Anmäl till Språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen och diskuteras i vår podd.

Anmäl!

Vänligen skriv in vad du vill anmäla. Den som skriver är själv juridiskt ansvarig för innehållet.
Vänligen skriv in ditt namn.

Senaste anmälningarna

Jag tycker "ha en relation till" används för mycket. TV-reportar och programledare kan fråga "Vad har du för relation till Al Pacino", fast personen inte alls känner Pacino. Eller till en maträtt eller fenomen som norrsken. För mig är att ha en relation till någon att känna den på något sätt om än på långt håll.
onsdag, oktober 14, 2020 - 19:12
Jag uppfattar ordet "knappt" som att man är besviken för att det inte var mer. Ordet "nästan", däremot, antyder för mig att man är imponerad över att det är så mycket, alternativt är ordet neutralt. Exempel: En skolklass samlade pengar till något välgörande ändamål och fick läsa i tidningen att de lyckats få ihop "knappt" femtio tusen kronor. Som förälder skulle jag ha blivit störtförb...d! Men det tycks inte vara många journalister som ser den betydelseskillnaden. Det är knappt en enda gång som jag ser "nästan". Det är nästan alltid "knappt". Ett liknande uttryckspar är "tack vare" och "på grund av". Jag har ännu inte sett formuleringen "hen dog tack vare cancer", men det förekommer ofta att man använder den formuleringen även för negativa saker. I sammanhanget vill jag passa på att rekommendera min bok "Sur Gubbe" där ett kapitel ägnas åt "Svenska språkets nedgång och förfall".
onsdag, oktober 14, 2020 - 17:30
Egengkligen, blir jag galen av att höra. Vad har hänt med ordet egentligen? Den konstiga formuleringen används ju också av folk som man förväntar sig kunna prata rent
tisdag, oktober 13, 2020 - 13:00
Vilket är rätt: Belarus eller Vitryssland?
söndag, oktober 4, 2020 - 23:27
I en populärhistorisk tidskrift rubriceras artikeln om Hitlers medverka i första världskriget med ”Hitler var en riktig klumpeduns”. Inte något språkfel förvisso, men illa valda ord, lite för familjärt i mitt tycke. Hur rubriceras nästa artikel, ”Hitler invaderar Polen, den lilla spjuvern”?
torsdag, oktober 1, 2020 - 20:33
Som pendeltågsresenär är jag van att höra "vi inväntar på grön signal". Så pass van att jag numera nästan tycker att det låter fel med (de korrekta!) "vi inväntar grön signal" eller "vi väntar på grön signal".
torsdag, oktober 1, 2020 - 08:12
Att folk inte kan använda "de" och "dem" på rätt sätt är förståeligt men ändrar ju inte innebörden av orden. Att säga "vart" i stället för "var", vilket hörts från både författar- och ministerhåll är helt obegripligt. Det är ju två ord som betyder olika saker, "vart" innebär ju riktning och "var" befintlighet, inte samma sak direkt.
onsdag, september 23, 2020 - 10:30
Att det ska vara så svårt att få ordet "fluor" rätt. Allt som oftast blir det i stället "flour" - nu senast i Språktidningens artikel läsvärt där "flourtant" nämndes. Flour är engelska och betyder mjöl. Det som finns i tandkrämen heter FLUOR.
måndag, september 21, 2020 - 18:47
Från måndag 31 aug 21:16: "Här kommer en lista på några uttryck som blivit så slitna att jag starkt rekommenderar att de bör undvikas hädanefter: grotta ner sig, leva sin dröm, backa bandet, koka ner till, vända på alla stenar, först till kvarn, trolla med knäna samt bara fantasin sätter gränser." Håller med till hundra procent. Ett annat uttryck som ger mig utslag är det undflyende "Jag kan inte uttala mig i det enskilda fallet" som ofta nyttjas av politiker och chefer när de pressas angående missförhållanden i någon verksamhet (där i stort sett alla fakta redan är kända).
söndag, september 20, 2020 - 18:57
Ni använder KVISS på er hemsida för "kviss" om svenska ord från SAOL. Hittar dock inte KVISS i SAOL, varför? Inkonsekvent?
lördag, september 19, 2020 - 11:16

Sidor

Innehållet är efterhandsmodererat. Den som skriver är själv juridiskt ansvarig för innehållet.