Här är Sveriges 100 största språkhändelser
Experter har utsett det viktigaste som har hänt i språket i Sverige sedan 1900 – i en unik omröstning ...
Bild: Jens Magnusson
... och vinnaren är
1.
Du-reformen
(1967)
Med du-reformen försvann behovet av krångliga formuleringar som Vad får det lov att vara?
Illustration: Stella Gaia
Den 3 juli 1967 ställde sig Bror Rexed för första gången framför Medicinalstyrelsens personal. Som nytillträdd generaldirektör meddelade han att han tänkte lägga bort titlarna med de anställda och säga du. Formella tilltal som ni, herrn och generaldirektören var historia.
Bror Rexed blev i efterhand du-reformens galjonsfigur. Men hans vägval var ingen revolution. I stället fångade Bror Rexed en trend som hade växt sig allt starkare sedan 1800-talets slut.
Bror Rexed.
Foto Upplandsmuseet
Du var länge reserverat för de allra närmaste – som familj och goda vänner. Men det började förändras under tidigt 1900-tal, då duandet blev allt mer utbrett i arbetarklassen och bland ungdomar. Du var dock inget pronomen som kunde användas för att tilltala främmande personer eller överordnade. Den som tilltalade någon uppåt i hierarkin fick finna sig i att använda titel. Bror Rexed kunde, innan du-reformen, räkna med att bli tilltalad med generaldirektören eller herrn. Själv förväntades han inte hålla reda på personer längre ner på samhällsstegen. Ni var ett tilltal uppifrån och ner. En sekreterare blev i regel niad – det ansågs inte lika fint som att bli tilltalad med en titel.
Redan 1907 debatterades en du-reform i Svenska Dagbladet. Magnus Lagerberg skrev att syftet var just att tona ner samhälleliga hierarkier eftersom ”det uti tilltalsordet Ni ligger omedvetet något visst föraktligt eller ringaktande”: ”När en öfverordnad till en underordnad använder ordet Ni, men den underordnade svarar med hr majoren, hr grosshandlaren, hr fabrikören, hr renhållningsöfveruppsyningsmannen eller med andra mer eller mindre klingande titlar, ligger i sakens natur, att den med Ni tilltalade måste just genom tilltalsordet förnimma sin underordnade ställning”.
Du-reformens genombrott sammanföll med andra samhällsförändringar. Efterkrigstiden präglades av framtidstro och demokratisering. Den överdrivna respekten för auktoriteter avtog. Samtidigt flyttade allt fler till städerna och träffades i informella sammanhang.Stämningen blev ledigare på arbetsplatserna – och det formella niandet sågs som ett hinder i kommunikationen.
Ann-Margret Holmgren var en av grundarna av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. I september 1917 skrev hon ett brev till Carl Lindhagen, som satt i riksdagen för Socialdemokraterna och var drivande i den parlamentariska rörelsen för kvinnors rösträtt. Hon tackade honom för hans insatser – och kände en så stark samhörighet med Carl Lindhagen att hon bad om att få dua honom:
”Till sist ville jag fråga något. Kan vi inte få bli du? Sällan har jag träffat någon som synts mig vara i högre grad min själsliga broder.”
Ann-Margret Holmgrens agerande var helt i enlighet med de sociala normerna för att lägga bort titlarna. Initiativet skulle komma från den äldsta i sällskapet – och hon var tio år äldre än Carl Lindhagen. Och när det rörde sig om en kvinna och en man var det helst kvinnan som skulle fråga.
Du-reformen var en förändring där samhällsutvecklingen och språket gick hand i hand. Det gör den till den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900.
Läs om hur vi valt ut och rankat de olika språkhändelserna i faktarutan längst ner!
Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.
2.
Radiotjänsts sändningar börjar
(1925)
Hallåmannen Sven Jerring blev 1925 Sveriges första radiokändis. Margareta de Geer blev 1929 den första hallåkvinnan.
Illustration: Gaia Stella
På nyårsdagen 1925 kunde omkring 40 000 svenskar slå sig ner vid radioapparaterna. Då började Radiotjänsts sändningar från en studio i Telegrafverkets lokaler på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Det första programmet var en högmässa från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm.
Radiotjänsts första hallåman var Sven Jerring. När han kom till det statliga radiobolaget hade han skaffat sig viss erfarenhet. Redan 1923 debuterade han i förlaget Åhlén & Åkerlunds sändningar. Steget över till Radiotjänst gjorde att han snart blev ”farbror Sven” med svenska folket. Under 1925 sände han de första avsnitten av Barnens brevlåda, ett program som skulle bli en av radions verkliga klassiker. När det lades ner 1972 hade Sven Jerring gjort 1 785 avsnitt.
Sven Jerring.
Foto: Sveriges Radio
Sven Jerring och hans kolleger förmedlade inte bara nyheter och nöjen till radiolyssnarna. De bidrog också till att skapa en rikssvensk talspråksnorm. Programledare och presentatörer förväntades tvätta bort utpräglade dialekter. Att städa bort drag som kunde uppfattas som informella eller ”bonniga” var ett sätt att skapa enhetlighet i etern. Språket i radio skulle vara vårdat, neutralt och formellt. I praktiken innebar det att statusdialekterna kring Mälardalen upphöjdes till norm.
