Anmäl till språkpolisen

Fick i mitt flöde: ”Vet du vad dom här tolv orden betyder? Dom korrekta svaren kommer från Svenska Akademins Ordlista” Om ”Språktidningen” inte klarar av att använda korrekta ”de” (troligen då inte heller ”dem”) förstår jag inte varför jag skulle prenumerera på denna avisa? Tips: slå upp ”avisa”. Gärna i SAOL! (Hans-Erik 28 juni 2025)

Jag reagerar på att uttrycket ”ska vara” alltmer används i st f ”uppges vara”. Man skriver t ex ”Det ska vara tre barn svårt skadade” eller ”det ska vara två bilar som krockat”. Det tycker inte jag, inga barn ska vara skadade! Helst inga bilkrockar heller! (Sven 23 juni 2025)

Politiker och journalister i synnerhet — men även andra kategorier — skriver och säger teknologi (pl. teknologier) när de borde säga teknik (pl. tekniker). Det är som om teknologi vore finare och mer vetenskapligt än teknik. Enligt SAOL är teknologi ’vetenskapen om teknik’. (Sören 21 juni 2025)

En ny trend har uppstått bland unga journalister, i alla fall på Expressens redaktion. Någon har väl satt tonen och det närmast dialektala talspråkstillägget av ett -s på ord som liggande, sovande, spelande, sjungande, hoppande tycks ha slagit igenom helt bland de yngre journalisterna. På Expressens sidor har detta blivit liggandes, sovandes o.s.v. (Lars 14 juni 2025)

Varför heter det ”tankstreck”? Tanken är väl att man skall göra ett uppehåll, låta ett sidospår få plats, tänka en annan tanke helt enkelt, gör et uppehåll i en tanke för att släppa in en annan. Var är då -e:t? Har det en gång varit där? Det är ju det tankeflöde texten vill förmedla som det nu manas till ett uppehåll i. En ”tank”? Borde det inte heta ”tankestreck” med -e-? … (Lars 14 juni 2025)

Tycker att det är dags att officiellt ändra på ett par saker som väl utformades/ändrades för drygt hundra år sedan, åter göra miljon, miljard till million, milliard och biljon, biljard till billion, billiard. Detta för att vara konsekventa. I andra sammanhang, matematiska till exempel, heter det alltid milli och billi. Finner heller ingen anledning att avvika från dessa internationella begrepp med en påhittad egen variant.
För övrigt undviker jag att skriva delta, då detta är ett internationellt begrepp för något annat än ”att deltaga”. Så, jag skriver deltaga och brukar skriva tag också, istället för det slappa talspråksmässiga ta. (Lars 14 juni 2025)

Oerhört störande med detta ”dom” i förtexten till Språktidningens Kviss. Finns absolut ingen anledning till ”överanvändning” av talspråk i det skrivna språket. Med ett ständigt förändrande av det skrivna till följd av den för tiden frekventa ”prat-varianten”, går vi med expressfart mot ett skriftspråk där ordens och hela språkets rötter och dess gemensamhet med andra språk totalt förfuskas och blurras bort i ett enda virrvarr. (Lars 14 juni 2025)

Allt färre verkar bekanta med ordet ”brädd”. Oftast blir det fel – man skriver om hinkar som är fyllda till bredden, skålar som är breddfulla o.s.v. Väntar bara på att få läsa om breddavlopp också. (Britt 30 maj 2025)

Det finns en massa frågor jag skulle vilja ta upp. I dag nöjer jag mig med ”en massa” som numera bara heter ”massa”. Man har alltså gjort om ett substantiv till adjektiv om jag förstår rätt. Hur kommer det sig? (Lennart 22 maj 2025)

Hej Språktidningen!
Min spaning är att det de senaste åren har blivit mer och mer vanligt att felanvända prepositionen på. Är det något som även ni noterat eller är det jag som tänker fel/har en obsolet språkuppfattning?
Några spaningsexempel (från olika media-kanaler) nedan:
Och allt är PÅ flit eller?
Jag känner mig väldigt trygg PÅ det svenska valla-teamet.
Det finns en frustration PÅ hur domare och spelare reagerar
Man måste ansluta PÅ det nya (data)systemet. (Ulf 21 maj 2025)

Varför har plötsligt orden egen och eget ersatts med egna? Först hördes i radio och TV uttryck som t.ex din egna åsikt och mitt egna hus, men nu ser man det även i tidningsartiklar. (Vivi-Ann 19 maj 2025)

Tv-reklam:
”dubbelt så snabb ÄN”
”Även FASTÄN (Kurt 5 maj 2025)

10 gånger billigare. Det är ett nonsens utan dess like. Jag (matematiker) och min hustru (statistiker) försökte översätta det till något otvetydigt. Det blev bara värre. (Pontus 3 maj 2025)

Roslagsbanan har en ändhållplats i Stockholm. När jag var liten, vill jag minnas att den kallades ”Stockholm Östra” i utropen i rälsbussen. Det var vad jag förstår dess namn. Numer står det, och hörs det, ”Stockholms Östra”! Varje gång jag hör det får jag känslan som av att stå vid ett stup där någon ryckt undan bron jag skulle stiga upp på. Stockholms östra VAD?! Kan det möjligen vara en avklippt version av ”Stockholms östra, smalspåriga järnvägsstation”? Från att ha angivit ett klart namn har man gått till att i stället ge en ofullständig beskrivning. (Rolf 30 april 2025)

Jag har länge irriterat mig på att en produkt (ny) har en formula i stället för ett innehåll eller en sammansättning. Men att ange att en produkt har en ny formulering är att gå för långt. (Lennart 22 april 2025)

Har länge varit ” mycket” irriterad på ovanan(?) att använda ”mycket ” där det ( enligt mig) ska vara ” många). Ex.vis /det var mycket människor ute på promenad.- felfelfel Ska väl heta många människor…? Vill se att språkpolisen reagerar. (Jan 17 april 2025)

Nog tycker man att personal på en restaurang med italiensk profil borde kunna uttala gnocchi, veta att en vit pizza är ”bianca” och att slut-e inte är stumt på italienska. (Anders 15 april 2025)

En mycket intressant sida! Synd att man inte upptäckt den tidigare. Men jag vill också påpeka en anglofiering som jag inte hittade här. T.e.x vid fikabordet: ”Någon som vill ha en till bulle?” eller i TV-programmet På spåret: ”En till resa” Lindström är ju språkvetare då borde han väl rätta Luuk. Det heter väl ”En resa till” eller som i det första exemplet: ”Någon som vill ha en bulle till?” Jag uppfattar det som en felaktig översättning av ”another” en riktig översättning borde ju i så fall bli ”Ytterligare en resa” eller Någon som vill ha ytterligare en bulle? (Bengt 11 april 2025)

Vi googlar, sms:ar och mejlar men vad gör vi med AI? Jag ställde frågan till ChatGBT och den ville att vi ska gippa. Vad säger ni om det? (Celine 10 april 2025)

Är trött på när det sägs ”öppna upp”, går det att ”öppna ned”? (Bernt 7 april 2025)

Jag är innerligt trött på det dialektala uttalet ”tjugi tjugi” på radio och TV för år 2020. (Peter 31 mars 2025)

Uppmaning från er kviss #488 – ”dom här tolv orden… ”Dom rätta svaren…” borde det inte stå: ”de här tolv orden” och ”de rätta svaren.” (Björn 30 mars 2025)

Jag är evigt trött på det slitna ordet ”eminent”. När en person ska presenteras, i vilket sammanhang det vara månde, så åker ”eminent” fram. Det är som att det inte längre går att uttrycka uppskattning och beröm med något annat ord. Men det gör det: framstående, utomordentlig, utmärkt, lysande, förstklassig, förträfflig, mycket skicklig – som några exempel. (Maria 20 mars 2025)

När dagen på mitt jobb börjar gå mot sitt slut brukar min kollega säga ”ses imorgon, pigga och nyktra, eller iaf och”. Jag försöker säga att det där går inte att säga i en mening då ordet ”och” är en konjunktion. Det går ju inte att vara en konjunktion helt enkelt. Något som man kan vara är ju adjektiv, vilket är en helt annan ordklass. Det är ju sånt man lär sig redan i lågstadiet. Det kan ju inte vara okej att använda grammatik hur som helst. Det måste ju gå rätt till. Är ju det som har byggt upp hela språket. (Harald 17 mars 2025)

Alla dessa förvrängda fasta uttryck gör mig full i skratt. ”Sticka under stolen med” t.ex. Vems stol? ”Sticka under stol med” har det hetat så länge jag minns. (Britt 17 mars 2025)

Asså ja nej men! Alltför ofta är det begynnelseorden i ett svar. Hm (Jan 11 mars 2025)

Kan irritera mig på journalisters ständiga bruk av ”det” när ett mer preciserande ”detta” vore korrekt – och alla ”för”, som talspråksförkortning döljande ett därför, ett alltför eller till och med ett varför”. Alla dessa avkortningar borde beivras, för de gör språket fattigare. Nu brukade jag ett ”för” där jag i skriven text borde ha valt ”därför att”… (Lars 10 mars 2025)

Kan inte upphöra med att irritera mig på alla dessa direktöversättningar från engelskan som internet medfört. Har fått för mig att mycket ursprungligen kommer från teknikutbildade yngre manspersoner. Tag bara ”bredband” som ett första exempel. Min hjärna gör ständigt halt för ”dela”; det amerikanska ”share” felöversatt i det sammanhang det handlar om. Skall enligt mig vara översatt ”sprida, sprid”. Så, jag brukar puffa för detta, skriver aldrig ”dela” … (Lars 10 mars 2025)

Citat från webben och en fråga där:
”Är universiteten i Sverige svåra?
Svar: Universitet i Sverige är utmanande , men de bygger denna utmaning kring att göra dig det bästa du kan vara, inte bara för att se hur mycket de kan sätta dig igenom. Skillnaden som detta gör är lätt att se…”
VAD KAN GÖRAS ÅT ALLT DETTA!? (Lars 10 mars 2025)

Ordet ”kontext” har invaderat Sverige. Allt ingår i någon form av kontext – vad hände med det gamla sammanhanget? (Britt 26 februari 2025)

Läste följande i en dagstidning; ”2022 avslöjades en utländsk miniliga som specialiserat sig på att stjäla alkohol och charkuterier, bland annat rejäla salamikorvar i brottardräkter”
Vän av ordning undrar hur dessa salamin ser ut (Gabi 23 februari 2025)

Ett svar på en läsarfråga om ordet konstig, innehöll följande formulering; ”SAOB:s analys är att det är därifrån betydelsen ’besynner­lig’ kommer ifrån” Både ” därifrån” och ” ifrån” i samma mening…..? (Gunnar 21 februari 2025)

Det lilla ordet ’ens’ tycks på senare tid ha blivit mera frekvent, och också börjat användas på ett nytt sätt. Jag hörde på radio, i en diskussion om halloween, någon säga: ”Vad är ens Halloween?”. Ordet ’ens’ ersätter här förslagsvis ’överhuvudtaget’. Jag har hört flera liknande användningar av ordet. På min fråga svarar en engelsktalande person att ordet ’ens’ engelska motsvarighet ’even’ kan användas på det här sättet. Min starka misstanke är då att detta är ännu en influens från engelskan. (Anders 17 februari 2025)

Ett klipp ur Svensk Damtidnings nätupplaga: Nej, Maria visar minutrarna innan sändning upp en otäck blåtira, som hon dragit på sig i helgen.
Vad är detta för pluralformer. Har även sett metrarna, stackrarna och litrarna. Hur ska vi ha det egentligen? (Arne 17 februari 2025)

I Språktidningen nr 1/2025 läser jag Ulrika Goods text att man inte döper barn till Thomas, Annelie m fl. Man döper inte barn till ett namn. Barnet har ett namn när det döps: ” Jag döper dig Anders…..” Jag är inte präst eller teolog men på senare år har jag reagerat på användningen av orden : döpts till. I gårdagens,16/2, SvD skrev Dick Harrison ”Kan våra kungligheter få för sig att ”döpa sina barn till Aragorn….” Nej Dick, de har i så fall redan namnen. Barn som inte år döpta har också namn. (Therese 17 februari 2025)

Senaste hopblandningen av stående uttryck: ”Det kommer att skapa en flasktratt i Rafah och göra processen väldigt långsam.” (Ur DN 15 februari.) Flasktratt??????? (Britt 15 februari 2025)

Jag läste följande i en nyskriven bok som utspelar sig på 50-talet: ”Han hade skivor med både Tommy Steele och Ray Charles och sparade för att köpa Elvis senaste fulländare.” Jag misstänker att hon har hört någon av oss gamlingar prata om en LP-skiva som ”en fullängdare”. Men det blev ju mycket roligare såhär! (Susann 11 februari 2025)

Varifrån kommer alla nya konstigheter i svenska språket? Skillnaden mellan egen/egna tycks ha försvunnit; ”hans egna hem”, ”din egna cykel” t.ex. En bildtext i DN skrev nyligen: ”Evas granne Lars tycker liksom henne att….” Har svenskundervisningen i skolan upphört? (Britt 4 februari 2025)

Personalisera. Har det något med personal att göra kanske? Häromdagen hade Medierna ett inslag om hemsidor och algoritmer (också missbrukat) där man sa personalisera 100 gånger på 5 minuter. Hu! Vad sägs om individanpassa eller individualisera? (Olof 3 februari 2025)

Jag mår illa! Sen när blev data singularis? Nu har jag tom stött på fakta i singularis. Å andra sidan – varför verkar det så svårt att sätta ett s i slutet på chip? Det pratas och skrivs mycket om chipstillverkare i dessa dagar, men det de tillverkar är alltid chip… (Olof 3 februari 2025)

Man säger inte komma till bukt med eller välta omkull (Ove 28 januari 2025)

