I artikeln benämnd "Umami" i nr 7/2019 finns det en uppsjö av sakfel, men om vi bara tittar på de språkliga felen så har vi några av dessa här:
- "grundsmakerna ’sött’, ’salt’, ’syrligt’ och ’beskt’: amai, shioaji, suppai respektive nigai."
"Shioaji" betyder förvisso "salt smak", men i detta sammanhang är det japanska ordet för salt "shoppai".
- "Karai och adjektivet karashi"...
"Karai" är adjektivet som betyder kryddstark; "karashi" är japanska order för senap.
- "Ordet karai kommer från verbet kareru som betyder ’bli torr eller hes i halsen’."
"Karai" skrivs 辛い och "kareru" skrivs 嗄れる - som synes två helt skilda kanjitecken som inte har med varandra att göra.
- "bento: lunchlåda" - Bento är snarare "matlåda" då den säljs och inmundigas oavsett tid på dygnet.
- "itamae: köksmästare" - Itamae betyder ordagrant "framför brädan" och betyder helt enkelt "kock".
Bästa hälsningar
Dag Klingstedt
37 år i Japan som journalist, föreläsare, författare samt översättare och tolk, bland annat på Svenska Ambassaden i Tokyo.