Efter andra världskriget började synen på dialekter förändras till att bli allt mer tillåtande. I dag finns inga påbud om att programledare och andra ska göra sig kvitt sina dialekter. I handboken för public service ses de nu som något positivt: ”Tal på dialekt eller bruten svenska är en del av den språkliga mångfald som finns i Sverige och både medarbetare och medverkande har rätt till sitt eget språk.” Trots attitydförändringen lever arvet från radions första dagar vidare. Många förväntar sig alltjämt att radiopratare ska tala rikssvenska. Missnöje med dialekter är ett av de vanligaste klagomålen från lyssnarna till Sveriges Radios språkvårdare.
3.
Stavningsreformen
(1906)
Illustration: Gaia Stella.
Sveriges allmänna folkskollärareförening hade fått nog. Efter en livlig debatt utsågs 1901 en kommitté som skulle ta fram en läsebok för folkskolan. Där skulle en ny och mer ljudenlig stavning introduceras. Målet med reformen var att underlätta för eleverna. Nu slopades stavningen med dt av t-ljudet – vilket medförde att rödt blev rött och godt blev gott. Den andra nyheten var att f, fv och hv slopades som stavning för v-ljudet. Haf blev hav, hafva blev hava och hvad blev vad. Dessutom skulle grundordets stavning med v behållas framför t och s, vilket gav stavningar som levts i stället för lefvts. Men i cirkuläret till Oscar II listades ett undantag: verbformen haft skulle skrivas med f och inte anpassas till havt – trots att grundordet nu stavades hava.
Drivande bakom reformen var läraren Fridtjuv Berg. Han utsågs 1905 till ecklesiastikminister och fick då frågan om nystavningen på sitt bord. Han presenterade den stafningsukas – där v-ljudet alltjämt stavades enligt den gamla principen – som året därpå infördes i den svenska skolan.
Uppdraget att skriva den nya läseboken gick till Selma Lagerlöf. När Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkom 1906 blev den ett av lärarnas viktigaste verktyg för att lära ut nystavningen. Reformen fick extra tyngd av att Selma Lagerlöf samarbetade med språkprofessorn Adolf Noreen, en för sin tid radikal forskare som eftersträvade ett enkelt och enhetligt språk.
Selma Lagerlöf.
Foto: Wikimedia
Med Selma Lagerlöfs hjälp skolades eleverna in i den nya stavningen. Men i lärarkåren fanns ett visst missnöje. Somliga tyckte att reformen borde ha varit mer genomgripande och tagit större hänsyn till uttal än till tradition. Bland de förslag som ratades under arbetet med stafningsukasen fanns bland annat jud i stället för ljud och kånung i stället för konung. I Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige valde Selma Lagerlöf själv att skriva ock i stället för och. Inte heller denna ljudenliga stavning fick genomslag. I dag betraktas den som ålderdomlig.
4.
Engelska första främmande språk i svensk skola
(1946)
När ett nytt läsår började i augusti 1946 var engelska första främmande språk på schemat.
Illustration: Gaia Stella
Andra världskriget satte punkt för tyskan som det viktigaste främmande språket i Sverige. Krigsslutet blev inledningen på en nyorientering. Tidigare hade nyheter inom kultur, politik, teknik och samhällsliv ofta förmedlats via Tyskland. Under 1900-talet blev USA och Storbritannien tongivande – inte minst genom film och musik – och engelskans status steg samtidigt som tyskans ställning dalade. Höstterminen 1946 blev engelska första främmande språk i den svenska skolan. Ett vanligt argument för bytet var att engelska var betydligt lättare att lära sig. I debatten var det många som såg likheter mellan tysk grammatik och tysk militarism. En tysklärare kunde beskrivas som ”en fältväbel framför det grammatiska exercisreglementets paradtrupper”. Undervisningen i engelska symboliserade ett skifte där Sverige allt mer hämtade influenser från den anglosaxiska världen. Allt från djupfryst och halvfabrikat till popmusik och raggarkultur importerades. Och med nya fenomen kom också en mängd engelska lånord. Den strömmen har snarast ökat i styrka sedan dess.
5.
Nämnden för svensk språkvård grundas
(1944)
Målet med Nämnden för svensk språkvård var att forma ett tydligt och enhetligt svenskt skriftspråk. Bland instiftarna fanns Svenska Akademien, Radiotjänst, Publicistklubben, Kanslern för rikets universitet, Tekniska nomenklaturcentralen, Skolöverstyrelsen och Sveriges författareförening. Tanken var att den språkliga expertisen tillsammans skulle utarbeta normer för språket i medierna, näringslivet och skolan. De gemensamma riktlinjerna publicerades i den första upplagan av Svenska skrivregler 1947. Dagens Språkrådet är en efterföljare till Nämnden för svensk språkvård.
6.