När jag i nyheterna återigen hörde namnet Belarus, kunde jag inte låta bli att undra och irriteras. Vem är det som har hittat på att vi ska kalla Vitryssland så? Då borde vi ju också döpa om Storbritannien till Grejtbritten. För att inte tala om länder som Ungern och Grekland – vad ska de få heta? (Sven 24 januari 2025)

Jag lärde mig att ordet kollega var ett undantag eftersom det heter kolleger i plural och att kollegor används om det bara är kvinnor. I SAOL stod kolleger som första och kollegor som andra möjlighet till plural för kollega. Men nu ser jag att SAOL har ändrat sig. Kollegor kommer först. Jag har märkt att folk på tv och radio oftast säger kollegor och sällan kolleger. Så var det inte för 40 år sedan. Är detta en till anpassning till svenskarnas ignorans och det egna språket??? (Alberto 24 januari 2025)

Sveriges skolminister talade i Rapport om problem i skolan som vi måste ”komma till bukt” med. Inte bara i skolan, tycks det…… (Britt 23 januari 2025)

”Han har antagligen använt upp de flesta av sina kattliv”
Vadå upp? När det inte behövs någon preposition lägger man till en och när det behövs en ”glömmer” man ofta bort den. (Birgitta 22 januari 2025)

Kvizz 469. Det står ”dom” rätta svaren, istället för ”de” rätta svaren… Jag har fått lära mig att dom är talspråk. (Kristoffer 21 januari 2025)

Jag irriterar mig på de importerade amerikanska uttrycken ”kasta någon under bussen” (vad hände med ”offra” eller det målande ”låta någon bära hundhuvudet”?) och att ”ha någons rygg”. Dessutom är det väl en fånig (pryd) omskrivning när en person påstås ”gå ner på någon”. Väldigt kryptiskt för många svenskar skulle jag tro. (Iani 9 januari 2025)

Lär er skilja på VAR och VART (Barbro 3 januari 2025)

Läste en artikel i DN idag om skotträdda hundar som har det svårt vid nyår. En hund blev lugn av att åka bil, rent av ”coollugn”. Sorgligt att begreppet ”kolugn” inte är bekant numera. (Britt 31 december 2024)

Varför säjer vi ”god jul” när våra nordiska grannar säjer ”glædelig jul” eller varianter därav. Är det Gustaf Vasas fel? (Jonas 30 december 2024)

Jag skulle vilja anmäla onödigt och otillbörligt användande av varumärken i medier i allmänhet och i public service i synnerhet. De utmärkta orden ”smarta telefoner” och ”surfplattor” ersätts av namn på produkter från ett fruktföretag i Kalifornien. Dessutom fanns dylika produkter redan på marknaden innan fruktföretaget började sälja sina versioner. (Johan 30 december 2024)

Uttrycket något växer exponentiellt. Ur matematisk synpunkt är det helt galet. Om exponenten i fråga är noll eller negativ får man helt annorlunda kurva. Kurvan blir alltifrån att vara helt statisk till att krympa allt eftersom. Jag förstår att inte alla förstår. Men nån med gymnasiematte borde väl kunnat säga ifrån? (Bengt 28 december 2024)

Jag vill anmäla användningen av ordet ”addera” i betydelsen ”lägga till”. ”Man kan också addera lite glitter”, sades exempelvis om ett julpyssel i tv. Helt klart en anglicism som tyvärr är här för att stanna. (Caroline 21 december 2024)

Numera heter det ofta i tidningar att någon har ”dött” istället för att vederbörande är ”avliden”, ”förolyckad” eller har ”gott bort”. Jag tycker att det låter lite vanvördigt. Dött är etablerat i sportsammanhang; ”dött lopp” om löpare eller hästar som kommer lika. (Ricky 26 november 2024)

Varför börjar nästan alla svenskar numera plötsligt (?) meningen med ”ja men” eller ”nej men” (2024 och tidigare)? Finns historik eller reflektioner kring just det här? Det börjar bli nästintill remarkabelt, häpnadsväckande och på gränsen till komiskt om man t ex lyssnar på samtal i olika svenska TV-kanaler (Ami 26 november 2024)

Bytet av ”Var” mot ”Vart” har jag dålig tolerans för. Två exempel från verkligheten, där kontexten inte hjälpt:
”Vart går tåget?” (meningen var ”Var går tåget?”, dvs. från vilken plattform, inte till vilken plats).
”Vart går den här kostnaden?” (frågan var ”Var går kostnaden?” dvs. vilken instans ska ta kostnaden, inte till vem den ska gå – raka motsatsen).
Det är ofta det inte går att förstå meningen utifrån kontexten eftersom båda betydelserna fungerar. Kan man att skilja mellan ”här” och ”hit” bör man kunna skilja mellan ”var” och ”vart”. (Magnus 15 november 2024)

Containersar…
När jag jobbade på bangårdsposten i Göteborg ca 1972 kom paketen i kôntäjnare. Stavat på rikssvenska skulle det bli kontejnare. Är inte det bra? (Lasse 15 november 2024)

Svenskans fulaste ord? Ett poddasvnitt – som jag inte läst – handlar om detta. Men jag vet två; kille och tjej, dessa inlån som sedan 1990-talet helt tycks ha tagit över och hos den yngre befolkningen, lett till att man närmast rynkar på näsan åt ord som grabb och tös, ja även till pojke, fastän detta ord ”ärvts in” i ungdomars annars så dyrkade engelska. Ja, till och med har man ett avstånd till det vackraste ord som finns i svenskan, flicka … (Lars 14 november 2024)

Varför skall okunniga översättningar få härja fritt just i webb- och it-sammanhang? Mest retar jag mig på detta med att ”dela” saker på webben. Share, to share, betyder ju på svenska inte enbart ”att dela”, utan också ”att sprida” – och det är ju precis vad det betyder i webbsammanhang. Det sistnämnda borde uppmärksammas – och rättas till! (Lars 14 november 2024)

Värst med avseende på genomslagskraft, är väl språket i webbsammanhang. Broadband betyder ju knappast bred-band. Broadcasting, på norska översatt till kringkasting, säger ju vad broadband egentligen kunde vara – om vi en gång hade börjat bruka ”kring” när det begav sig … Och ”AI” är på norska ”kunstintelligens”. Konstintelligens låter inte så dumt på svenska, heller. (Lars 14 november 2024)

”Demonterad” korv. Nej, använd inte detta ord i sammanhanget. Om man skivar eller hackar en korv demonteras den knappast. Den har inte ”monterats” ihop av delar, av skivor eller bitar, till en helhet. Demontera skulle väl snarast vara att man går baklänges i tillverkningsprocessen. Teoretiskt hamnar man då i rått kött, vatten, kryddor etc, Försök med den ”demonteringen” om du kan!
Jo, jag förstår, att detta ”demontera” är till svenska direktöversatt kock-franska. Men det blir skevt på svenska. Vad du gör är väl det som på franska heter démanteler, vilket betyder att ”ta isär” något. Så, det du gör är att du delar korven i bitar, skivar eller hackar den. Det är knappast att demontera något på svenska. Att demontera på svenska går nog med en motor eller en bil – men en korv, nej!
Så, vad detta gurgel ändar i är alltså en protest emot när dåliga direktöversättningar görs i fackspråk. (Lars 14 november 2024)

I en nyhetssändning på TV idag rapporterades om ännu en skjutning med dödlig utgång. Den beskrevs som en felskjutning eftersom offret inte hade några kriminella kopplingar. Min fråga är om det hade funnits någon skjutning som hade varit rätt? (Arne 12 november 2024)

”Att utreda frågetecken” har ansetts vara en felformulering eller missuppfattning av ”att räta ut frågetecken”. Denna felformulering sprider sig i allt från en debattartikel i dagstidning igår till regeringsmedlems ordval. Kommer detta något svårtolkade uttryck att etableras i vårt språk? (Bengt 4 november 2024)

Jag vill anmäla uttrycket ”ja men” (möjligtvis som ett sammansatt ord). För mig är uttrycket som svar på t.ex. ett påstående eller en fråga. Det vill säga, man har en annan uppfattning. Jag hör allt oftare att man mitt i en berättande mening lägger in uttrycket och då, enligt mig, helt omotiverat. (Hasse 1 november 2024)

Ordet ’skapa’ tycks tränga ut en mängd mera nyanserade och tydliga ord. (Exempel: skapa oordning; skapa en utredning; skapa en kommitté; skapa avfall; skapa nya jobb; …)
Det är kanske inte alltid något direkt fel i uttrycken, men variationen i språket går förlorad.
För mig är skapa något som framför allt Gud och konstnärer ägnar sig åt.
Här är några alternativ som jag tycker passar mycket bättre i olika sammanhang:
Åstadkomma,(för)orsaka, bereda, inrätta, tillsätta, anordna, utarbeta, utveckla, uppfinna, grunda, bilda, bygga upp, fixa … (Anders 23 oktober 2024)

Jag anmäler pressens användande av prepositionen vid vid exakta tidsangivelser. ”Larmet inkom vid kl. 13.27…” har blivit mer och mer vanligt för att inte säga standard. I min värld markerar vid något ungefärligt, ”larmet inkom vid 13.30-tiden…”. Kl. 13.27 är så exakt det kan bli varför ”vid” inte har där att göra! (Svante 22 oktober 2024)

Vill anmäla det dåliga ordförrådet
I TV
Reportrar och journalister
Och politiker….
Införskaffa Retorik-boken.
Liksom och Hära , finns synonymer till dessa överanvända uttryck. (Laila 11 oktober 2024)

Jag vill anmäla folks höga tilltro till ordbehandlingsprogram. Oberäknerliga gånger har jag varit med om att folk utbrustit ”Jaha, heter det inte så!” om grammatiskt korrekta formuleringar som rödmarkerats i Word. Sedan har jag fått komma till undsättning och försäkrat dem om det visst kan heta så. Ordbehandlingsprogram är inte ett facit över språket, det är bara ett hjälpmedel. Jag tycker att det är beklagligt att folk inte vågar lita på sin egen språkförmåga. (Caroline 10 oktober 2024)

Ordet epicentrum tycks ha ersatt ordet centrum både hos författare och journalister. Epicentrum är ju egentligen den plats på jordytan som ligger rakt ovanför ett jordskalv. Ordet centrum är nästan utdött.
Ordet dofta tycks också ha fått en ny användning. Doftar gör något som avger en lukt (doft), och det är något annat än att en person kan dofta på en blomma, så som ordet nu används. (Torleif 9 oktober 2024)

Svårt att hänga med vad som sägs i radio och TV? Gör som jag, se till att ha en engelsk-svensk ordbok till hands så hänger ni med vad politiker, experter och andra förståsigpåare häver ur sig på svengelska utan att ni missar något viktigt. (Berndt 4 oktober 2024)

Folk säjer äää lite då o då sen säjer dom typ o liknande, har venskarna nåt fel eller va, öre merom ? (Erling 21 september 2024)

Ny anglicism dök upp i nyheterna i morse. Reportern tackade för expertens inlägg. Svaret blev ”mitt nöje”. Jag gissar att ursprunget är ”my pleasure”. Vad är det för fel på det gamla ”ingen orsak”? (Britt 19 september 2024)

Människor som säger att de ska gå ”all in” på exempelvis en buffé. Vulgärt och hemskt uttryck. ”All in” innebär att satsa allt du har på ett kort (i exempelvis poker), inte att hämningslöst hänge sig åt ätande och festande. (Lars 14 september 2024)

Hej
Jag är ny här och detta har kanske varit uppe tidigare, men jag reagerar när folk säger
”Ha en fortsatt trevlig dag”
Jag tycker att det innebär att dagen varit trevlig tidigare.
”Ha en trevlig fortsatt dag” tycker jag det ska vara.
Vad säger ni? (Lena 31 augusti 2024)

Plötsligt tycks ordet cirkulera ha tagit över cirkla. Det är två skilda ord. Det heter ”flygplanet cirklade över staden” (inte cirkulerade) och ”tidningen cirkulerade på kontoret”. (Sven 27 augusti 2024)

Hej, alla ni som har börjat skriva ”epicentrum” i tid och otid! Spara tre bokstäver genom att skriva ”centrum” i stället, när det är det ni menar. ”Epicentrum” har bara en betydelse: den plats på jordytan som ligger rakt ovanför en jordbävning. (Lars 24 augusti 2024)

Jag har med förtjusning tittat på svenska TV-serier som Big Brother, Wild Kids, Jeopardy, Challenge och The Floor. Nu ser jag fram emot Evening News och Weather Report. (Sölve 17 augusti 2024)

Sippa är numera ett verb. Det gör väl inte så mycket att engelska ord letar sig in, men enligt Språkbankens Korp tillkom anglicismen för 20 år sedan och är nu på väg att tränga ut de äldre synonymerna smutta och läppja. Det gör ju bara språket fattigare. (Filip 11 augusti 2024)

Att verkar vara ett snart utdött ord. ”Ni kommer dömas.” Så stod det exempelvis nyligen i Aftonbladet. Är det bara jag som fått lära mig att skjuta in ett litet att i den meningen? Bara ett exempel bland många på hur att slopas i olika meningar. Jag kan kanske ha en viss förståelse för att folk missar att i dagligt tal men i stora dagstidningar? Våra journalister blir sämre och sämre på det här med att skriva korrekt och läsbart… (H. Svensson 7 augusti 2024)

Jag såg en annons för Early Bird i tidningen. Dom levererar tydligen även till dig när du är ute och kör med husvagnen. ”Vart du än bor”. Skriver man i annonsen. Det är skillnad på orden ”var” och ”vart”. Var går du – på trottoaren, på vägen, på torget osv. Vart går du – till apoteket, till bussen, till älskarinnan. ”VAR” är enkelt uttryckt stillastående medan ”VART” innebär en förflyttning i en riktning. ”Vart du än bor” måste ju då innebära att jag är ute och kör med husvagnen till exempel. (Sven 17 juli 2024)

