Bild: 
Getty Images

Vokalfrossa på sköna Hawaii

Hawaiiskan har ett av världens kortaste alfabet – 13 bokstäver. Och alla ord slutar på vokal. Det har gett oss ord som ukulele, hula-hula och wiki. Men också humuhumunukunukuapuaʻa.

Som nykomling på Hawaii är det lätt att blanda ihop ord och platser. Allt låter förvillande lika. Förklaringen är att alfabetet bara är 13 bokstäver långt – ett av världens kortaste.

Men orden kan bli desto längre, som beskrivande ramsor. Humuhumunukunukuapuaʻa betyder ’fisken som grymtar som en gris’. Namnet är längre än fisken, brukar det sägas på Hawaii. Det refererar till reef trigger fish, på svenska kilfläckstryckare. Jo, det finns ett kortare namn också: humuhumu.

Den utrotningshotade hawaiiska munksälens namn ilio holo i ka uaua betyder ’hunden som springer i stormiga vatten’. Och den fyrsträngade minigitarren ukulele betyder ’hoppande loppa’. Portugisiska invandrare förde ukulelen till Hawaii, där den blivit ett älskat folkinstrument.

Hawaiis siste kung hade också ett långt namn: David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua. Han har gett namn åt shoppinggatan och huvudstråket i Honolulu-stadsdelen Waikiki, Kalākaua avenue, som är ganska lång den också.

Att alla ord i hawaiiskan slutar på vokal, och att stavelserna dessutom aldrig har två konsonanter i rad, bidrar också till ordens likhet. Wiki är ett ord som är spritt över hela världen och betyder ’snabb’. Amerikanen Ward Cunningham tog namnet från Honolulus flygplatsskyttel Wiki Wiki Bus när han lanserade sin Wiki Wiki Web år 1995, den första webbsajten som redigerades av sina användare. Den gav sedan namn åt Wikipedia, Wikileaks och mycket annat wiki.

I dag är honolulus flygplatsskyttlar minst lika snabba. Och när flygvärdinnan efter landning ropar ut Welcome to Honolulu! är det som om en pavlovsk signal av välbefinnande skickas ut i kroppen, så positivt laddade är ju vissa städers namn för en frusen nordbo. Fast från början hette staden Honoruru, innan amerikanska missionärer kom till Hawaii.

Det var kristna missionärer från New England i USA som bestämde hur hawaiiska skulle skrivas. När de anlände till Hawaii på 1820-talet var hawaiiskan enbart ett talat språk. Missionärerna var ivriga att lära invånarna läsa och skriva, för att bättre kunna förmedla Bibelns budskap. Så missionärerna arbetade hårt med att lära sig hawaiiskans fonetik och grammatiska struktur. Efter två år var de färdiga med en 16 sidors pamflett om det nya skriftspråket.

Och eftersom hawaiiskan inte har så många betydelseskiljande språkljud, fonem, blev amerikanernas alfabet inte så långt: vokalerna a, e, i, o och u, konsonanterna h, k, l, m, n, p och w. Och så den viktiga okinan,ʻ.

– Det hävdas ofta att hawaiiska alfabetet bara innehåller tolv bokstäver, säger Niklas Jonsson, som har doktorerat på polynesiska språk vid Stockholms universitet.

– Men det är en missuppfattning. Det är faktiskt tretton, med okinan, tecknet som ska skrivas som ett inverterat komma men ofta skrivs som en vanlig apostrof.

Okinan fanns med redan på missionärernas tid. Den markerar paus mellan ord eller mellan vokaler, till exempel i Hawaiʻi eller i waʻa (’kanot’).

– Bokstaven representerar ett ljud som kallas glottalstopp och som är sällsynt i europeiska språk, säger Niklas Jonsson.

Som ljudeffekt finns det i engelskan, till exempel stötljudet mellan två oh i oh-oh. Och i svenskan, där vi ofta börjar ordet a-ha med ett glottalstopp.

– Hos oss har det ingen betydelseskiljande funktion, men i hawaiiska kan det vara helt avgörande och är alltså en ”riktig” bokstav. Till exempel betyder ia utan glottalstopp ’han, hon, den, det’, alltså pronomen för tredje person singular, medan iʻa med glottalstopp betyder ’fisk’.

Och en av Hawaiis sju bebodda öar – Lanaʻi – ska skrivas just så, med okina. Om den faller bort, uttalas ordet helt annorlunda och betyder ’veranda’ i stället för ’segerns dag’.

Så hawaiianerna är noga med okinan och även med kahakon, ett streck som sätts över lång vokal, som i kālā, ’pengar’ eller kānē, ’man’.

– Flera av de första amerikanska missionärerna kunde grekiska och överförde användningen därifrån, där den markerar just en lång vokal, säger Niklas Jonsson.

Missionärernas intåg på Hawaii påverkade inte bara invånarnas religion, kultur och levnadsvanor utan också språket. Med det nya skriftspråket förändrades hawaiiskan, så att till exempel Honoruru blev Honolulu.