TT slopar verbens pluralformer
(1945)
I januari 1945 inventerade Tidningarnas Telegrambyrå, TT, användningen av verbens pluralformer i svensk press. Då hade 22 av 134 undersökta tidningar gått över till att använda enbart singularformer, som vi talar i stället för vi tala. Dagens Nyheter skrotade pluralformerna 1943. Expressen grundades året därpå och använde bara singularformer. Under 1944 följde tidningar som Örebro-Kuriren, Arbetet, Stockholms-Tidningen och Social-Demokraten i samma spår. TT skrotade pluralformerna i oktober 1945. Vägvalet fick stort genomslag. Men alla var inte nöjda. I Trelleborgstidningen rasade journalisten Gustaf Palmquist mot ”den ena s.k. pigstavningsreformen efter den andra” som berövade svenskan former som gjorde språket ”rikare och uttrycksfullare”. Nils Ahnlund, historiker och ledamot av Svenska Akademien, angrep reformen i Svenska Dagbladet. Han skrev att ”dess genombrott på något sätt hänger samman med en minskad känsla för språkets tydlighet i denna skrivmaskinsålder”. Men skiftet – som hade pågått i talspråket åtminstone sedan 1600-talet – var ett faktum.
7.
Sverige får nationella minoritetsspråk
(2000)
När riksdagen gjorde allvar av kraven i Europarådets minoritetsspråkskonvention fick Sverige fem nationella minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romska och jiddisch. Gemensamt var att de fem språken hade talats i landet i flera hundra år.
8.
Svenska blir huvudspråk i Sverige
(2009)
Sveriges första språklag blev verklighet 2009. Då fick svenskan status som landets huvudspråk. Lagen fastslog också att myndigheter och andra statliga organ hade ett ansvar för att svenskan används och utvecklas. Beslutet kom efter en mångårig debatt om svenskans ställning. Engelskans frammarsch inom näringsliv, utbildning och forskning var ett skäl till att riksdagen ansåg att lagen var nödvändig. Allt fler befarade domänförluster – att svenskan skulle bli obrukbar inom vissa samhällsområden. De senaste årens invandring var en annan faktor som spelade in. Sverige hade blivit allt mer mångspråkigt. Språklagen signalerade indirekt att svenska var det språk som invånare förväntades lära sig.
9.
Riktig svenska utkommer
(1939)
Erik Wellander.
Foto: Wikimedia
I årtionden var Erik Wellander Sveriges mest kända språkvårdare. Hans bok Riktig svenska från 1939 blev en storsäljande stilbibel som präglade flera generationers syn på vad som var korrekt. Hans devis var slagkraftig: ”Skriv klart, skriv enkelt, skriv kort, skriv svenska.” Erik Wellander hade en för sin tid funktionell och pragmatisk syn på språket. Men han hade också sina käpphästar. Och en del av dem lever fortfarande kvar hos vissa skribenter. Erik Wellander hävdade att innan var en subjunktion, en bisatsinledare, som var lämplig i meningar som Du måste gå ut med hunden innan gästerna kommer. Men han ansåg att innan inte kunde användas som preposition, som i Du måste gå ut med hunden innan middagen. Här var det enligt Erik Wellander nödvändigt att använda prepositionen före: Du måste gå ut med hunden före middagen. Dagens språkvård accepterar innan både som subjunktion och preposition. Erik Wellanders käpphäst har dock alltjämt många anhängare.
10.
Svenskundervisning för invandrare
(1994)
Undervisning i svenska hade introducerats redan på 1960-talet. Men efter ett riksdagsbeslut blev svenskundervisning för invandrare, sfi, 1994 en del av skolväsendet. Nu etablerades tydliga riktlinjer för utbildningen. Dessutom inkluderades samhällsorientering som en del av undervisningen. I praktiken rörde det sig om ett outtalat mål att invandrare förväntas lära sig svenska och känna till grundläggande värderingar.
11.
Premiär för lokalradion
(1977)
Lokalradion slog igenom 1977 när 24 stationer började sända lokala program. Många av de journalister som rekryterades hade inte skolats in i radions rikssvenska norm – vilket ökade acceptansen för dialekter.
12.
Myndigheternas skrivregler
(1991)
Den första upplagan av Myndigheternas skrivregler gjorde att offentlig förvaltning fick gemensamma riktlinjer för språket. Statsanställda förväntades skriva enkelt och begripligt. Ett tydligt språk sågs som god service till medborgarna.
13.
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige
(1906)
Berättelsen om Nils Holgersson gjorde Selma Lagerlöf till ambassadör för 1906 års stavningsreform. Hennes stil förebådade dessutom en kommande reform. I dialog använde hon verbens singularformer, som vi går, i stället för pluralformer, som vi gå.
14.
Gustav V:s bibel
(1917)
Arbetet med en ny översättning av Bibeln påbörjades 1773 – och fullföljdes först 1917. Det utdragna arbetet hade en motsvarighet i språket. Svenskan i nyöversättningen uppfattades i vissa fall som ålderdomlig – bland annat på grund av konjunktivformer som samle och frambringe. Men den hade också en modern prägel eftersom bokstavliga översättningar utgick till förmån för idiomatisk svenska.
15.