Lungsjukdomen KOL (COLD) Blir fortfarande förvånad att den kroniskt obstruktiva lungsjukdomen skrivs med små bokstäver i förkortning. Medicinska förkortningar brukar väl skrivas STORA bokstäver för tydlighetens skull. Senast på dagens Text-tv sid 114. Det är svårläst. (Ulf 16 juli 2024)

När man läser fastighetsannonser, turistbroschyrer eller reportage från äldre stadskärnor kan man få intrycket att halva Sverige är täckt av kullersten. Vilket naturligtvis inte stämmer. Kullersten är obearbetad natursten, skapad av inlandsisen. Den är naturligt rundad och hämtas ur rullstensåsar. Gatsten med platt ovansida är huggen av människohand och finns dels som kvadratisk smågatsten, dels som rektangulär storgatsten. Hoppas härmed slippa höra mer om kullerstensgatorna i Gamla stan. (Britt 13 juli 2024)

Nog för att jag hittar ett och annat korrfel i varje bok jag läser, men aldrig på första boksidan. Inte förrän jag slog upp boken ”Viktig svenska”, skriven av Språkrådets chef Lena Lind Palicki och Språktidningens alldeles egna chefredaktör – Anders Svensson. Bokens sjunde (!) mening lyder: ”Men vad ärdet egentligen vi pratar om när vi pratar om språk?” Där stängde jag boken, och förmår mig liksom inte att öppna den igen. (Pernilla 15 juni 2024)

Det börjar gå för långt med de s.k. ”könsneutrala” orden när även fasta uttryck ändras. Läste i DN idag om ”gemene hen”. Vad gör vi med ord som Västmanland och Södermanland om ”man” inte får användas? (Britt 13 juni 2024)

Hej, efter att i många år intresserat mig för språkfrågor börjar jag undra varför man diskuterar språkbruk överhuvudtaget. Det spelar ju ingen roll vad vi lärde oss på 1950-talet. När ett missbruk förekommit några gånger i media så upphöjs det till rättesnöre av våra språkvårdare. Det medför att det blir meningslöst att försöka lära sig att tala och skriva korrekt. (Lennart 12 juni 2024)

Numera används ordet stökig/stökigt om allt möjligt. Polisen säger att det var en stökig Valborg, meteorologen att det blir stökigt väder. Det är sällan man hör stökigt i betydelsen ostädat som jag alltid trott att det betyder. Visst kan man använde ordet om vad man vill men inte i sådan omfattning. Det finns synonymer. (Nina 27 maj 2024)

Senaste dumt i fråga om maskinöversättningar såg jag i en annons idag: ”Se detta speländrande rengöringstips”. Förmodar att originaltexten löd ”game changing”. Ibland vore det bra om en språkkunnig människa kontrollerar det maskinerna spottar ur sig. (Britt 20 maj 2024)

Jag har märkt det svenska språket behandlar ”ü” eller ”u umlaut” som att det är ett ”tyskt y” och därmed uttalas som ett svenskt y. Lärare (och lekfolk) lär även felaktigt ut detta. När ett ord på tyska har ett ü i sig så uttalas det faktiskt som ett u på svenska. medan ett u i tyska uttalas som ett o på svenska, och ett o i tyska uttalas som ett å på svenska. Vardagliga ord såsom müsli och München uttalas av svenskar som mysli och Mynchen, medan tyskar uttalar det som musli och Munchen. Ord såsom ”brüder” (bröder) och ”über” (över) uttalas därför felaktigt av många tysklärande svenskar då det istället blir ”bryder” och ”yber”. (Jesper 15 maj 2024)

Jag hörde nyss ett inslag om hur morgonen ter sig i Göteborg från lokala radioststionen. Reportern beskriver att ” här körs det i trafikomläggningen och stås det vid spårvagnshållpöatsen” Kan man verkligen använda att stå i den formen. ? (Per 7 maj 2024)

Nyligen lyssnade jag klart på en ljudbok, en svensk kriminalroman, av en författare med flera publicerade böcker bakom sig. Hoppade till när ”även fast” dök upp i texten – även om eller fastän ska det väl ändå vara? (Jeanette 2 maj 2024)

SL ”Stannar ej vid Årstaberg, Stockholms södra, Stockholm Odenplan. Stannar även vid Stockholms central” Även??? Låter inte rätt i mina öron. Är det språkriktigt? (Ing-Marie 21 april 2024)

I en SVT-artikel läser jag följande om en brand i en tennishall: ”Några morgonpigga tennisspelare kände rökdoft”. Nej, jag tror inte att spelarna tänkte ”Åh, rök – så gott!” Men det är vad jag automatiskt föreställer mig, för jag är van vid att ”doft” specifikt används för något som luktar gott, inte bara synonymt med ”lukt” i allmänhet. (Caroline 20 april 2024)

Till Gunbritt som skrev den 9:e april 2024. Man blir ju så glad när även andra upptäcker felen som översättarna gör i undertexterna. I det här fallet ordet DEM. Även andra som skriver in har så rätt i det de skriver. När det gäller översättarnas undertexter så är det så att hundratals grammatiska fel skrivs dagligen i alla TV kanalerna sammantaget. Och så här har det varit i flera tiotals år. Det är därför som skolelevernav inte klarar att läsa svenska I skolorna.De lär ju sig från TV-n. Och det gör ju hela svenska folket också. TV-n blir en slags undervisnings – medium i det svenska språket. Det vore därför tacksamt om TV kanalerna såg till att endast korrekt svenska skrevs och lästes i deras kanaler. Vad mera är, är alla grammatiska felen som nyhetsuppläsarna och alla programledarna säger DAGLIGEN i bl.a. TV 4:as Nyhetsmorgon och Efter fem. Vidriga grammatiska fel som de ju upprepar varje gång programmen sänds. Förutom dessa grammatiska fel, så skriver redaktionen-vilka de nu är i bl a TV 4, texter i rutan till det som sägs av programledarna/nyhetsuppläsarna. Även de texterna innehåller vidriga grammatiska fel, som ju också upprepas av de här okunniga skribenterna varje gång som de skriver I TV-rutan. (Judith 10 april 2024)

Jag har sett en annons om ett program i TV4, ”UFO-mysteriet med Felix Herngren”. En dam säger i inslaget att hon har sett utomjordiska varelser och i den svenska översättningen frågas ”Hur såg dem ut?”. Jag tror inte att det är en google-översättning (google översätter sällan fel på they och them). Denna mänskliga översättare verkar ha en dålig språkkänsla och usla grammatikkunskaper vad gäller subjekt- och objektsformer. Jag skulle aldrig anlita detta översättningsföretag. (Gun-Britt 9 april 2024)

Det är svårt att underskatta betydelsen av de nya fynden av vit vätgas, enligt ett citat i Ny Teknik. De menar förstås att det är svårt att ÖVERskatta betydelsen. Denna gamla klyscha är så komplicerat formulerad att hälften gör fel när de använder den. (Filip 5 april 2024)

Kolon används nästan aldrig numera. Jag fastnar i läsandet när det står en punkt eller tankestreck. (Sanna 4 april 2024)

Återfinna ett borttappat kök? Mäklare skriver ofta om borttappade ytor. Exempel: ”och till vänster återfinner ni det mindre sovrummet”. Måste ha varit jobbigt att inte få sova då… (Sanna 4 april 2024)

Har stört mig på något som tydligen har blivit en etablerad ovana som man ofta hör t ex på TV. Istället för att säga att något är klart, med a som hård vokal så säger dom ofta att det är ”klatt”. Detta är mycket irriterande och ett absolut felaktigt sätt att använda ordet. (Mariann 3 april 2024)

Den fruktansvärda och felaktiga imperfekt formen av verbet byta. Böt, vidrig och låter ointelligent . Då jag gick i skolan på 80talet lärde vi oss böja verbet byta följande. Byta- Bytte- Bytt. (Ellinor 25 mars 2024)

Är varken språkpolis eller lingvist men kan störa mig på att folk inte gör skillnad på VAR och VART . För mig är det självklart att VAR handlar om plats och VART riktning. Har jag fel (Anders 13 mars 2024)

Det verkar vara väldigt många som tror att asterisk faktiskt heter ”asterix”. Första gången jag hörde det trodde jag att det var ett skämt, men ingen skrattade. Nu hör jag det överallt. Att seriefigurens namn är en ordlek verkar inte ha nått fram. (Marie 17 februari 2024)

Jag har lagt märke till att folk (särskilt män, faktiskt) ofta använder ordet misstänker i stället för tror, även när det inte finns någon som helst anledning att anta att det ligger något fuffens bakom det hela. ”Stina är väl tillbaka om en timme, misstänker jag”. Ursprungligen var det nog sagt på skämt, men nu verkar många använda det helt neutralt. (Ingrid 14 februari 2024)

I den svengelska dagspressen (med Aftonbladet i täten som vanligt) har jag på senare tid flera gånger sett ordet ”potthål” i betydelsen en grop i vägbanan – som engelska ”pothole”. Det är dock en felöversättning eftersom engelska ”pot” inte betyder ”potta” utan ”kruka” eller ”gryta”. Därmed blir det också obegripligt för den som är van vid riktig svenska – första gången jag mötte ordet trodde jag att det handlade om någon typ av fältmässig latrin, innan jag sedan av sammanhanget förstod vad det var fråga om. (Anders 13 februari 2024)

Ekot skrev 31/1 ”skarpt föremål hittat vid Israels ambassad” Ett rakblad eller? (Jonas 31 januari 2024)

Att benämna avloppsvatten för ”bajsvatten” har blivit vanligt i svensk tidningstext. Hur har denna infantilisering börjat? Har även läst en artikel som handlade om jordbruk där bonden sades sprida bajs på åkern. Varför inte gödsel? (Gunnar 29 januari 2024)

Uttrycken ”mer än halverats”, ”fyra gånger mindre” och ”under tio minusgrader” är vanligt använda, men bakvända och ologiska för alla med matematiska intressen. (Anders 29 januari 2024)

Blocket annons:
Notisen
Hej, vi letar efter ett bra hem Tre pojk dvärgar pudel
Inledning:
Hej, vi letar efter ett bra hem Tre pojk dvärgar…
Avsikten är tydlig, och avsaknad av skiljetecken är en sak! Men vore inte ordet dvärgpudel bättre att använda… (Kristina 28 januari 2024)

LIKSOM protest mot liksom, liksom. Snälla liksom fotbollsspelare, fråga-Lund-professorer med flera liksom, sluta liksom bums liksom att hela tiden liksom haka upp liksom ert språk liksom på användandet liksom av det fina liksom ordet liksom,liksom. Man blir liksom så trött, liksom! Ordet har blivit ett lik som överlevt sig själv. Anti-liksom (Bo 22 januari 2024)

Jag saknar korrekturläsningen! Ur bildtext i DN idag: ”En vykort föreställandes…..” avslutad med: ”Mussolini styrde Italien med hjärnhand…..” (Britt 21 januari 2024)

Något som retar mig kopiöst är en iakttagelse jag gjort i svensk press, främst landsbygds press, dvs inte morgontidningar som DN och SvD. I artiklar och intervjuer med kvinnor, står det ofta.
xxxx, svarar Lena med ett skratt.
eller
XXX, menar Anna skrattande.
eller
XXXX, skrattar Amina till svar
Kvinnor skrattar i större utsträckning i sina svar än männen. Jag tror inte ens de skrattat på riktigt när de svarat utan de tär ett utryck reportern använder sig för att variera sitt språkbruk. Detta resulterar i att kvinnor förminskas eftersom skrattet är ursäktande. Läsaren kan få uppfattningen att ”hon menar inte riktigt vad hon säger” eller ”hon har ingen koll” eller ”hon ber om ursäkt för sitt uttalande” Har jag rätt eller fel, tänker andra som jag? (Marie 14 januari 2024)

I ett recept på kärleksmums på Icas hemsida läser jag ordet ”frosting”. Varför denna anglicism när ”glasyr” fungerar utmärkt? (Caroline 13 januari 2024)

Från SDS 4/1-24
”NÄSTAN 8000 hushåll utan ström Staffanstorp etc.
KNAPPT 8000 hushåll utan ström etc.”
Orden ”nästan” och ”knappt” med en rads mellanrum i samma artikel. Ordet ”knappt” för mig låter som att det är få. Eller? (Tina 5 januari 2024)

Det finns en meteorolog på TV4 som väldigt ofta säger ”allt mer och mer”. Jag räknade upp till sex gånger under en kort väderrapport. Nu betyder väl ”allt mer” detsamma som ”mer och mer”? (Thony 4 januari 2024)

”Delad ekonomi” är ett uttryck som borde bort. Det brukar betyda uppdelad, alltså separat ekonomi men skulle lika gärna kunna tydas som motsatsen, att man har ekonomin tillsammans, som delad vårdnad. Förvirrande helt i onödan. (Filip 2 januari 2024)

Varför har det blivit en ovana att säga ”Ja men precis” eller ”Nej men precis” Figurerar rätt mycket i TV. Vad har ordet ”men” för betydelse? (Robert 27 december 2023)

En kommentar till kommentaren: ”Man säger ramlösa inte rammlösa (Axel 26 november 2023)”
FEL!! Eftersom orten Ramlösa (i Skåne – där mineralvattnet har sitt ursprung) uttalas ’Rammlösa’ så faller Ditt resonemang! (Gösta 27 december 2023)

En annan fras som jag ogillar är ”Ha det gött!” Det kanske låter ok om en göteborgare säger det men bara märkligt från exempelvis en norrlänning. Det är en trevlig och artig avslutningsfras men det låter så infantilt. Mest hör man det i ring p1. ”Tack för samtalet, hejdå” borde räcka. Vad sa man förr? (Suzanne 26 december 2023)