– Det fanns tidigare en dialektal variation mellan l och r på Hawaii – på vissa platser använde man företrädesvis l, på andra r. Och när orden uttalas snabbt kan de här ljuden låta rätt lika, säger Niklas Jonsson.

Han tycker att man ändå ska ge missionärerna ett erkännande för att de var noggranna och med tiden utvecklade ett fungerande skriftsystem.

I dag står varje tecken för bara ett fonem.

– Det innebär att hawaiiskan har en fonematisk stavning, till skillnad från till exempel engelskan. Om man bara lär sig hur ett tecken uttalas kan man använda uttalet i så gott som alla ord där det förekommer, säger Niklas Jonsson.

På hawaiiska heter språket ʻŌlelo hawaiʻi och tillhör den austronesiska språkfamiljen, tillsammans med bland annat maoriernas och samoanernas språk.

Från början kom det till Hawaii över havet. Öarnas första invånare var polynesier som kom från Nuku Hiva, Tahiti och andra öar i södra Stilla havet på 300-talet. De paddlade och seglade norrut i sina långa kanoter, mer än 500 mil över öppet hav, ibland tur och retur! De förde med sig slavar, plantor, grisar, gudar – och språk.

Så det är inte konstigt att hawaiiskan har många ord gemensamt med maori, ursprungsspråket på Nya Zeeland, och Tahiti. Men framför allt med språken på Cooköarna och Tuamotuöarna, där nästan 80 procent av grundorden har samma ursprung som i hawaiiskan.

Nästan alla polynesiska språk har samma enkla stavelsestruktur: konsonant följd av vokal. Aldrig två konsonanter på rad.

– Exakt varför den restriktionen har uppkommit vet jag inte, men det finns fonematiska jämförande studier som försöker kartlägga den historiska utvecklingen, säger Niklas Jonsson.

– Men att det finns restriktioner för hur stavelserna får se ut är inte så konstigt, det finns i alla språk. Den hawaiiska stavelsestrukturen är ju extremt avskalad, men en jämförbar restriktion är att svenska stavelser aldrig kan börja med ett ng-ljud.

Kungadömet på Hawaii störtades år 1893. När öarna annekterades av USA år 1898 förbjöds urinvånarnas språk i skolorna, till förmån för det nya herrespråket engelska. Sedan gick det utför för hawaiiskan. När det var som sämst behärskades språket bara av ett hundratal personer. Men i slutet av 1970-talet inleddes ett räddningsprogram som lyckades vända trenden.

I dag talas och skrivs språket av 10 000 personer, främst på Big island (Hawaii) och på Niihau, ön längst upp i nordväst. Niihau är den enda av Hawaiis öar där hawaiiska är förstaspråk i skolorna, före engelskan.

Det hävdas ibland att hawaiiskan har världens kortaste alfabet. Men det stämmer inte. Språket rotokas, som talas på ön Bougainville öster om Papua Nya Guinea, har bara tolv bokstäver.

Mats Fahlgren är frilansjournalist i Göteborg.
Niklas Jonsson är redaktör för en webbsajt om polynesiska språk: www.ling.su.se/pollinet

Hawaiiska fraser:

Aloha kakahiaka God morgon

Aloha ahiahi God kväll

Aloha au iaʻoe Jag älskar dig

Mahalo nui loa Tack så mycket

Mele Kalikimaka God jul

Hauʻoli Makahiki Hou Gott nytt år

Peheaʻoe? Hur mår du?

A hui hou Tills vi ses igen

Språkfamilj med 800 medlemmar

Austronesiska språk är en grupp språk som talas i nästan hela Oceanien, men också i Malaysia, Indonesien, Filippinerna, Vietnam, Kambodja, Taiwan och Madagaskar. Gruppen omfattar 700–800 språk, som talas av 365 miljoner människor.

Oceaniska språk är en undergrupp inom de austronesiska språken. De utgör nästan alla austronesiska språk i Polynesien, Melanesien och Mikronesien, cirka 450 språk med sammanlagt 2,5 miljoner talare.

Polynesiska språk är i sin tur en undergrupp inom de oceaniska språken. Gruppen omfattar drygt 30 språk med sammanlagt omkring 700 000 talare. Till de mest kända
polynesiska språken hör tonga, samoanska, tahitiska, maori och hawaiiska.

Källa: NE (Nationalencyklopedin)

Rättigheter på hawaiiska

Artikel 1 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, på hawaiiska:

”Hānau kū‘oko‘a ‘ia nā kānaka apau loa, a ua kau like ka hanohano a me nā pono kīvila ma luna o kākou pākahi. Ua ku‘u mai ka no‘ono‘o pono a me ka ‘ike pono ma luna o kākou, no laila, e aloha kākou kekahi i kekahi.”

(”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra
i en anda av gemenskap.”)

Publicerad i nummer: 
6/2013