Tekniska nomenklaturcentralen grundas
(1941)
Behovet av svensk terminologi ledde till att Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, grundades i Västerås 1941. Syftet var att utveckla fackspråket. Svenska termer betraktades som en resurs för näringsliv och forskning.
16.
Meänkieli tillåts på raster
(1957)
Under 1800-talet strävade staten efter att försvenska finsktalande i Tornedalen. Undervisningen var på svenska samtidigt som många elever förbjöds att tala sitt modersmål på rasterna. Vissa straffades om någon hörde dem tala tornedalsfinska, det språk som i dag kallas meänkieli. Först 1957 kom ett påbud om att tillåta andra språk än svenska i Tornedalen.
17.
Sms kommer till Sverige
(1993)
Lanseringen av sms 1993 blev en språklig och kommunikativ revolution. Begränsningen av antalet tecken gjorde att meddelandena hölls korta med hjälp av förkortningar och symboler. Det bidrog till att skapa en ton som var rakt på sak.
18.
Teckenspråk jämställs med minoritetsspråk
(2009)
I 2009 års språklag fick svenskt teckenspråk särskilt skydd. Det jämställdes med minoritetsspråk – vilket innebar att den som var döv, hörselskadad eller behövde teckenspråket av andra skäl skulle få möjlighet att lära sig det.
19.
Svenska Akademiens grammatik utkommer
(1999)
Redan när Svenska Akademien grundades 1786 skissades planer för en grundlig genomgång av svenskans grammatik. Men det dröjde till 1999 innan den blev färdig. Svenska Akademiens grammatik bjöd på den hittills mest utförliga beskrivningen av svenska språket.
20.
Hen-debatten
(2012)
En debattartikel i Svenska Dagbladet blev startskottet för debatten om det könsneutrala pronomenet hen. Motståndare rasade mot ett ord som sågs som allt från en feministisk konspiration till en hopplös skrivbordskonstruktion. Men diskussionen gjorde att hen fick enorm spridning. Många tyckte att pronomenet var smidigt och började använda det.
21.
Svenska blir officiellt språk i EU
(1995)
Sveriges inträde i EU gjorde svenska till ett av unionens officiella språk. All lagstiftning översätts därför till svenska. Dessutom har svenskar rätt att vända sig till EU och få svar på svenska.
22.
Nomadskolan inrättas
(1913)
Barn till nomadiserande – icke bofasta – samer hänvisades till särskilda skolor. Men i nomadskolan fick de ingen undervisning i eller på samiska eftersom de förutsattes tala svenska.
23.
Hen tas med i SAOL
(2015)
Genombrottet för hen var den mest dramatiska förändringen bland svenska pronomen sedan 1600-talet. Då utvecklades I, som i kommen I, till ni. Tre år efter att debatten om hen kulminerade var pronomenet så etablerat att det togs med i Svenska Akademiens ordlista.
24.
Pressens sista språkvårdare
(2016)
Ingrid H Fredriksson.
Foto: Sydsvenskan
När Ingrid H Fredriksson slutade på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad 2016 försvann den sista heltidsanställda språkvårdaren från den svenska pressen.
25.
Myndigheter ska uttrycka sig klart och enkelt
(1907)
Traditionen med ett tydligt myndighetsspråk kan spåras till 1907. I ett kungligt cirkulär uppmanades myndigheter ”att affatta sina skrifter i klara, korta meningar och således undvika invecklade satsbyggnader och onödiga upprepningar samt i öfrigt söka tillägna sig ett klart och enkelt skrifsätt”.
26.
Svenska i EU-parlamentet
(1996)
Året efter Sveriges EU-medlemskap klubbades en språkpolicy. Sveriges folkvalda skulle ha rätt att tala svenska i EU-parlamentet.
27.
Arabiska går om finska
(cirka 2015)
I århundraden var finska det näst största språket i Sverige. Men omkring 2015 gick arabiska om som språket med flest modersmålstalare efter svenska.
28.
Expressen grundas
(1944)
Den moderna tidningssvenskan föddes i Expressen. Här formades en stil som var effektiv, rapp och rolig. Expressen odlade ett språk som spred sig till konkurrenterna.
29.
Terminologicentrum läggs ner
(2018)
Regeringen ströp bidragen till Terminologicentrum, TNC, och dirigerade om pengarna och ansvaret till Språkrådet. Beslutet satte punkt för TNC – före detta Tekniska nomenklaturcentralen – som sedan 1941 fungerat som en brygga mellan fackspråk och allmänspråk.
30.
Rinkebysvenska
(1987)
Under 1980-talet började allt fler intressera sig för svenskan i mångkulturella förorter. Begreppet rinkebysvenska myntades 1987 och användes om språket i såväl Rinkeby som andra förorter.
31.
Domänförlust
(1988)
Farhågorna för engelskans frammarsch blev konkreta i språket 1988. Då introducerades begreppet domänförlust i debatten om svenskans ställning. Åtskilliga debattörer befarade då att engelskan skulle bli så stark inom vissa områden att svenskan skulle trängas undan och bli obrukbar inom dessa domäner.
32.