Jag blir arg varje gång jag får frågan när jag fått hjälp genom råd på nätet: Var rådet hjälpsamt? Hjälpsam är väl en person, inte ett råd? Var rådet till hjälp eller till nytta borde det väl heta? (Suzanne 26 december 2023)

I en tidning utgiven av en av våra myndigheter läser jag följande apropå på ett kommunalt projekt som lades ner. ”Det var ett kreativt och framåtlutat initiativ”. Det döll omkull i backen helt enkelt- eller? Kanske menade journalisten framåtsyftande? (Tommy 23 december 2023)

När blev ”backa” att stödja någon, inte att vika undan? (Anders 22 december 2023)

Jag undrar varför journalister har så förtvivlat svårt med genus. I all media, tidningar såväl som Radio/TV, dräller det av galenskaper såsom t.ex.
”15-åriga skolgossen Emil …….”
”Den snabbe centerforwarden Lena X-son…..”
”Den misstänkta är den 30-åriga man som….”
Det senare ett klassisk dubbelfel!
När undertecknad gick i skolan (50- och 60-tal) fick vi lära oss att det heter ”Hane” och ”Hona” inte ”Hana” och ”Hone”. Jag frågade en journalist i bekantskapskretsen om svenskaundervisningen blivit utkastad från journalistutbildningen. Svaret blev: ”Nej, den är utslängd redan från årskurs 1 i lågstadiet!”
Min språkflagga är på halv stång! Språket är, liksom valutan, en viktig del av vår nationella identitet och bör så förbli! (Thomas 21 december 2023)

Som född på 50-talet har jag svårt för vissa uttryck. Har alltid tyckt att de långa a:nas stockholmska ”ska” är fulare än ”skall”, att tappet av ”-g”/”-ga” i ”antag att”, ”delta”, mest framstår som förflackning. Särskilt ”delta”, detta internationella ord med sin dito betydelse är direkt dumt. Skall ”ska” följas av ”va” (med långt ”a igen”) istället för ”vara”. Jag tycker att det finns fördelar av ”kunskap och förståelse över tiden i fråga om liv och samhälle” att vinna i att vara återhållsam med att förändra skriftspråket efter tidstrendernas talspråk – eller skall vi kalla det pratspråk, kanske … (Lars 18 december 2023)

Det där med att bland unga och yngre medelålders sträva efter en mer välvårdad svenska – men med en mager svenskundervisning som grund, verkar det – kanske ligger till grund för nutidsfenomenet med nyttjandet av ”dem” där det i 8 fall av 10 inte alls är korrekt … (Lars 18 december 2023)

Hur kommer det sig att uttrycket ”spä” hos framför allt folk under, säg 50, slagit igenom så totalt att folk överhuvud inte tycks ha klart för sig att detta dialektalt präglade uttryck i mer vårdad svenska borde heta ”späda, att späda” … Och samma sak med ”klä”! Att kläda sig i … trikåer, i rött etc. gjorde man ännu på 70-80-tal vill jag minnas. Undrar om ordkunskapen skulle vara större om vi liksom i engelskan hade brukat apostrof för att markera en utebliven bokstav i en stavning. Man ”klä’r” sig galant, ser jà! (Lars 18 december 2023)

Unga och yngre medelålders har tydligen genom något slags gruppåverkan skaffat sig uppfattningen att det är ett uttryck för mer välvårdad svenska att använda ”flertal, flertalet” istället för ”fler, flera”. (Lars 18 december 2023)

En nyhet bland alla moderna sammanblandningar (i stil med att komma till bukt med). Läste i DN idag om något som ”fastnat på hornhinnan”. Förr fastnade uppseendeväckande saker på näthinnan. (Britt 18 december 2023)

’misstänksamt’ i stället för ’misstänkt’ (Maria 10 december 2023)

Ser då och då det gräsliga ordet ”regnfall”. En helt onödig anglicism eftersom vi redan har flera svenska ord att välja bland, t.ex. regn, regnskur, regnväder, hällregn, störtregn. (Britt 7 december 2023)

Jag har läst 50 inlägg, och har sökt efter någon som reagerar på den synnerligen utbredda vanan att byta ut o mot e eller ä, tex. skolär pappär vanär( skoler papper vaner). Nystavning ? (Rolf 5 december 2023)

Hur motiverar man inom media att Israels arme oftast betecknas med en förkortning av dess engelska benämnng IDF? (Anders 30 november 2023)

Nu är det högsäsong för media att använda uttrycket glashalt. Varifrån kommer detta missvisande uttryck? Envar kan prova på en glasyta och direkt känna att ytan är stäv, mycket sträv! Det är eventuellt vatten på glaset som gör att friktionen sjunker. (Bengt 30 november 2023)

Man säger ramlösa inte rammlösa (Axel 26 november 2023)

Numera kan många tydligen inte skilja på ”sett” och ”sätt”. I stort sätt, t.ex. Obegripligt att så många har så dåliga språkkunskaper och språkförståelse numera. Det är verkligen inte bara nysvenskar det handlar om heller. (MK 23 november 2023)

Numera, i nyhetsprogram, intervjuer etcetera svarar 99 % av de tillfrågade med ”ja”, ”jamen”, ”nä” eller ”nämen” innan det egentliga svaret. På senare tid har också denna inledning börjat dyka upp i frågorna.Detta är något relativt nytt som inte fanns i svenska språket tidigare. (Fred 21 november 2023)

Var kommer det här märkliga ”förens” ifrån? Det heter förrän och inget annat. Talspråk borde ju bli förräns i så fall. (Margareta 20 november 2023)

Med anledning av dagens frekventa användande av anglicismer vill jag nu en gång för alla klargöra följande. Det heter ”memorera”, inte ”memorisera”. Och det heter ”fiktiv”, inte ”fiktionell”. (Caroline 20 november 2023)

Jag blir sjösjuk av det tilltagande bruket av uttrycket ”mellan 09 till 18” istället för ”mellan 09 och 18” eller helt enkelt bara ”09-18”. ”Mellan” uttrycker läge, ”till” anger riktning. (Peter 2 november 2023)

Läste Anders Svenssons artikel om dialekter. Vet han inte att dom är talspråk??? Han är väl chefredaktör? (Synöve 1 november 2023)

Är ”flertalet” och ”ett flertal” samma sak? Det tycks många tro numera. Exempel: ”Marta har spelat i flertalet klubbar i Sverige”. Oj då , flera hundra då, eller? Det man menar är förstås ”ett flertal klubbar”, kanske 3-4 stycken! (Bob 11 oktober 2023)

Jag vill kanske inte riktigt anmäla, utan snarare dela med mig av en iakttagelse som jag har gjort och som jag undrar hur utbredd den är. Jag bor i centrala Stockholm och när min dotter som nu är 8 år gick på förskolan hörde jag att barnen uttryckte att de skulle ”Gå hem hos Pelle/Lisa” när de skulle hem till någon och leka istället för att säga ”Gå hem till Pelle/Lisa”. Jag tänkte att det var ett lokalt missförstånd kring hur man bör uttrycka sig även om jag störde mig lite på det ;)
Sedan när min dotter började skolan började jag höra barn som inte gått på samma förskola som min dotter säga på samma sätt. Jag tänkte att de kanske hade snappat upp det från någon som gått på nämnda förskola tills jag dristade mig till att fråga vänner boende i andra stadsdelar om de hade hört samma sak och de hade de! Blir därför nyfiken på om detta sätt att uttrycka sig är mer utbrett än vad man tror och hur det kan komma sig att en sådan ”felsägning” får spridning bland barn inom ett större område som ju rimligen borde höra hur de vuxna uttrycker sig.
Alltså, mer en nyfiken iaktagelse som jag vill dela med andra språkintresserade än en ”anmälan”. Hoppas att detta tas upp kanske till och med i podden? :) (Karin 28 september 2023)

Vi har under senare år lärt oss att det är drama på gång när någon verksamhet ”går upp i stabsläge”. Men vad betyder detta rent språkligt: att till exempel alla läkare går hem och administratörerna tar över? (Anders 27 september 2023)

Man säger ju inte, t ex, ”mellan 8 till 10 grader” (jodå, en del TV-meteorologer gör det), men skriver i alla tänkbara sammanhang ”mellan 8-10 grader”, ”mellan kl 8-12”, etc etc. Skippa ”mellan”, det sparar dessutom plats; eller låt det följas av sitt ”och”. Stackars ”och”, som i tal och skrift dessutom tappas bort efter ”både” och ersätts med det ologiska ”men också”. (Elisabeth 26 september 2023)

Jag är ukrainare som har ryska som modersmål men pratar även ukrainska. Som ni vet finns det många liknande eller identiska ord i de språken. En av största fonetiska skillnaderna mellan ryska och ukrainska är ljudet [g]. I båda alfabeten betecknas det med bokstaven ”г”. På ryska låter det helt samma som på svenska eller engelska (t.ex. i orden ”gott” och ”good”). På ukrainska är det mindre klusilt och låter som tonande [h], ungefär som [gh] eller som [g] utan obstruktion i halsen). Men de är fortfarande samma bokstäver, ”г” och ”г”, som finns på samma plats i liknande ord i ukrainska och ryska (och andra slaviska språk som också har liknande ord). Dessutom, pratar man i östra Ukraina ryska med det ukrainska g-uttalet, samma som i södra Ryssland brukar man använda det ukrainska ”avslappnade” [g].
Men i translittereringen till de språken som använder latinska bokstäver, svenska och engelska i.a.f., brukar man skriva på olika sätt de två ”г”, vilket känns inkonsekvent och felaktigt helt enkelt, inte bara för mig utan också för många ukrainare och ryssar som jag frågade.
Nämligen, den ukrainska bokstaven ”г” translittereras som ”h” medan den ryska ”г” – som ”g”. Men den ukrainska ”г” är varken ”h” eller dess tonande allofon. Det har inget med ”h” att göra. Det finns en separat bokstav ”х” [h] i ukrainska och ryska.
Det som förvirrar är att det finns även en riktig [g]-ljudet i ukrainska, som stavas som ”ґ”, men den används jätte sällan och inte för ordskapelse.
Problemet förvärras av att man i engelska och svenska använder inte en enkel bokstav ”h” för att translitterera ryska och ukrainska motsvarande ”х” ([h]), utan ”kh” eller ”ch”. Medan jag, som kan de 4 språken i frågan och en lingvistisk utbildning, tror att det borde vara bara ”h”, det räcker helt och hållet. Man argumenterar det med att det slaviska ”х” låter inte samma som det västeuropeiska ”h”. Jag, såväl som alla som jag frågade, ryssar och ukrainare, ser ingen skillnad. Skillnaden känns bara eftersom bokstaven uppstår i helt olika sammanhang. Om man jämför uttalen av ”h” i samma sammanhang i de olika språken, t.ex. i orden ”honung” och ”хорошо“ [horotjo], finns det ingen skillnad. Samma som i det gamla svenska ordet ”hvar” låter ”h” helt identiskt det ryska ”хватит” [khvatit].
Även om man utgår ifrån ljudet och inte skriften, känns det ukrainska ”г” mycket mer som ”g” och inte som ”h”.
Man kan jämföra det med situationen i Sverige där man uttalar ”g” i vissa fall annorlunda – som ”j”. Det skulle ju vara konstigt om i England t.ex. hade man skrivit Jotheburg.
Jag vet att i Sverige följer man den engelskspråkiga traditionen, men jag tror att den är felaktig eller åtminstone inkonsekvent. (Kristina 24 september 2023)

Det irriterande språkbruket (som många journalister använder) ”komma till bukt med”. Det heter väl ”få bukt med” eller ”komma till rätta med”. Man borde kunna förvänta sig mera av människor som har språk och kommunikation som yrke. (Gun-Britt 19 september 2023)

Varför skriver man bortskänkes? Om man skänker något är det väl samma sak som att ge ?!! (Birgitta 5 september 2023)

Överallt ser man nu ”kåthet” och ”lathet”. Vart tog de fina orden ”kättja” och ”lättja” vägen? (Lars 1 september 2023)

Det är irriterande att allt oftare läsa om vad som finns ”längst med gatan”, ”längst med vattnet”, ”längst med husväggen” o.s.v. Man ser det även i text skriven av journalister som borde veta bättre. (Britt 18 augusti 2023)

Alldeles för ofta får man höra att människor arbetar SOM lärare. Är man utbildad lärare och undervisar ÄR man lärare. Är man outbildad arbetar man som lärare. (Bo och Ulla 16 augusti 2023)

Vid avslutningen av ett restaurangbesök, nyligen, beställde sällskapet kaffe, några vanligt, svart.
-Simpelt, sa den mycket unga damen som serverade, med ett glatt leende..
Som tyvärr slocknade när jag – vänligt, hävdar jag – påpekade att det var ett ord hon skulle undvika i sammanhanget eftersom det uppfattas som nedsättande.
Hon menade naturligtvis den engelska betydelsen av ”simple”, enkelt – men visst blir man lite trött när svenskan hela tiden får på tafsen av engelskan.
Själv blev jag en gång tillrättavisad av en förorättade amerikansk företagare när jag råkade säga att en del av deras framgång berodde på att produkten var ”cheap”.
– ”Inexpensive” är den, men sannerligen inte ”cheap”, fick jag lära mig av en harmsen företagare. (Stephan 17 juli 2023)

