Anmäl!

Jag gjorde FN-tjänst 1957-58 i tredje svenska FN-baijonenen i Gaza och Sharm el Sheik. Redan då var begreppet ”yxa” ett ofta använt uttryck långt före Kongo-missionen beträffande lokalbefolkningens araber. Förklaringen då var att ett antal araber nattetid krupit under nattens mörker till en ADL-postering och där skurit upp ett materialtält och stulit ett antal yxor helt värdelösa för dessa araber eftersom inte det fanns något i öknen att fälla ned.

I media på senaste tiden säger man numera t ex i Lidingö i stället för på.

SvT:s "direkt"-textning kan vara något kan vara något av det "roligaste" man kan se i dess kanaler — om man inte är beroende av textningen och är ointresserad av att titta på, när personer — med en eller annan metod — förflyttar bollar eller gummistycken. Från i går: "[myndigheten] har visat sig bra på att skapa julbord ....jordbruk ...jobb [...]". Från i dag, i intervju med allas vår idol Tegnell: "Ni har rekommenderat, att man använder mus-skydd..." (ej korrigerat)...

I artikeln benämnd "Umami" i nr 7/2019 finns det en uppsjö av sakfel, men om vi bara tittar på de språkliga felen så har vi några av dessa här: - "grundsmakerna ’sött’, ’salt’, ’syrligt’ och ’beskt’: amai, shioaji, suppai respektive nigai." "Shioaji" betyder förvisso "salt smak", men i detta sammanhang är det japanska ordet för salt "shoppai". - "Karai och adjektivet karashi"... "Karai" är adjektivet som betyder kryddstark; "karashi" är japanska order för senap. - "Ordet karai kommer från verbet kareru som betyder ’bli torr eller hes i halsen’." "Karai" skrivs 辛い och "kareru" skrivs 嗄れる - som synes två helt skilda kanjitecken som inte har med varandra att göra. - "bento: lunchlåda" - Bento är snarare "matlåda" då den säljs och inmundigas oavsett tid på dygnet. - "itamae: köksmästare" - Itamae betyder ordagrant "framför brädan" och betyder helt enkelt "kock". Bästa hälsningar Dag Klingstedt 37 år i Japan som journalist, föreläsare, författare samt översättare och tolk, bland annat på Svenska Ambassaden i Tokyo.