Chattspråket kommer in i svenskan
(1994)
Med nätet kom chatten – och därmed kom också chattspråket. Inte minst var det en rad bokstavsförkortningar som lånades in i svenskan från engelskan. Under 1994 importerades till exempel lol, ’skrattar högt’, som bildats till laughing out loud.
33.
Neger klassas som nedsättande
(1998)
En intensiv debatt om rasism förändrade synen på ordet neger. Diskussionerna gjorde avtryck 1998 när ordet började klassas som nedsättande i Svenska Akademiens ordlista.
34.
Talesperson vanligare än talesman
(2013)
Språkvårdens rekommendation att använda könsneutrala titlar nådde en milstolpe 2013. Då blev talesperson vanligare än talesman i svensk press.
35.
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien
(2009)
Svensk ordbok, SO, var den gyllene medelvägen mellan evighetsprojektet Svenska Akademiens ordbok och den kortfattade Svenska Akademiens ordlista. I SO fick läsarna överskådlig information om bland annat ords böjning och etymologi.
36.
Debatter om könsneutrala lagtexter
(omkring 1995)
Under 1990-talet reagerade flera riksdagsledamöter på att lagtexter var fulla av han och andra manliga pronomen. Så småningom avskaffades mannen som norm i lagspråk.
37.
Emojier lanseras i Sverige
(2012)
Emojins inträde gjorde att skriftspråket fick en ny dimension. Emojier kan exempelvis berätta om det som skrivs ska tolkas glatt, överraskat, argt, besviket eller fundersamt.
38.
De första svenska bloggarna
(2003)
Bloggen var plattformen som gjorde det enkelt att dela med sig av allt från vardagsliv till insikter från maktens korridorer. Tonen var ofta personlig. Inte minst skapade bloggen hundratusentals offentliga skribenter och flera miljoner läsare.
39.
Första nyordslistan
(1986)
Under rubriken ”Några nyare ord i svenskan” publicerade Svenska språknämnden den första nyordslistan. Bland 1986 års nyord fanns portföljdator, gatubarn och cocacolonisering.
40.
Bibeln i ny översättning
(2000)
Språket i 1917 års bibelöversättning betraktades snart som föråldrat. Initiativet till en ny översättning kom från staten. En utredning fastslog att den skulle präglas av ”idiomatisk, begriplig, naturlig, nutida svenska”.
41.
Debatt om svengelska
(1960)
Engelskans nya position efter andra världskriget skapade debatt i pressen. Allt fler engelska ord lånades in. Uttrycket svengelska myntades för anglicismer.
42.
S-plural i Svenska skrivregler
(2017)
Språkvårdens skeptiska hållning till s-plural luckrades upp i 2017 års upplaga av Svenska skrivregler. Språkrådet konstaterade att s-plural var vanligt för vissa lånord, som i bagels. Kritiker hävdade att den mer tillåtande attityden var ett resultat av påverkan från engelskan.
43.
Sveriges första språkspalt
(1942)
I december 1942 skrev Erik Wellander Sveriges första språkspalt. I Svenska Dagbladet svarade han en läsare som hade noterat att vissa uttalade musiker med betoning på andra stavelsen. Erik Wellander skrev att det var ”lätt förklarligt” eftersom musik hade betoning på andra stavelsen. Språkspalten blev en institution – och en rad tidningar följde efter och anlitade egna språkkrönikörer.
44.
Pippi Långstrump utkommer
(1945)
Pippi Långstrump var rebell både i sinnet och i språket. Astrid Lindgren skapade en figur som duade auktoriteter, ordvitsade med vuxna, inte lät sig rättas av lärare och pratade nästintill oavbrutet. Hon gjorde det med ett modernt språk som förnyade barnlitteraturen.
45.
Språket har premiär i P1
(1997)
Radioprogrammet Språket i P1 hade premiär 1997. Under de följande 17 åren besvarade programledaren Anna-Lena Ringarp och språkvetaren Lars-Gunnar Andersson omkring 5 000 lyssnarfrågor. Emmy Rasper tog över 2014 med Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist som experter.
46.
RFSU lanserar snippa
(2003)
Tanken var att ta fram ett allmänt och positivt ord för kvinnans kön. Riksförbundet för sexuell upplysnings val föll på snippa.
47.
Språktidningen grundas
(2007)
När Patrik Hadenius 2007 grundade Språktidningen var det en av de första populärvetenskapliga tidskrifterna om språk i världen. Nu firar Språktidningen 100 nummer.
48.
Gun Widmark blir professor
(1970)
Gun Widmark blev 1970 Sveriges första kvinnliga professor i nordiska språk. Hon intresserade sig bland annat för uttalsförändringar i svenskan samt språk och kön.
49.
Kampanjen Skriv som du talar!
(1977)
Postverket uppmanade 1977 medborgarna att göra uppror mot ”krångelsvenskan”: ”Det viktigaste är inte att du använder fina ord och stavar felfritt, det viktigaste är att du får sagt det du vill.” Men det bakomliggande motivet var att fler skulle skriva brev så att Postverket fick sälja fler frimärken.
50.
Svensk etymologisk ordbok utkommer
(1922)
Från abandong till öxne beskrev Elof Hellquist i Svensk etymologisk ordbok det svenska ordförrådets ursprung.
51.
Orden bög och flata blir neutrala
(2015)
Efter att i årtionden ha klassats som nedsättande ströks dessa anmärkningar ur Svenska Akademiens ordlista 2015. Då hade bögar och flator länge arbetat för att ladda orden med positiva associationer.
52.
Debatt om särskrivning
(1985)
”Ett nytt och märkligt skrivfel har dykt upp i svenskan. Ungdomar har fått svårt att skriva sammansatta ord.” Så inleddes en artikel i Svenska Dagbladet 1985. Den följdes av den första stora debatten om särskrivningar.
53.
Värsta språket med Fredrik Lindström
(2002)
Fredrik Lindström.
Foto: Sveriges Television
Värsta språket lockade miljonpublik. Språkvetaren och underhållaren Fredrik Lindström visade att det gick att göra tv-program om språk både roliga och bildande.
54.
Ny namnlag underlättar byten
(2017)
2017 års namnlag öppnade dörren för fler och enklare namnbyten. Dessutom blev det möjligt att ta dubbla efternamn.
55.
Sverigefinska språknämnden grundas
(1975)
Sverigefinska språknämnden grundades med uppdraget att vårda och utveckla finskan i Sverige. Nämnden blev 2006 en del av Språkrådet.
56.
Stefan Löfven talar engelska i EU
(2019)
Inför EU-valet 2019 ställde sig statsminister Stefan Löfven i talarstolen i EU-parlamentet. Han argumenterade för unionens grundläggande värderingar. Och han gjorde det på engelska. Någon svensk översättning gjordes aldrig.
57.
Jonas Hassen Khemiri debuterar
(2003)
Jonas Hassen Khemiri.
Foto: Pierre Björk
Ett öga rött är en av de mest uppmärksammade romandebuterna i Sverige. Genom att bland annat använda rak ordföljd som stilmedel fångade Jonas Hassen Khemiri den svenska som talas i många förorter: ”Förra veckan jag sålde bilen.”
58.
Klartecken för de och dem
(1980)
I en artikel i tidskriften Språkvård analyserade Bertil Molde, chef för Svenska språknämnden, en av de vanligaste språkfrågorna: valet mellan de och dem i konstruktioner som ingen av de/dem som. Han fastslog att bägge varianterna gick bra.
59.
Ska i stället för skall i lagtext
(2007)
I september 2007 började Regeringskansliet använda ska i stället för skall. Beskedet var att ska skulle användas i alla typer av texter. Då påbörjades skiftet i lagar och förordningar.
60.
Socialstyrelsen avråder från handikapp
(2007)
Efter en terminologisk utredning strök Socialstyrelsen 2007 ordet handikapp i alla sammanhang. Skälet var att ordet hade fått en negativ laddning.
61.
Skrotad rätt till familjenamn
(1904)
Fram till 1904 var det fritt fram att ta familjenamn. Dessa namn hade ofta anknytning till naturen och hemorten. Familjen Lindberg kunde till exempel härstamma från Lindesberg. Nu begränsades möjligheterna att välja efternamn själv.
62.
Ferdinand de Saussure på svenska
(1970)
Ferdinand de Saussures Kurs i allmän lingvistik utkom på svenska 1970. Han la bland annat fram tankarna om att språket i sig – langue – skiljer sig från användningen av språket – parole. Det gjorde honom till strukturalismens förgrundsfigur.
63.
Språktester för svenskt medborgarskap
(2002)
Folkpartiets mest uppmärksammade förslag inför valet 2002 var språktester för medborgarskap. Förslaget blev en röstmagnet men fick skarp kritik av forskare.
64.
Noam Chomsky på svenska
(1973)
Lingvisten Noam Chomsky introducerade den generativa grammatiken. De banbrytande teorierna kom på svenska 1973 i Syntaktiska strukturer.
65.
Frida Stéenhoff använder feminism och feminist
(1903)
I skriften Feminismens moral från 1903 började Frida Stéenhoff tala om feminism och feminist i modern bemärkelse. Benämningarna etablerade sig snabbt i svenskan.
66.
Per Albin Hansson och folkhemmet
(1928)
Statsminister Per Albin Hansson var långt ifrån den första politikern som talade om folkhemmet. Men när han 1928 använde ordet i riksdagen lanserade han Socialdemokraternas mest långlivade slagord.
67.
Första Nobelpriset i litteratur
(1901)
När Nobelpriset i litteratur delas ut är det ofta författarens språk som står i centrum. Det första priset tilldelades fransmannen Sully Prudhomme för en ”sällspord förening av hjärtats och snillets egenskaper”.
68.
Optativ försvinner ur skriftspråket
(omkring 1945)
Efter att länge ha varit på tillbakagång försvann optativ – presens konjunktiv – ur skriftspråket. Optativ fanns dock kvar i lagtext genom former som säge, äge och inhämte samt i uttryck som leve konungen.
69.
Svenska ortnamnsarkivet grundas
(1928)
Efter ett initiativ från Kungliga ortnamnskommissionen grundades Svenska ortnamnsarkivet i Uppsala. Denna statliga institution fick ansvaret för material om ortnamn.
70.
Guss och keff i SAOL
(2006)
Guss och keff var orden som symboliserade förortssvenskans intåg i Svenska Akademiens ordlista. Inträdet gjorde att de blev kända för en bredare allmänhet.
71.
Pluralformer som systemer stryks ur SAOL
(1950)
Kring 1900 pågick en intensiv debatt om pluralformer som systemer, resultater och citater. Men de föll sakta ur bruk och ströks ur Svenska Akademiens ordlista 1950.
72.
Sara Danius blir Akademiens ständiga sekreterare
(2015)
Sara Danius.
Foto: Thron Ullberg
Efter 229 år med män på posten som ständig sekreterare bröt Sara Danius ny mark 2015. Valet ställde Svenska Akademien inför en språkfråga. Var hon dess ständige eller ständiga sekreterare? En utredning fastslog att bägge alternativen gick bra.
73.
Lokalvårdare i stället för städare
(1966)
Städare ansågs vara starkt negativt laddat. Därför lanserades lokalvårdare med förhoppningen om att ett nytt ord skulle få bort stämpeln.
74.
Misslyckad stavningsreform
(1943)
En mer ljudenlig stavning skulle göra det lättare för elever att stava. Det var tanken bakom den reform som folkskollärare lanserade 1943. Försöket att få igenom stavningar som såva och älj fick dock inte gehör.
75.
En i stället för man
(2014)
Under 2014 utbröt en debatt om man som generiskt pronomen. Vissa feminister förknippade pronomenet man med substantivet man. Därför började fler använda en som könsneutralt pronomen.
76.
Kerstin Hesselgren i riksdagen
(1921)
Kerstin Hesselgren blev 1921 första kvinnan i riksdagens första kammare. Men talmannen Hugo Hamilton fortsatte att hälsa de folkvalda med mina herrar.
77.
Krakel Spektakel utkommer
(1952)
Lennart Hellsings lekfulla prosa i Krakel Spektakel blev stilbildande. Med rim och allitterationer fick han berättelserna att spritta och sprattla av språklig glädje.
78.
Pennskaftet utkommer
(1910)
Med romanen Pennskaftet skapade Elin Wägner en benämning på en ny våg av kvinnliga journalister. De var språkligt djärva, införde en personlig ton och prövade nya arbetsmetoder. Och de kallades pennskaft.
79.
Lingvister ger älvdalska språkstatus
(2016)
Älvdalska är kanske den mest särpräglade svenska dialekten. Lingvister fastslog 2016 att avståndet mellan älvdalska och svenska var så stort att det rörde sig om två olika språk. Men svenska myndigheter höll inte med.
80.
SÖ-stilen introduceras
(1975)
Med Skolöverstyrelsestilen skulle alla skolor i Sverige lära ut samma skrivstil. Enligt en lärarhandledning skulle den ligga ”i linje med den moderna, funktionella formgivningen”. Reformen floppade och Skolöverstyrelsen backade.
81.
Råd och rekommendation under pandemin
(2020)
Coronapandemin har gett upphov till en terminologisk diskussion. Vad betyder det egentligen när myndigheter ger råd och rekommendationer?
82.
The Latin Kings debuterar
(1994)
För många svenskar hade The Latin Kings debutalbum Välkommen till förorten lika gärna kunnat ha titeln Välkommen till förortssvenskan. Plötsligt hördes den överallt när Dogge Doggelito rappade om gussar, shonnar och bängen.
83.
Debatt om enhets-dom
(2016)
Valet mellan de och dem är den språkfråga som lärare rankar som den svåraste att lära ut. Under 2016 diskuterades införandet av enhets-dom, att genomgående använda dom i stället för de och dem.
84.
RFSU lanserar slidkrans
(2009)
Ordet mödomshinna bidrog till att upprätthålla en myt om att kvinnans slidmynning täcktes av en hinna som sprack vid penetration. Därför lanserade Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, 2009 ordet slidkrans.
85.
Rolf Dunås skriver om hen
(1966)
I en språkspalt i Upsala Nya Tidning föreslog språkvårdaren Rolf Dunås hen som könsneutralt pronomen. Han var den första som diskuterade hen inför en större publik.
86.
Coronapandemin skapar nyord
(2020)
Att språk och samhälle går hand i hand blev tydligt under coronapandemin. När tillvaron förändrades skapades hundratals nyord, som corontän, tvåmetersregel och hobbyepidemiolog.
87.
SAOL rensar ut ord på q
(1900)
I 1900 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista ströks alla ord utom ett som började med q. Dekorativa stavningar som qvartett, qvistig och qvitter skulle hädanefter skrivas kvartett, kvistig och kvitter. Kvar med inledande q blev bara q-tecken.
88.
Första hashtaggen i nyordslistan
(2017)
#metoo var en revolution när tystnadskulturen kring sexuella kränkningar och övergrepp bröts. Och #metoo blev den första hashtaggen på nyordslistan.
89.
Landsmålsarkiv knyts till universitet
(1914)
Uppsala landsmålsarkiv samlade material om svenska dialekter. Arkivet fick officiell status 1914 när det knöts till Uppsala universitet.
90.
Mellannamn införs
(1963)
Fram till 1963 var det obligatoriskt för makar att ta samma efternamn. Införandet av mellannamn gjorde det möjligt att bära två namn.
91.
”De ä bar å åk” släpps
(1976)
Med stjärnor som Ingemar Stenmark och Stig Strand vid mikrofonen släppte alpina landslaget ”De ä bar å åk”. Låten blev en hit som påverkade bilden av norrländska dialekter.
92.
Begreppet nusvenska introduceras
(1900)
Den moderna svenskan kallas nusvenska. Ofta anges 1900 som periodens startpunkt. Då skrev Karl Gustaf Westman om nusvenska i Pedagogisk Tidskrift.
93.
Ordet medelsvensson myntas
(1914)
Svensson var länge det vanligaste efternamnet i Sverige. Dessutom var nog likheten mellan Svensson och svensk oemotståndlig för författaren Erik Edsberg, som 1914 introducerade figuren Medelsvensson i en revy. Ordet medelsvensson blev synonymt med ”en genomsnittlig svensk”.
94.
Kalle Anka & Co. utkommer
(1948)
Få serietidningar har varit så språkligt inflytelserika som Kalle Anka & Co. Här mötte läsarna ljudhärmande ord som hrumpf, grr och zzz, samtidigt som översättarnas kreativitet blomstrade i ordvitsar och rim.
95.
Tidskriften Ful går över till hen
(2007)
Den feministiska kulturtidskriften Ful nådde aldrig någon jättepublik. Men valet att genomgående använda hen som pronomen uppmärksammades långt utanför läsekretsen.
96.
Ordet språkpolis myntas
(1930)
En språkpolis anmärker på andra personers språkbruk. Ordet dök upp i svensk press första gången 1930.
97.
Ingvar Kamprad grundar Ikea
(1943)
Ikeas internationella expansion blev startskottet för en svensk ordexport. I många av världens länder kan kunder köpa klädskåpet Smågöra, bordet Mörbylånga och chokladtårtan Kafferep.
98.
W blir egen bokstav
(2006)
Svenskans alfabet fick sin tjugonionde bokstav 2006. Då slutade Svenska Akademiens ordlista att sortera v och w ihop. Ett argument var att bokstäverna kan vara betydelseskiljande. En kivi är till exempel en fågel medan en kiwi är en frukt.
99.
Nyspråk kommer in i svenskan (1950)
I romanen 1984 skildrade George Orwell hur staten förvrängde ords betydelser för att manipulera medborgarna. Han kallade fenomenet newspeak, som översattes till nyspråk.
100.
Flygskam blir exportsuccé
(2018)
Debatten om det personliga ansvaret för flygets utsläpp fångades i nyordet flygskam. Ordet lånades in i bland annat engelskan (flight shame), tyskan (Flugscham) och isländskan (flugskömm).
Så gjorde vi
Det lilla ordet du
Det är förstås omöjligt att göra en strikt vetenskaplig rankning av händelsers betydelse för språkutvecklingen i Sverige. Olika perspektiv kan ge helt olika resultat. Ur en språkpolitisk synvinkel är det kanske beslutet att göra svenska till huvudspråk i Sverige som väger tyngst. Ur grammatiskt hänseende kan det vara avskaffandet av verbens pluralformer. Samtidigt har få saker varit så omdiskuterade som 1906 års stavningsreform och det könsneutrala pronomenet hen. Och som symbol för en större samhällstrend kan det vara införandet av engelska som första främmande språk i svensk skola.
Vi valde ut drygt 120 språkhändelser och bad språkexperter att rösta på dem efter magkänslan – och de var ofta förvånansvärt eniga i sina bedömningar. Drygt 70 procent satte till exempel betyget 5 på du-reformen. Ingen gav ett lägre betyg än 3.
Att du-reformen skulle hamna i topp var ingen överraskning. Den handlade inte bara om ett nytt tilltal. Duandet illustrerade en större förändring där språket gick hand i hand med en strävan mot ett mer demokratiskt, jämlikt och inkluderande samhälle. Och kanske finns ingen bättre summering av utvecklingen i Sverige sedan 1900 än det lilla ordet du.
120
Språktidningen valde ut drygt 120 språkhändelser i Sverige mellan 1900 och 2020. Listan skickades till språkexperter som fick sätta betyg på händelserna enligt en femgradig skala. En femma innebar att händelsen hade avgörande betydelse för språkutvecklingen medan en etta innebar att händelsen saknade betydelse.
110
Drygt 110 experter besvarade undersökningen. Omkring 80 procent av dem som svarade är forskare i svenska språket vid lärosäten i Sverige. Bland övriga deltagare fanns bland annat språkvårdare, lingvister, författare, språkkonsulter och journalister som arbetar med språkfrågor.
4,69
Rankningen har gjorts efter genomsnittsbetyget för de olika händelserna. Du-reformen, som röstades fram som den viktigaste språkhändelsen sedan 1900, hade snittbetyget 4,69.