Kanske en udda sorts anmälning, men jag lyssnade just på Språktidningens podd, avsnittet om grammatik, som fokuserade ganska mycket på var/vart, och slogs då, som jag även tidigare gjort i olika sammanhang, av slagsidan mot att uppfatta det som fel när man säger ’vart’ när det borde vara ’var’, men inte tvärtom. Jag, eftersom jag är skåning antar jag, har över huvud taget inte ’vart’ i min individuella grammatik. Kanske skriver jag ’vart’ ibland när det handlar om riktning (jag vet faktiskt inte riktigt) men jag tror inte att jag någonsin säger det, utan det är alltid ’var’. ”Var ska du”, säger jag till exempel, och ingen har någonsin reagerat på att det är något fel i det. Vad är det för diskriminering! Jag kan gissa att det åtminstone delvis handlar om att närvaron av t hörs tydligare än frånvaron, men jag vet inte.
Jag märker själv inte ifall någon säger ’var’ eller ’vart’ när det handlar om riktning, antagligen därför att jag är van vid ’vart’ från skriftspråket, men när någon säger till exempel ”vart är du” låter det fullständigt absurt för mig.
Jag minns första gången jag blev medveten om ’var’ kontra ’vart’ och samtidigt att det finns dialektala skillnader. Det var i lågstadiet när vi jobbade med en övningsbok där det fanns bilder tillsammans med en fråga till varje bild som man skulle föreslå svar på. Där fanns en bild med ”var?” och en med ”vart?” och bilden till det senare visade bilar som körde på en väg. Jag fick tänka till lite, men kunde förstå vad som menades antagligen eftersom jag sett ’vart’ i skrift, och bilden hjälpte också till. Men några av mina klasskamrater, de flesta av dem mindre belästa än jag i den åldern, förstod inte vad ”vart?” skulle betyda och frågade läraren. Anledningen att jag minns det är att vi just den dagen hade en vikarie som kom norrifrån, som hade motsatt språkbruk. Hennes förklaring var att vi skulle svara på frågan ”vart är dom?”. Jag hade inte pondus nog att protestera, men jag fann det både intressant och frustrerande. (Jesper 16 juli 2023)

I både radio och TV hör man allt oftare reportrar fråga t.ex: Vad skulle du säga, hur skulle du vilja beskriva osv. Och den som svarar säger ofta: jag skulle säga eller jag skulle vilja … Hur kommer det sig att man så ofta numera använder konjunktivformen ”skulle”. Jag upplever en slags osäkerhet i dessa uttryck – eller förväntar mig en bisats, t.ex vad skulle du säga, om du hade den rätta informationen. Varför frågar man inte mera rakt: Vad tycker du eller hur vill du beskriva? (Ewa 13 juli 2023)

På hitta.se läser jag om en person jag sökt efter att ”NN bor själv i hushållet”. Det är väl självklart när det är NN:s adress jag sökt? Är det möjligen ”ensam” man menar??? (Britt 12 juli 2023)

Förr gick man till frisersalongen för att klippa sig. Nu talas och skrivs det bara om frisörsalonger. Har de bytt namn eller är jag gammalmodig? (Britt 12 juli 2023)

Jag såg på ett av sj’s tåg, då en dörr var delvis övertejpad då den var trasig och behövde lagas, detta inifrån. Översättningen löd att den var ”unserviceable” dvs den skulle alltså aldrig kunna lagas.
På Arlanda och andra ställen har vi parkeringshus men det står också: ”Parking house”, istället för indoor car park!!
Härligt att ni finns, tack !!!!! (Bosse 29 juni 2023)

svenska yngre samt invandrade, uttrycker sig ofta konstigt och obegripligt rörande svenska uttryck. Bl.a. i mening adverb, dock, om högt utbildade inom lingvistikens mystiska värld inte uttrycker sig på svenska som en svenska/svensk , var!, är vi på väg? exempelvis: igenkligen och liknande. Hört ryktas att språktidningen bejakar det underliga ordets muntliga framställan? (Jan Olov 29 juni 2023)

I min senaste lästa bok hade en mobilmast en täckande radie på 30 kvadratkilometer! Om tex gasläckor inträffar i böcker så ska alla inom 10 km’s omkrets hålla sej inne !! Vart har kunskapen om radie, diameter, omkrets mm tagit vägen? (Tommy 29 juni 2023)

Har noterat att ordet ”djupt” förekommit i märkliga sammanhang, t.ex. i recensioner i DN. ”djupt o-originella”, ”djupt osexig”, t.ex. blir ju ganska motsägelsefullt. Även motsatsen blir märklig, ”djupt sexig” låter ju ganska osexigt. (Martin 28 juni 2023)

Jag har på senare tid märkt att vissa byter ut ordet att med ordet och. Min egenkomponerade teori är som följer. När man talar säger man ibland lite slarvigt : det är skönt å bada. Jag har hört vissa säga det är skönt och bada. Jag tror att dessa personer tror att om man skall byta ut å till något mindre slangigt blir det och. Men i min värld skall det vara att. (Jörgen 28 juni 2023)

”När ska man ringa var?” DN förklarar vad som gäller då man behöver hjälp av polis, SOS alarm etc. Förklara gärna även rubriken! Gäller det var man ska stå när man ringer, eller??? Att inte kunna skilja på var och vart ställer till det! (Britt 21 juni 2023)

Enligt min uppfattning måste tisdag natt vara detsamma som natten mot onsdagen. Tisdag natt fram till kl 24 och därefter onsdag morgon, förmiddag, eftermiddag, kväll, natt osv. Dagen kommer före natten. Ser andra uppfattningar om detta och man kallar natten efter kl 24 på måndagen för tisdag natt! Ber om klargörande på denna punkt. (Maj-Lis 20 juni 2023)

Det stör mig ofantligt när folk använder apostrofgenitiv, blir det månne häftigare så?? Varför krångla till det när svenskans genitiv är det enklaste som finns? (Marianne 18 juni 2023)

Detta gäller faktiskt inte något jag själv upptäckt, utan Nina Rung (kriminolog mm). Kolla gärna hennes Instagram ifall länken inte fungerar :) Handlar om vem som är objekt respektive subjekt och hur svårt man i medierna har att skriva ut ansvaret. Nedanstående länk handlar om en våldtäkt. Se rubrik.
Nina Rung: En flicka misstänks alltså inte. En våldtäkt är inte heller misstänkt. Däremot är en man misstänkt för att ha våldtagit. I detta fall var det SVT Nyheter som misshandlade språket, men det är nog ännu vanligare i den sk kvällspressen.
https://www.instagram.com/p/Ctgq40UM5Ct/
(Yvonne 15 juni 2023)

Modernisera pojkvän/flickvän till åtminstone manvän/kvinnvän el d! Pensionärer tex är förhoppningsvis inte pojkar el flickor! En relation till en gubbe på 80 är inte en pojkvänrelation! (Gun 14 juni 2023)

Reklam för en tandkräm där det står nere i högra hörnet TÄNDLÄKARE, inte TANDLÄKARE som det ska vara (Anette 4 juni 2023)

Jag är väldigt glad över att Proviva – ett fruktdrycksmärke – har slopat sin gamla slogan ”Magens lille vän”. Att en fruktdryck skulle vara av manligt kön är ju bara skrattretande. (Caroline 3 juni 2023)

I nyhetstext kommer nu ofta uttrycket ”tar till/tog till gatorna” när folk ger sig ut för att demonstrera och protestera. Ja, vad ska man ta till när engelskan flödar och man får allt svårare att finna ord och uttryck på svenska. ”Took to/has taken to the streets”. Fort ska det gå, och då är det så klart lättare att översätta ord för ord. Förresten är det kanske en maskin som gör det. (Bosse 31 maj 2023)

Den senaste varianten jag sett av sammanblandning av konstruktionerna mellan — och och från — till fanns i ett utskick från min bostadsrättsförening. Där står det att kontroll kommer att utföras ”mellan tisdagen den 13/6 tillochmed fredagen den 16/6 kl 8-17 dessa dagar”. Hur svårt kan det vara? (Karin 31 maj 2023)

Ganska löjeväckande tycker jag är att kalla sin partner pojk- respektive flickvän oavsett ålder. Varför ”min pojkvän”, 62, när det finns många bättre alternativ. Min man, kvinna, sambo, särbo, partner, t.ex. om det är vuxna som avses. (M Karlsson 23 maj 2023)

Jag skulle vilja slippa se att någon ”har en funktionsvariation”. Dels är det konstig svenska. Man borde i stllet tala om funkktionsvariant (omman inte talar om t.ex. bipolaritet). Drls har variation här blivit synonymt med nedsättning (ingen däger att en rxtremt stark eller snabb person har en funktionsvariation. (Anders 15 maj 2023)

Många ersätter nu skrupelfri med det icke existerande ordet skrupellös. Men denna språkliga kontamination kommer strax att bli stadfäst, för snart är ingen längre skrupulös och det ordet kan då försvinna i glömska eftersom det inte behövs. Däremot behövs ordet skrupelfri allt mer … (Bosse 10 maj 2023)

Jag har noterat att man oftare använder sin och hans/hennes på fel sätt. Varför förstår man inte skillnaden? Det blir ju helt fel syftning. Han fick en present av sin mamma. Han fick en present av hans mamma. Vems? Ska det vara så svårt? (Helen 6 maj 2023)

Han uppträdde framför en jublande storpublik. Pappan slog mamman framför barnen. Vart har det lilla, fina ordet INFÖR tagit vägen? (Bengt 27 april 2023)

Jag fick lära mig att om det var en ö, sade man på. T ex på Irland, Gotland m.m Nu säger en del i, i Lidingö. Man tycker ju att de som jobbar på nyheterna borde kunna svensk grammatik. (Kerstin 27 april 2023)

På baksidan av Språktidningen läser jag rubriken ”Sva-nyheter för åk 7-9 och gy!” Komprimerat värre, och nästan oläsbart. (Caroline 26 april 2023)

Största jobbsökarfloskeln just nu: ”driven”. Det verkar ha ersatt den gamla floskeln driftig men betyder enligt ordböckerna skicklig. För mig låter det som någon som behöver en yttre kraft (”sågen är driven av den gamla traktorn”), alltså motsatsen till vad jag tror avses. (Filip 26 april 2023)

”SD-ledaren backar partikamratens krav” (DN 230421). Att backa tycker jag är att dra sig ur, inte att stötta. Hur blev det tvärtom? (Filip 21 april 2023)

Jag har noterat att allt fler använder ordet jamen som inledning på ett påstående eller ett svar när de intervjuas i media. T ex: reportern säger: kan du ta oss igenom händelsen ( ett annat uttryck jag får krupp av). Svar: jamen , jag råkade köra av vägen. Varför låter det inte så här: reportern: berätta vad som hände? Svar: det var halt så jag råkade köra av vägen. Man tar sig igenom en besvärlig period, t.ex. och ordet jamen använder man om man inte instämmer, t ex jamen, så var det inte (Monica 21 april 2023)

Apropå uttrycket att någon lastats i ambulans, ännu värre är väl uttrycket att någon har avförts med ambulans. Häpnadsväckande. (M Karlsson 16 april 2023)

Stör mig på ordet addera, som avänds i många olika sammanhang. Ex addera socker m m. För mig är addera en matematisk term. Har jag fel? (Marianne 15 april 2023)

Varför tycks de flesta bilister anse sig byta däck vår och höst? Få kränger väl av däcken från fälgen varje säsong? Däck byts när de är slitna. Hjulskifte heter det ! (Göran 3 april 2023)

Tittar på en TV-sänd fotbollsmatch och bollen går i mål. Kommentatorn utropar: ”Vilket vackert fotbollsmål!”. Jaha, var det inte fotboll vi tittade på, då? (Johnny 2 april 2023)

Från Finansinspektionens hemsida, FI-analys nr 48, år 2022: ”Bland låntagare över 45 år är det vanligare att kvinnor än män får skulder hos Kronofogden.” Det är märkligt att sådana här fel får kvarstå på offentliga sidor från statliga och kommunala instanser. Det kryllar av liknande misstag, när var och en får vara sin egen redigerare. Enklast åtgärd här är förstås att flika in ett ”fler” – men det konstiga är att ingen reagerat internt och sett till att ordna upp det. Detta slarv är även det, ett av många tecken på förfall av svenskkunskaper. (Lars 1 april 2023)

”Jag har slutat rökt.” Nu får du bestämma dig, har du slutat eller har du rökt? Dubbla supinum är ett bekymmer. Om det nu är en tröst så finns det faktiskt värre: ”Hon har försökt slutat rökt”. (Olle 1 april 2023)

Som gammal journalist – examen 1974 – var jag extra intresserad av hur den olycka där en vän till mig var inblandad i och som fick till följd att hon fördes till sjukhus rapporterades i min lokala tidning. Skaraborgs Allehanda. Där stod att hon lastades i ambulansen – en formulering jag aldrig stött på tidigare och som gjorde mig upprörd. Mina associationer försökte jag förmedla till tidningens nyhetschef vilket visade sig vara ett helt felaktigt beslut. Han var helt oförstående och menade att detta är ett vedertaget uttryck i dessa sammanhang. Vilket också bevisas när man googlar lastar och nämnda tidning. Se nedan. Jag har pratat med en rad kamrater – många i naturligtvis i min ålder – som får samma associationer som jag. Är detta en generationsfråga – här tiden helt enkelt sprungit förbi mig och mina generationskamrater och är det numera helt ok att lasta människor precis som man gör med gods och kreatur.
6 okt. 2022 — Mannen var vaken och talbar när han lastades i ambulansen. Polisen har upprättat en anmälan om arbetsplatsolycka.
21 maj 2022 — … uppgifter till räddningstjänsten ska mc-föraren vält när fordonet stått still och föraren lastades i ambulans till Skaraborgs sjukhus.
för 2 dagar sedan — Personen har lastats i ambulansen och kommer att föras till sjukhus. … Lastbilen och den ena bilen hamnade i diket efter olyckan.
18 jan. 2023 — En allvarlig trafikolycka på E20 under tidiga onsdagsmorgonen. … Fyra ambulanser larmades till platsen och de fick lasta de fyra personer …
16 jan. 2023 — En person befann sig i personbilen och har lastats på ambulans på väg till sjukhus. … Så ska du agera om du är först vid en trafikolycka (Eric 30 mars 2023)

Jag läste en nyhetsflash ang äggskal. (SVT Norrbotten) Dvs hur äggskal ska sorteras… I artikeln står det, citat.. ”När det gäller den vita kvarlevan efter morgonägget förvånar det norrbottningarna eftersom det på kompostpåsen står att äggskal ska slängas som matavfall”. Är ordet ”kvarleva” rätt använt i ovanstående mening? (Jag åt en bit choklad med papper och bad min sambo att slänga kvarlevan (dvs papperet) av mitt godis i papperskorgen…. Hon var helt oförstående…) (Roine 28 mars 2023)

Apropå inlägget om Arlas ostar; vad menas med att de har ”en range ostar”? Kan det möjligen vara ”ett sortiment” som avses? (Britt 27 mars 2023)

Arla har en range ostar vid namn ”Smakrike cheddar”, ”Smakrike grädda” o.s.v. ”Smakrike” går att tolka som både substantiv och adjektiv. Jag hoppas innerligt att det är substantivet som avses, för visst känns det lite omodernt att köna en ost? (Caroline 27 mars 2023)

På 80- och 90-talet arbetade jag för ett finskt företag. På den tiden kunde de flesta finskspråkiga med högre utbildning svenska, men ofta med viss influens från engelskan. Våra svenska kunder hade ibland lite roligt åt att finnarna ersatte ”vi tror, antar” m fl synonymer med ”vi tänker” (från ”we think”). Det var då det. I dag sitter det (inte särskilt filosofiskt inriktade) människor i alla svenska TV-soffor och ”tänker”. (Ralf 26 mars 2023)

På Spotify hörde jag nyss en reklamsnutt om en ny skiva: ”den går att lyssna på Spotify”. De menar nog ”den går att lyssna på på Spotify”. Varför tror folk att man helt godtyckligt kan utelämna ett ord på det här sättet? Utan sitt extra ”på” saknar ju meningen betydelse. (Caroline 19 mars 2023)

Hörde nyss i radio om en föreslagen dom-reform i skriven text (dom i st f de och dem). Onödigt utarmande av språket, tycker jag. Det vore angelägnare med en ”så att säga”-reform i det talade språket. Sluta att omotiverat använda detta uttryck i tid och otid som utfyllnad i nästan varje mening, utan att det betyder något! (Bengt 17 mars 2023)

Hört i radion: Bara några dagar före det att de skulle spela den här konserten – – – Bör vara: Bara några dagar innan de skulle spela den här konserten – – – Eller bara några dagar före den här konserten – – – Innan har blivit ett nära nog pestsmittat ord. De används idag i stort sett enbart som ersättning för ordet före. Och likadant tvärtom! Men så här heter det ju: Detta hände före konserten. Valsedlar delades ut före omröstningen. Och: Detta hände innan konserten började. Valsedlar delades ut innan omröstningen påbörjades. Vad är det som är så svårt med före och innan? (Hakon 14 mars 2023)

Journalister skriver ofta ” i stort sätt” istället för ” i stort sett” . Likaså stöter man på ” komma till bukt med”, en ryslig sammanblandning av ”få bukt med” och ” komma till rätta med”. Även detta av journalister som borde veta bättre. (Kerstin 13 mars 2023)

Nuförtiden är det väldigt populärt att marknadsföra enhörningar till barn. Problemet är bara att enhörningarna verkar ha bytt namn – till ”unicorns”. I min lokala mataffär säljs till exempel ”Unicorn målarbok”. Varför? (Caroline 10 mars 2023)

Varmt tack till Megan för inlägget om att förkorta laboratorium till lab och inte labb (språktidningen 2/23). Äntligen en till som tycker som jag. (Susanne 3 mars 2023)

Jag vill anmäla missbruket, eller egentligen bruket, av kombinationen ”en” och ändelsen ”-het”. Istället för påståendet ”Det är otydligt!” används fegt ”Det finns en otydlighet.” Denna urvattning av språket förekommer tyvärr ofta i terapeutiska sammanhang när behandlaren är rädd för responsen av det obehagliga som behöver sägas eller skrivas. I psykologiska termer kan det beskrivas som ett undvikandebeteende och brukar vara sådant patienter betalar psykologen för att bli av med. Jag känner en sådan trötthet över detta! (Rikard 24 februari 2023)

Senaste nytt i raden av hopblandade uttryck: ”skrattet fastnar i halsgropen”. I så fall; var har man då hjärtat? I halsen? (Britt 20 februari 2023)

Jag är visserligen pensionerad språkpolis, men man är ju vad man är ändå.Jag har mina dubier beträffande språkundervisningen i skolan, och jag tycker att man skulle använda sig av läromedel som omfattar alla horrörer man möter i det dagliga språkbruket och som ger förklaringar som kan leda till bättre insikt. Alltför ofta hör man felaktig användning av uttrycken ’avhängigt av’, ’i mitt tycke’ och ’epicentrum’, för att nu bara nämna några exempel på att användaren inte förstått ordens ursprung. (Åke 13 februari 2023)

Jag har idag stött på uttrycket ”mina fem öre” på tre olika ställen. Vad betyder det? Var kommer det ifrån? När blev det ett populärt uttryck? (Jonatan 8 februari 2023)

I idrottssammanhang så sa en reporter till en tävlande ” en välfört tävling” men menade väl ”en väl genomförd tävling” ?? Välfört finns väl inte eller…? (Kent 27 januari 2023)

Då och då studsar jag inför själlösa företeelser som tvingas till det ena eller andra. Idag är det SvD:s näringslivsred som skriver: ”Produktion av stora volymer kläder som tvingas reas ut hör till det förgångna. H&M:s affärsmodell beskrivs som förlegad av forskare.” Den här fula konstruktionen sparar väl in några bokstäver jämfört med en omskrivning som skulle tala om vem det egentligen är som tvingas. Men ful är den i alla fall. Två passiver på varann gör inte saken bättre. (L E 26 januari 2023)

Påståenden av typen ”Zlatan tillhör en av våra duktigaste fotbollsspelare” (vanliga i tidningsreportage) är knepiga att fatta. Men uttrycket ”Zlatans tröja tillhör en av våra duktigaste fotbollsspelare” har i alla fall en begriplig innebörd. (Lennart 23 januari 2023)

Jag reagerar varje dag på meteorologer som säger: ”temperaturen den stiger…”, ”regnet det kommer…”, ”vinden den blir…”.
Det lilla ordet den/det tillför inget till prognosen och är, som jag ser det, en ren ovana som meteorologerna bör arbeta bort. (Rigmor 13 januari 2023)

Det som retar mig mycket är att välutbildade personer som t.ex TV-reportrar, journalister, politiker inte kan skilja på UTOM och FÖRUTOM. Meningen blir ju den motsatta t.ex när sportjournalisten redogör för laguppställningen inför en match och det är ovisst om en spelare som varit skadad är uttagen eller ej. Det finns hundratals andra exempel. (Torsten 12 januari 2023)

Språkterm som skrevs in i patient journal-
Lomhörd
Det är ett gammalt adjektiv som ej används mer utan idag skrivs det gravt hörselskada eller döv. Vill uppmärksamma ordet. (Marianne 8 januari 2023)

I ett antal tidningar presenterar man ett antal kulturhändelser som inträffar i år. Men kan man verkligen FIRA att en känd konstnär dog för femtio år sedan. (Lars 6 januari 2023)

Ett ord som håller på att vandra in i språket med skrämmande fart är kulting. Det lär visserligen ha upptecknats för flera hundra år sedan, men idag är det inget annat än dagis-språk av samma slag som pillabä, pippikakka eller vovve. Det korrekta ordet är smågris eller gris. Att ordet saknar hemvist i språket framgår även av att det saknar motsvarande verb. En ko kan kalva, ett sto kan föla, en katt kan kättla, en tacka kan lamma. Men ingen har, tack och lov, hittills kommit på att en sugga kan kultringa. (Sören 27 december 2022)

Blev förvånad över att i själva Språktidningen se ett fall av helt onödig svengelska. I artikeln ”Är språkets väktare på väg bort” används ordet ”välresearchad”. Att använda ordet ”researcha” i stället för ”undersöka” eller ”utforska” har förvisso blivit allt vanligare, men just Språktidningen borde väl ha lite högre krav på språket i det man publicerar? (Anders 26 december 2022)

På skyddsomslaget till Nobelpristagaren Annie Ernaux’ bok Åren finns en tryckt stämpel ”THE NOBEL PRIZE 2022”.
Boken är på svenska, Nobelpriset är svenskt. Så varför engelska? Skäms Norstedts! (Hans 22 december 2022)

Jag går om kring i mitt klassrum och hör ständigt att folk säger ”hons” istället för ”hennes”. Skicka hjälp och fängsla brottslingarna. (Anton 13 december 2022)

1. ”Smocka” i till exempel ”snösmocka” och ”elsmocka”. Redan tröttsamt att läsa.
2. ”Oh my God” Tröttsamt att höra till vardags. Bör sparas till när Apokalypsens fyra ryttare anländer, och inte användas förr. (Lars 12 december 2022)

Undrar om det är rätt preposition här som jag såg på nätet gällande en julkampanj: ”10% rabatt vid köp av mer än 500 kr”. Låter det inte som om skulle köpa pengarna? Alla vet ju vad det betyder, men vore det inte bättre med ”vid köp av varor för mer än” eller ”vid köp för mer än”? (Hans-Jörg 12 december 2022)

Det har tydligen blivit på modet att blanda ihop två olika uttryck. Man får i medier gång på gång höra ”komma till bukt med” istället för
– komma tillrätta med, eller
– få bukt med
Slarvigt, okunnigt och irriterande!! (Gunnel 10 december 2022)

Jag vill anmäla att folk skriver ”Det var massa ungar på skolgården.” Det heter väl ändå ”Det var EN massa ungar…”? (Gun 3 december 2022)

Dåligt språkbruk av det skrivna svenska språket! Detta gäller bl.a. dagstidningar och översättning av filmer på tv, bio mm, där översättaren blandar in talspråk i skriftspråk! Det gäller exempelvis sån, sånt, nån, nånting, funka, kolla, ”det e” istället för ”det är” eller ”nåt sånt” istället för ”något sådant”. Inblandning av engelska då det redan finns ett svenskt uttryck: underdog, uppkomling. Det ger för det första ett oseriöst intryck. För det andra. Vårt språk tappar nyans och utarmas då slanguttrycken får härja i våra texter. Exempel på vad slanguttrycket kolla kan betyda är följande ord: Se, kontrollera, undersöka, följa upp, bevaka, iakttaga, granska, betrakta mm. Ett fattigt språk utan nyans, fullt av slang, svengelska och ogrammatiskt skrivet kan dessutom leda till missförstånd och till och med olyckor. Vart tog korrekturläsningen vägen? Det vill säga en sista granskning av texten, innan den publiceras (Karl 28 november 2022)

Jag ser och hör ständigt användandet av ordet därav som synonym för därför. Det fick jag inte lära mig i skolan så därav är jag konfunderad. Hur ligger det till? (Arne 25 november 2022)

Har i många år jobbat på ett lab på ett universitetssjukhus och alltid irriterat mig på att det ofta stavas labb. Labb är en fågel. Varför förkorta på det viset? Kan inte komma på några andra liknande exempel, eller? Det finns väl inga hinder att böja lab utan att lägga till ett extra b, eller helt enkelt skriva ut ”laboratoriet”, t.ex. Labb borde räknas som slangord och inte stå i SAOL, vilket ”lab” inte gör, märkligt. I engelskan skriver man ju lab, så varför inte tillämpa anglifieringen i det här fallet också och återgå till det korrekta ”lab”. (Megan 24 november 2022)

Nuförtiden blir inte folk chockade när något oväntat (och hemskt) inträffar. De blir chockerade. Blir de bara kränkta, eller tycker de att det är oanständigt? (Lasse 23 november 2022)

Jag börjar bli rejält trött på alla ”wow” i tid och otid. Lyssna på ”Go’kväll”, ”Vem bor här” och liknande program. Man blir fullkomligt överkörd av alla ”wow”. Irriterande och fantasilöst. (Alfons 14 november 2022)

Kommentar till Barbro angående ”själv” istället för ”ensam”. Ensam har för många en negativ klang och därför vill man säkert använda själv för att visa att man är mycket nöjd med att leva för sig själv (utan partner av något slag) och ändå inte känner sig ensam. ”Själv” använder jag gärna ordet ”enastående” istället! (Annika 14 november 2022)

Undrar om man någonsin får uppleva ett slut på detta envisa översättandet av namnet ”Rocky Mountains” till ”Klippiga bergen” (jag menar den bergskedja i västra Nordamerika som går från södra USA upp till Kanada så ingen tror något annat). Det spelar ingen roll om det är TV, radio eller litteratur så dyker detta ofog upp. Med tanke på vilken förkärlek man har i Sverige att kasta in engelska ord i svenska språket i tid och otid.
Jag har inget emot att man tar in låneord i vårt språk när vi saknar egna ord i svenskan eftersom detta handlar om språkutveckling, men när man tar in engelska ord och vi redan har ord för detsamma så handlar det om språkavveckling vilket är tragisk och oförskämt mot vår egen nationalitet eftersom språket är den viktigaste av ett folks nationella arv och tillhörighet.
Redan i grundskolan fick jag lära mig att man inte ska översätta namn och det förvånar mig att detta otyg har så svårt att tränga igenom hos journalister och övriga som så gärna slår sig för bröstet att de är så språkbildade.
Om man nu envisas med detta så tycker jag man skall vara konsekvent och översätta alla namn som ex, Rio De Janeiro = ”Januarifloden”, Los Angeles = ”Änglarna”, New York = ”Ny stad”, Alaska som kommer från Aleuternas språk ock betyder ”fastland” o.s.v.
Det går inte längre att skylla på att ”man sa så förr” med tanke på att vi numer klarar av att säga Beijing i stället för Peking, vilket förövrigt betyder ”norra huvudstaden”. (Jan 21 oktober 2022)

Det verkar inte vara många numera som vet att det heter ”ju … desto” , inte ”desto … desto”. Jag blir närmast förvånad när det korrekta uttrycket används! (Caroline 19 oktober 2022)

En stilla undran. Har mediafolk förbjudits att använda infinitivmärket ”att”? De säger, som exempel, ”Ryssland planerar å invadera…” Det låter, i min värld, inte klokt, det strider mot diverse grammatiska regler och blir egentligen obegripligt. Det korta ”å” används ju i talspråket i betydelsen ”och”. Exempelmeningen skulle med korrekt svenska lyda ”Ryssland planerar att invadera…” och handlar om något som komma skall. ”Invadera” är infinitiv. Om ”å” ersätter ”och” behöver båda verben vara i presens: ”Ryssland planerar och invaderar…” och betydelsen blir att de både planerar och invaderar på samma gång. (Carina 16 oktober 2022)

Hej, På senare tid har jag ofta hört folk använda ordet misstänksamt på fel sätt som i ”Perfektion är misstänksamt” i en rubrik i senaste SvD Perfect Guide. För övrigt tycker jag att ni överanvänder ”vänligen” i detta formulär. Det blir en tjatig inställsam känsla. En gång räcker. (Gun 3 oktober 2022)

Om det inte kan accepteras att ”man” står för ”människa” och inte för ”karl” så borde ju mangrann bli hengrann, manskap henskap, mantal hental, allmän allhen, allemansrätt allehensrätt etc etc!
Att godkänna ”dom” för både ”de” och ”dem” orsakar ju grammatiska tveksamheter och är väl inte särskild lyckat heller. (Barbro 26 september 2022)

Ett nytt ”modeord”? Hör mycket ofta ordet ”Förutom” användas i när man egentligen menar ”Utom”, vilket orsakar förvirring eftersom det motsäger innehållet i tillhörande artikeltext då orden är varandras motsats och inte synonymer. Kanske talaren tycker att det låter ”finare” eller mera ”lärt” eller ”modernare? (Torsten 25 september 2022)

För några år sedan skrev f d rektor vid Uppsala universitet Stig Strömholm ett öppet brev i SvD till Sveriges språkvårdare. ”Språkvårdare i hela landet, förenen Eder! Visen Eder värdiga det uppdrag för vars uppdrag Ni intager en inflytelserik ställning” osv i samma stil. Det gällde alltså förstärkningsordet ”jätte”. Istället för att raljera borde han istället rutit till med ”tala för helvete fullvuxet!” Jag hörde en teve-stylist säga JÄTTE tolv gånger i ett enda inlägg! Alltså: Skall verkligen språkvårdare enbart syssla med grammatikala frågor? (Stig 23 september 2022)

Jag är urbota trött på användandet av ”hemlagat” i framförallt reklam. Att påstå som OKQ8 gör att deras smörgåsar är hemlagade är ju rent löjligt. Om de är hemlagade så betyder det att någon står och gör smörgåsar hemma i bostaden. Alternativet är att de som gör smörgåsarna bor i fabriken/storköket vilket är olagligt. (Jan 21 september 2022)

Med ytterst få undantag (tror knappt att jag hört rätt då…) får man höra både TV- o. radiofolk säga minutrar/na, sekundrar/na, kilometrar/na o. det är synnerligen irriterande o. blodtryckshöjande, borde man inte kräva av journalister, reportrar, kommentatorer att deras språkkunskaper ligger på en något högrenivå? Vem … säger att en bil körs i 50 ”kolometrar” i timmen??? Vem säger att någon sprungit ett lopp på 35 ”minutrar” o. 30 ”sekundrar”??? Suck säger jag o. tackar för att jag fick avreagera mig något. Tar inte upp elöndet ”var/vart”… (Elisabeth 20 september 2022)

”Samtidigt pågår en process mot normalisering i Sverigedemokraterna.” I vissa sammanhang är ordet ”mot” sitt eget motsatsord. Skriv emot eller för/till i stället. (Filip 16 september 2022)

Jag stör mig på att många använder uttrycket ”ta tillvara på”. Såg det t o m i en annonsaffisch från Åhléns för ett tag sedan. Ta tillvara kräver ingen preposition, medan ta vara på kräver det. Som exempel: Viktigt att ta vara på höstens frukter. Alternativt: Viktigt att höstens frukter tas tillvara/tillvaratas. Alltså antingen det ena eller det andra uttrycket, inte båda. (Carina 14 september 2022)

Allmänhet och kanske journalister i synnerhet använder formuleringen ”ökade priser” för att beskriva en prisuppgång. Som lärare i nationalekonomi vid universitetet i Umeå använder jag ”stigande priser” alternativt ”höjda priser”. Ett absolut tabu i min värld är att använda ”dyrare priser”. Omvänt är enligt mig ”minskade priser” och ”billigare priser” inte korrekt. Vad anser ni? (Johan 14 september 2022)

Jag stör mig på det ständiga bruket av ordet ”själv” när man menar ”ensam”. ”Jag bor själv” – kan någon annan bo åt mig? ”Jag promenerar ofta själv” – kan någon annan promenera åt mig?”Jag trivs med att vara själv” – Hur är man ”själv”? När blev ”själv” synonym till ”ensam”? (Barbro 25 augusti 2022)

Hoppfri, fantasifri, livfri, chansfri, tröstfri, kraftfri, hjälpfri, orkesfri – – – kontantfri (Maria 23 augusti 2022)

Hur ofta ser vi inte numera den dubba negationen ”på grund av säkerhetsskäl”, ”på grund av personliga skäl”? ”På grund av” har ju inte där att göra! (Bengt 23 augusti 2022)

Rapport 26/8 1800: ”Moderaterna vill göra det möjligt att vräka gängkriminella från sina bostäder” ! En klassiker i ny form. (Bengt 23 augusti 2022)

Jag reagerar på hur inflationärt (och felaktigt!) uttrycket ”allt från … till …” används. Det betyder ett spektrum, men vad är det för spektrum egentligen som ligger mellan ”marmelad, saft och te”? Använd ”till exempel”! Och reservera ”från … till” för tillfällen där det verkligen handlar om ett spektrum, t.ex. olika åldrar, storlekar eller värden. PS: Många glömmer ju till och med att ”från” kräver ett ”till” och skriver bara ”allt från… och…!” Hemskt! (Lisa 17 augusti 2022)

Har någon annan lagt märke till att skribenter förflyttar verb mellan olika klasser? Jag har läst ”Kvinnor är skapta för att föda” och ”Båda chaufförerna klarade sig oskadda.” Det heter väl skapade och oskadade? (Marie 17 augusti 2022)

Nej! En bonde plogar inte sin åker. En gång för alla: Man plogar snö men plöjer en åker. Visserligen heter båda redskapen ”plog”, men det går att lära sig skillnaden. (Britt 14 augusti 2022)

Rättstavningsprogram i dator och telefoner är riktigt dåliga på svenska. Varför har inte någon eller flera av våra svenska språkvårdande myndigheter arbetat aktivt med att ta fram bättre hjälpmedel och riktiga avstavnings och rättstavning hjälpmedel? Nu får vi bara något översatt från engelska och särskrivet. (Hasse 14 augusti 2022)

Undrar om Det är rätt att säga: Det är ”blodbrist” på sjukhuset, som man säger på nyheterna. Är det inte mer korrekt att säga ”brist på blod”? (Margit 5 augusti 2022)

Varifrån kommer uppfattningen att orden motivering och motivation skulle vara synonymer? Har sett det flera gånger i text och trott det vara ”datorns fel”, men nu hört det i radio två gånger! (Bengt 26 juli 2022)

Detta retar jag mig oerhört på. Nästan alla sportreportrar säger att man tar ett skott utifrån när det gäller fotboll eller hockey. Varifrån kommer skottet Inifrån ? Endast målvakten kan skjuta inifrån.Detta kommenteras nästan aldrig. Utfyllnadssnack? (Ingemar 16 juli 2022)

Jag vill anmäla preskriptivister som vill frysa språket och tillföra artificiella regelverk för vilka ord som får finnas och inte får finnas. Istället för att bli provocerad av att någon exempelvis inte klarar av att förhålla sig till fundamentala stavningskonventioner kan man välja att se det som ett utmärkt sätt att utläsa mellan raderna vilken person det är man har att göra med. (Jonas 8 juli 2022)

De, dom och dem. Varför kan man inte skilja på dessa 0rd? Numera verkar det också acceptearat att inte skilja honom och han (kanske på henne och hon). Om vi ska bevara vårt språk i den omfattning vi har sedan urminnestider bör vi värja om vårt språk. Jag är mälarviking och tänker inte böja mig. skärp er! (Rutger 1 juli 2022)

Det som retar mig mest är användningen av ”själv” i betydelsen ensam. ”Kör du bilen själv?” stod det i en annons för ljudböcker. M.a.o. ha sällskap av en bok när du kör ensam. ”Jag reste själv till Stockholm” i betydelsen ensam, inte ”Istället för att sända någon annan”. (Barbro 16 juni 2022)

Flera gånger på sistone har jag ryckt till lite i samtal med elever på högstadiet där jag jobbar. De svarar nämligen ”Jag bryr mig inte” istället för ”Det spelar ingen roll” när jag ger dem ett val. Hu, vad det låter otrevligt, trots att de nog inte menar något illa! (Anna 11 juni 2022)

Om man säger unga pojkar eller unga flickor menar man inte barn utan kanske tonåringar. I andra sammanhang t ex fruar eller hästar är unga de yngsta. (Carin 26 maj 2022)

Jag har märkt en ökning av svårighet att skilja på hans/hennes/deras och sitt. T.ex. fotbollfans som höjde sin flagga, men beskrivs att de höjde deras flagga. Eller ”han tog hans cykel” när man menar ”han tog sin cykel” Fenomenet finns i såväl dagpress som i tal i nyhetsmedier. Är detta något också ni observerat? (Barbro 24 maj 2022)

Jag stör mig på Svenska Dagbladets annonser med texten ”Bli en prenumerant du också”. De menar nog ”Bli prenumerant du också”. Eller skulle de säga om sig själva ”Jag är en journalist”? (Caroline 16 maj 2022)

Jag stör mig mer på användningen av ”dom” än felaktig användning av ”de” och ”dem”. (Caroline 3 maj 2022)

”Boende längst med ån” – rätt ofta ser man denna felaktighet. Nu senast i ett informationsblad undertecknat av tre länsstyrelser i Mellansverige. (Britt 28 april 2022)

Det kanske inte hör hemma i detta forum, men överanvändning av ord eller uttryck i talspråk (särskilt i tv och radio) – såsom ”magiskt”, ”liksom”, ”eller hur”, ”men precis” – stör mig oerhört. När programledare i ex. Kontrapunkt använder de båda första orden stör det mig redan efter första användningen eftersom orden redan blivit utslitna av idrottsprofiler, artister och unga vuxna. ”Magiskt” går att ersätta med många andra ord och ”liksom” är oftast helt onödigt – troligen en utfyllnad att ersätta ”äääh”. Så….. färdiggnällt (eller färdig gnällt:-)) (Bengt 25 april 2022)

Jag undrar hur ”vinst” blev en synonym till ”seger”. För mig är det fortfarande något man – med tur – får på en lott eller något som de flesta företag strävar efter. Senaste exemplet: Dagens Nyheter 24/4 rapporterar om franska presidentvalet – ”Runt om i Europas huvudstäder drar flertalet regeringschefer säkert en enorm suck av lättnad. En vinst för högernationalisten Marine Le Pen hade kraftigt försvårat samarbetet inom EU.” (L E 22 april 2022)

Jag läser att statsministern med flera säger att västmakterna sanktionerar Ryssland. Hon menar då förmodligen att Ryssland utsätts för sanktioner från väst. För mig låter det galet. I Svensk Akademins Svensk Ordbok står ju att sanktionera betyder ”officiellt godkänna eller godta viss åtgärd som företagits av annan (ofta underordnad) part eller dylikt”. Någon annan betydelse nämns inte Inte ska vi väl sanktionera att ordet sanktionera används på det viset? (Björn 21 april 2022)

Hej, jag stöter på det dagligen, när jag vill boka en tid för ett möte i tjänsten eller privat. Jag har bott i Schweiz i åtta år och där vant mig vid att benämna möten som termin. Nu när jag flytta hem och återanpassat så sitter en del av det tyska språktänket kvar i min hjärnbark. Jag vill gärna använda ordet termin när jag bokar en tid för ett möte men ingen annan här i Svedala gör det gör det. Synonymer till termin på svenska nämner inget om möten, bara längre tidsperioder inom skola och ekonomi. (Ulf 19 april 2022)

Apropå tidigare påpekanden om onödiga utfyllnadsord (exempelvis ”liksom”) så har det blivit en veritabel epidemi på senare år att nästan ALLA som intervjuas i etermedia när de får en fråga inleder svaret med ”Jamen …” – med variationerna ”Jomen” eller ”Nämen”. Hur kan en sån ovana få en så explosionsartad spridning? (Lars-Gunnar 8 april 2022)

Anledningen till att jag inte godkänner den försvenskade stavningen ”kviss” för ”quiz” är att jag uttalar ordet med /w/ snarare än /v/. ”Kwiss” vore därför helt i sin ordning. (Caroline 1 april 2022)

Det har liksom blivit vanligt att personer som intervjuas i radio eller teve överanvänder ordet liksom. Särskilt störande är detta när kulturpersoner som författare eller skådespelare ägnar sig åt missbruket. Den vars yrkesroll är att kunna formulera sig på ett genomtänkt sätt borde skärpa sig både i trevlighetsinriktade soffprogram och seriösa intervjusituationer. Ja, det var liksom det jag ville anmäla. (Rolf 31 mars 2022)

