamla skrivtecken, ristade på en krukskärva. Skärvan återfanns i Tel Lachish, en arkeologisk utgrävningsplats i Israel. Arkeologerna tror att tecknen kan vara en felande länk i alfabetets historia.

Det äldsta kända skriftsystemet är hieroglyferna, en fornegyptisk bildskrift. De första hieroglyferna återfanns i Egypten på gravstenar från omkring 3000 f.Kr. Fler varianter av hieroglyfer, daterade till cirka 1300 f.Kr. hittades i Levanten, ett område runt dagens Israel. Och hittills har man inte kunnat fastställa hur hieroglyferna kunde färdas från det ena området till det andra.

Skrivtecknen på den nyligen utgrävda krukskärvan kan vara den länk som binder samman de tidigaste hieroglyferna med de senare i Levanten. Det menar den österrikiska arkeologen Felix Höflmayer, som leder utgrävningarna i Tel Lachish. En grupp härskare, hyksos, regerade i Egypten cirka 1675–1575 f.Kr. Och under en period kontrollerade de både Levanten och norra Egypten. Forskarna antar att det var hyksos som tog med sig skriften från det ena lydriket till det andra. 

På skärvan finns en kort alfabetisk inskription. Första ordet innehåller tecknen för ayin, bet och dalet, det andra ordet tecknen för nun, pe och tav. Bokstäverna är alla en del av ett tidigt semitiskt alfabet som användes på Arabiska halvön. De återfinns också i dagens hebreiska, men ser annorlunda ut där. Den skribent som ristade tecknen på krukan använde hieroglyfer för att återge vissa språkljud, till exempel ayin – som i hieroglyfisk form ser ut som ett öga. Forskarna är inte säkra på hur de två orden ska utläsas, men de kan vara delar av två namn.

Maria

Foto: J. Dye, Austrian Academy of Sciences

Beställ Språktidningen!
Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration