Anarki genom språket

Praviska är ett fiktivt språk med science fiction-anknytning. Du kan ha hört talas om klingon – ett språk som talas av krigiska utomjordingar i tv-serien Star Trek och som entusiastiska ”trekkers” utvecklat med fonetik, grammatik och ordförråd. Man har till och med översatt Shakespeare till klingon.

Praviska har en annan bakgrund. Beskrivningar och antydningar om dess natur förekommer i Ursula K Le Guins science fiction-klassiker The dispossessed (på svenska Shevek: en berättelse om två världar) från 1974. Denna roman handlar om tvillingplaneterna Urres och Anarres. Urres påminner i mycket om jorden. Därifrån flyr förtryckta människor för att kolonisera Anarres, som är en karg och ogästvänlig planet. Kolonisatörerna försöker skapa ett anarkistiskt idealsamhälle. Därför utvecklar man också ett språk – praviska – lämpat för anarkistiskt tänkande.

För tre år sedan arrangerades en utställning på King’s college i London med utopier som tema, med anledning av ett det gått 500 år sedan den brittiska politikern och författaren Thomas More skrev Utopia 1516. I denna skrift beskriver Thomas More ön Utopia, som i kontrast till hans egoistiska samtid har förnuftigt styre, gemensam egendom och långtgående religionsfrihet.

En av de utopier i Thomas Mores anda som presenterades på utställningen var hämtad från The dispossessed. Utställarna ville lyfta fram den roll praviskan spelade för kulturen på Anarres. Men var hittar man en expert på ett språk som inte finns? På King’s college i London, visar det sig.

Den brittiska språkforskaren Martin Edwardes intresseområde är hur språk uppstår. Han håller också en uppskattad kurs i så kallade conlangs – en förkortning av constructed languages, ’konstruerade språk’. Med utgångspunkt från en given kultur låter han sina studenter skapa ett språk som speglar just denna kultur. På det sättet lär de sig förhållandet mellan språkliga konventioner och den omgivning som språket har uppstått i.

– Många utomordentligt lyckade arbeten som har gjorts på detta sätt har utgått från science fiction- och fantasyromaner, säger Martin Edwardes. Studenterna har också hämtat inspiration från historiska miljöer, och i ett fall till och med från mytologiska föreställningar. Det handlar om den estniska föreställningen om maa-alused, små fe-liknande varelser som lever under jorden och har markytan som golv. Så ’upp’ betyder ’ner’ och vice versa. I det konstruerade språket förekom ett ganska sofistikerat system för tempus. Man måste uppleva tid på ett annat sätt i underjorden.

Men Ursula K Le Guin är sparsam med upplysningar om praviskan på Anarres. Desto rikare är hennes beskrivning av den anarkistiska naturen. Med hjälp av den har Martin Edwardes lagt ner ett ambitiöst och omfattande arbete med ordlistor, fonetik, grammatik och till och med ett skriftspråk. På den kollektivistiska planeten Anarres får personliga pronomen bara förekomma i en mycket begränsad form. Det ord som betyder ’jag’ omskrivs lämpligen som motsvarande ’ett jag’ eller ’talaren’, du omskrivs med ’lyssnaren’ eller ’självet’. Ens egna jag är perifert, medan ’självet’ är målet för och syftet med konversationen. ’En talare’ heter på praviska KSotrekv, ’lyssnaren’ heter aSeln. Första person är till skillnad från andra praviska ord svåruttalat för att barn inte ska börja använda det – och när det används måste man bromsa upp talet och uttala det distinkt. Därmed antyder man att det inte ingår i ens alldagliga vokabulär. Praviskan har även ett ord för ’ägare’, men det används bara om man har för avsikt att grovt förolämpa någon. Då säger man gogAriks; förstavelsen gog- markerar att termen är av utländskt ursprung.

Verb förekommer aldrig i aktiv form i praviskan. Man ger själv inte upphov till en handling; en handling är något som händer en – därför skrivs meningar i passiv form. ’Jag skriver en bok’ blir ’En bok skrevs av talaren’. ’Talaren’ intar alltså en ödmjuk plats sist i satsen. I linje med detta finns det inte heller ett ord för ’nej’. Det finns en negerande förstavelse (prefix): ma-, me- eller mo-. ’Ja’ heter Tys på praviska, och ’nej’ blir ’icke-ja’: maTys. Man vill så att säga inte utöva verbalt våld med ett alltför naket och rått nej. Även i vår värld finns det faktiskt språk som saknar ord för ’nej’, till exempel tamil och walesiska.

Ett studium av den praviska ordlistan visar att Anarres faktiskt betyder ’solidariteten’. Prefixet a- är bestämd artikel. ’Solidaritet’ heter alltså Narres, och avser man solidariteten i betydelsen ”känsla” eller ”en inställning” skrivs det aNarres (ordstammen markeras alltid vid transkriberingen med stor bokstav).

I samband med utställningen arrangerade Martin Edwardes lektioner om Anarres för barn och en kvällskurs i praviska för vuxna.

– Barnen fick inte arbeta med språket, säger Martin Edwardes. Syftet var att introducera sådana värden som gäller på Anarres, som att vara jämlik och egendomslös. Somliga barn reagerade negativt och skulle inte kunna tänka sig att lämna ifrån sig några leksaker: ”Det är mina leksaker”, medan andra sa: ”Varför inte?”

När det gällde de vuxna var tanken de skulle kunna behärska grunderna i språket på en timme.

– Jag trodde att praviska var tillräckligt enkelt för detta. Men det visade sig vara för krävande. I stället satsade vi på att lära de vuxna pravlish, det vill säga engelska men med pravisk ordföljd. De såg en kort informationsfilm om Anarres, och sedan fick de lära sig fem eller sex grammatiska regler … För att detta ska vara möjligt måste man förstå hur människor på Anarres tänker.

Deltagarna fick sedan översätta engelska fraser till pravlish. Det kunde innebära omfattande omskrivningar av såväl ordföljd som bildliga uttryck, metaforer – i synnerhet som Martin Edwardes gav dem medvetet kniviga exempel. Hur överför man Julius Caesars Veni, vidi, vici – ’Jag kom, jag såg, jag segrade’ – till pravlish?

– Deltagarna kom med förslag motsvarande engelskans ’A place was visited by me, seen by me and conquered by me’. Men då kom också invändningen att man inte kan använda ett begrepp som conquered i praviska – det rimmar inte med solidaritetstanken. Det i mitt tycke bästa av förslagen att kringgå denna svårighet var att översätta sentensen med motsvarande ’a place was changed by me visiting it”, säger Martin Edwardes.

På pravlish blev den meningen Depag Covada greKSotrekv poDepag (’a-place was-changed-by of-a-self a-being-there’).

En annan sentens han testade var Ludvig XIV:s Om jag säger att så är det, är det lagen.

– I en anarkistisk miljö har man ju inga lagar. Det bästa försöket tycker jag var ’If it is said by me then it is the necessary opinion’, på pravlish aTRuli Feshyme KSotrekv; KSal aTRuli STapone aDan (’the-unknown-thing may-be-said-by a-self; then the-unknown-thing becomes the-necessary-action’).

På Anarres är den ”nödvändiga” meningen helt enkelt den allmänna meningen, och den allmänna meningen är det närmaste man kommer lagen.

Den som avviker från den allmänna meningen riskerar att bli utfrusen. Alla är solidariska med varandra så länge de delar samma värderingar. I detta finns naturligtvis en inbyggd konflikt. Toleransen mot oliktänkande har sina gränser.

I The dispossessed gestaltas konflikten i huvudpersonen Sheveks kluvenhet. Han är solidarisk med kollektivet och visar stor offervilja (fast ”offer” är säkert inte ett ord som finns i praviskan). Men han är själv en avvikare i kraft av sin speciella begåvning. Shevek är fysiker och utvecklar en revolutionerande teori om tidens natur. Det är knappast något som intresserar hans ammari, hans bröder och systrar. Shevek reser villigt dit de skickar honom, till hårt kroppsarbete i tundraliknande regioner.

Men Shevek har också en dröm om att rasera de murar som skiljer olika civilisationer åt. Och hans teori om tiden visar sig vara tillämpbar; en teknik skapas som möjliggör direkt och omedelbar interstellär kommunikation, alltså kommunikation i rymden mellan stjärnorna. Ursula K Le Guin antyder att denna nya fysik uppstår ur hur man tänker just på Anarres.

Martin Edwardes arbetar utifrån teorin att språket begränsar vår världsbild, men att språket också kan hjälpa oss att se saker som andra inte ser.

Fotnot: Martin Edwardes har lagt ut en grundkurs i praviska på nätet. Där finns också mer att läsa om kulturen på Anarres: martinedwardes.me.uk/pravic/

Läs mer om konstruerade språk i Språktidningen 6/2015