Jag irriterar mig otroligt på att många nu för tiden lägger in ett bräkande ”äää” mellan orden, när de pratar. Varifrån kommer detta språkbruk? Varför bräker man? (Yvonne 31 mars 2022)

Varför har man övergett ordet ”landsting”? Ordet ”region” kan missförstås, då en region är en del av landet, men kan användas i olika sammanhang och ha olika geografisk utbredning, t.ex. företag, organisationer och myndigheter kan ha olika indelningar i regioner. ”Landsting” är däremot entydigt.
Likaså ”tillgänglighet” verkar idag allt oftare betyda ”tillgänglighet för funktionshindrade”. Tillgänglighet för mig är – om det rör service och butiker – t.ex. att det är lätt att nå och få kontakt, centralt läge, breda öppettider, korta väntetider o.s.v. (Fredrik 30 mars 2022)

Engelska pluralformer har börjat ta sig in i svenskan med hjälp av liberala språkbrukare som inte ser någon konstighet med det. I svenskan har vi INGET, absolut INGET, ord, som bildar plural med ett s-tillägg. ”Videos” heter det banne mig inte, ”videor” heter det. ”Videos” är singularis genitiv, inte pluralis nominativ. (Felix 30 mars 2022)

Attraktivitet. Ett politiskt flufford för den som glömt att det kan heta attraktion eller dragningskraft. (Erika 18 mars 2022)

I SVT:s program ”Bäst i test” som sänds den 18/3 får deltagarna uppgiften: ”Ge David sin pizza!” Vad menas med sin? Din eller hans? (Lasse 18 mars 2022)

Idag används ofta orden ”jag tänker att…” som inledning på ett svar på en fråga som avslutas med ”…vad tycker/anser du om det?”
För mig kan det vara stor skillnad på vad en person tycker, (anser) och vad en person tänker. Kan av mig ibland uppfattas som att man egentligen inte vill säga vad man tycker/anser utan då istället använder ordet tänker för att inte ”stöta sig” med vad som anses vara PK. Kan det vara fler än jag som reagerat på detta? (Hans 15 mars 2022)

Hej, i nyhetssändningar på Tv har jag hört programledare/reportrar vid några tillfällen säga: ”utomordentligt sorgligt” och ”utomordentligt tråkigt”. För mig låter det märkligt. Jag uppfattar ordet ”utomordentligt” som ett ”positivt laddat” ord. Om man då direkt efter använder ”sorgligt alt. tråkigt” som av mig uppfattas som ”negativa” ord så blir det märkligt. Är språkvalen verkligen rätt använda…? (Hans 15 mars 2022)

Senaste spaningen gällande engelskans påverkan på vårt språk är användandet av diverse småord. Nu säger många ”ärlig med dig”, ”vi pratade över telefon” och ingenting kan bara ”stängas”, det ska ”stängas ner”! (Andreas 6 mars 2022)

Uttalspolisen: Det heter chaffis men inte chafför. Uttalas chåfför
Inte engagera men angagera (Staffan 19 februari 2022)

nyhetsjournalister som börjar varje yttrande med ”mmm”. Make it stop. Please. (Hans 16 februari 2022)

Jag retar mig ofta på inflationen i ordet extrem(t). Extrem är i min värld det yttersta på skalan – när man har nått det extrema så är man vid vägs ände. Det finns inget bortom det extrema. Extremt används idag som ett allmänt förstärkningsord, ungefär som väldigt, jätte- eller otroligt. När det är tio minusgrader så kallas det ”extremt kallt”, fast alla vet att det kan bli åtskilligt kallare, både i Sverige och på planeten. Tio minusgrader är inte alls extremt! Varför missbrukar vi ord på detta vis? (Ulf 9 februari 2022)

Fusk och fejk.? Hur är det? Bor vi i Sverige? Med eget språk. Rätta till ! Så fusk blir rätt! (Björn 7 februari 2022)

Det nya uttrycket ”ja nej, men” används ofta i radiointervjuer och på tv. Är det att frånhända sig ansvar för det man säger? (Anna-Lena 6 februari 2022)

Numera heter det, i något sammanhang, vid intervjuer i radion ”vad tänker du om det” där det skulle passa bättre med ”vad tror/tycker du om det”. Kan det vara influens från engelskans ”think” som ju står för vårt ”tänka, tycka, tro”? (Ricky 25 januari 2022)

Jag blir så trött på användandet av alla engelska låneord, speciellt när det finns alldeles utmärkta svenska ord. Det värsta exemplet var när DNs ledarskribent i en artikel använde det försvenskade ordet LIKESENA, det tog sin tid innan jag kunde förstå vad det var för ord. Förstod så småningom att det var bestämd och plural form av likes på nätet. Vad är det för fel på gillande? (Barbro 25 januari 2022)

Har noterat att fler och fler i TV och radio byter ut Ö mot U, t.ex bursen i st f börsen, drumma i st f drömma mm. Vad beror detta på? Det är inte bara göteborgare, detta är väl vanligare där. Väldigt irriterande! (Barbro 25 januari 2022)

Hör ordet TEST egentligen hemma i det svenska språket? Borde det inte heta PROV istället? (Björn 17 januari 2022)

Kan, eller bör?!, språkpoliser, utöver krav på korrekthet och korrektion, även ha ett öra för humor? ;-)
Språkpolisen Hanna klagar i Språktidningen 1/2022 över att både sambo och kollega, när de ska gå, säger ”Nu gick vi”, ”vilket inte är korrekt” enligt anmälaren, och därutöver dessutom ”ger rysningar”.
För egen del uppfattar jag uttrycket som ett språkligt skämt, där just den ”inkorrekta” tempusformen är både kärnan och elegansen!
I mina öron har den ”rysliga” meningen inte bara betydelsen ”nu ska vi gå” med felaktigt tempus på verbet, utan skulle också, beroende på situation och hur det sägs, exempelvis kunna betyda ”vi borde egentligen ha gått för länge sedan, men nu är det faktiskt hög tid”, eller ”oj, tänker du redan gå, det var jag inte helt beredd på”. Uttalaren kan säkert ha fler tolkningar.
Med ödmjuk önskan om fortsatt mysrys med roliga språklekar! (Carola 15 januari 2022)

När kan vi se nya tecken i svenska alfabetet? Sverige är idag mångkulturell och har fått nya namn med nya uttal. Svenska alfabetet som det är nu är begränsat är inte rättvis med tanke på att nya svenska medborgare får hela tiden höra sina namn uttalas fel. Det är inte bara svenska alfabetet som är begränsat. Hela världen har samma problem. Jag skulle gärna se Sverige som förebild, modig och tar denna fajt. (Naceur 15 januari 2022)

CEMENT och BETONG är ett uttryck man hör folk säga ibland. Betong tillverkas genom att blanda sand, sten och pulver av cement med vatten. Detta kommer sedan att härda till betong. Man kan ju säga, BETONG med CEMENT eller bara BETONG. Det räcker. Det är troligen byggmaterialet betong som avses med uttrycket. (Lennart 14 januari 2022)

Vilket år är det egentligen? 2022 svarar du så klart, men hur uttalar du det? Jag har hört såväl tvåtusentjugotvå som tjugotjugotvå och tjugohundratjugotvå. Inför millenieskiftet var det ju en diskussion om hur året 2000 skulle uttalas. Det gick då ut en rekommendation om att man skulle säga tjugohundra och inte tvåtusen. Kommande år skulle uttalas tjugohundraett, tjugohundratvå och så vidare. Detta har fungerat bra t.o.m. 2019. Men sedan har ett engelsktamerikanskt inflytande spritt sig mer och mer för varje år. Numera hör man ofta i TV och radio att man säger tjugotjugotvå. I de media som jag lyssnar på är lokalradion i Kristianstad värst. Upphör med ofoget och säg tjugohundratjugotvå! (Lennart 8 januari 2022)

Jag skrev till SJ och frågade vad de menade med ”flexibelt resande”. Min gissning var att det betydde resa med möjligheter att ändra rutt. Men så här svarade SJ: ”Med mer flexibelt resande innebär att det är lugn och ro för att kunna jobba, plugga eller bara ta det lugnt.” flexibel betyder alltså lugn och ro, enligt SJ (Malin 4 januari 2022)

Tänk dig en spänn för varje liksom
Snabbt skulle man nog bli rik som
ett troll men det finns kanske ett trick som
tar bort en herrans massa liksom (Gunnar 30 december 2021)

I svenskan har vi ett väldigt transparent system för att bilda sammansatta substantiv. Så är ”språkpolis” en polis som har något med språk att göra, ”polisspråk” är naturligtvis det språk som poliser har. ”Kulturradion” är radio om kultur, ”Musikradion” är radio som handlar om musik, och ”radiomusik” är det som strömmar ut ur högtalaren. Vad är då ”Radiosporten”? Tanken går till dessa entusiaster som med lång-, mellan- och kortvågsutrustning får kontakt med likasinnade. En sport som har med radio att göra. ”Sportradion” bör det heta om det är den redaktion som gör program om sport. Låt oss inte slarva bort det enkla, lättbegripliga och ganska konsekventa sättet att göra substantiv på svenska. (Tomas 22 december 2021)

Skogsvaktare (det heter skogvaktare)
Toberkolos (tuberkulos)
Busshållsplats (!) (busshållplats)
Komma till bukt med (få bukt med)
Fallmskärm (fallskärm)
Ejenklien (egentligen)
Man kunde tro att det är lite slarv hos folk som mest som gör detta, men jag hör det på radio och TV av bl a utbildade journalister, ”författare” m fl. (Agneta 19 december 2021)

Varför detta onödiga tillägg ”månad” i fraser som ”november månad”? Kan november någonsin betyda något annat än just ”månad”? Inte ens mars är ett undantag – det finns ingen rimlig kontext där man kunde förväxla månaden med planeten. (Caroline 5 december 2021)

Ålder är bara en SIFFRA, säger folk ibland. Nja, det gäller bara barn, 9 år och yngre. För människor från 10 till 99 år är åldern ett TAL bestående av två siffror. Från 100 år och uppåt, tre siffror. Ålder är bara ett tal, alltså. (Lennart 4 december 2021)

Jag vill anmäla ordet : Omgörning. Läste i GP följande rubrik : ”Omgörningen av Arbetsförmedlingen får skarp kritik”. Vad är det för krånglig omskrivning ? Ändring borde väl duga men artikelförfattaren vill kanske att det ska låta lite mer högtidligt och byråkratiskt? (Lennart 27 november 2021)

Jag läste följande mening i en artikel: ”Desirée och Peter släpper in vallhunden i fårhagen som genast börjar springa runt och samla ihop dem.” Alltså såg jag framför mig hur fårhagen började springa runt och samla ihop Desirée, Peter och vallhunden. (Barbro 13 november 2021)

Denna min anmälan är väl egentligen inget direkt felstavat ord eller dylikt, men likväl lika irriterande. En del människor, när dessa ska berätta något, så inleder de med en frågeställning! Ex; – Och vet du vad jag sa? -Nej, hur ska jag kunna veta vad du sa när jag inte känner dig, eller inte iaf då historien hände som vi talar om? Berätta vad du ska, krångla inte till det, så kommer konversationen att ha ett lättlöpande flöde. (Kenneth 12 november 2021)

Nu har vi en ”kvinnlig statsminister”. är det inte mera rätt att säga ”En kvinna som statsminister. En egenskap kontra en verklig person, (Björn 11 november 2021)

Vid trafikolyckor skriver journalister, bilen körde IN i träd, IN i stolpe etc. Stora träd och stolpar eller väldigt små bilar. En bild visar en bil mot en husvägg och i bildtexten kan man läsa bilen körde in i kyrkan. Själv körde jag i min ungdom på en telefonstolpe, det var JAG som körde inte bilen. Sitter jag bakom ratten då kör JAG bilen, alltså inte bilen som KÖR. Har jag missuppfattat svenska språket eller är de här exemplen journalistisk slentrian. m v h (Erik 7 november 2021)

Jag vägrar använda det hönsiga ”hen”! Om nu inte ”man” duger trots att det betyder ”människa”, varför inte börja med ägget/sic/, nämligen latinets ”homo” och helt enkelt säga ”hom”?! (Barbro 5 november 2021)

Jag blir väldigt frustrerad när jag hör t.ex. journalister som borde kunna använda det svenska språket säga, ”komma till bukt med”, det heter väl ”få bukt med” med betydelsen ”få ordning på ” ! (Håkan 4 november 2021)

Mötas upp??? Det heter mötas. Mötas upp är en direktöversättning från meet up. EJ OKEJ. (Victoria 2 november 2021)

Som gammal sportjournalist är jag synnerligen trött på alla ”nya rekord som ska s l å s i kväll”! Man kan ju inte slå ett nytt rekord – det är ju de gamla som slås. Nya rekord s ä t t e r man!! (Bengt 29 oktober 2021)

Jag vill anmäla användningen av ordet givet i svenska
Givet kommer ju Engelskans given
I svenska språket så har vi en mängd ord som ska har engelskans given som betydelse
med tanke på
under förutsättning
och sen har vi ju givetvis (Leif 24 oktober 2021)

Jag har en fundering varför det kommit in ett ng-ljud i ordet egentligen. Hör folk säga det dagligen, ”egengtligen” låter det som. (Yvonne 22 oktober 2021)

Apropå inlägget om ”Nu gick vi”. När jag växte upp på 50-talet användes det i Stockholm. Skämtsamt sade man: ”Kom nu så gick vi” för att betona att man skulle skynda sig, d.v.s. vi borde ha gått för länge sen. (Britt 17 oktober 2021)

Journalisterna envisas numer att säga tex ,den27åriga mannen .varför är det så jag blir så arg när jag hör detta. (Roland 16 oktober 2021)

Jag anser att er språkkviss missar målet. Ni frågar om för många anglisismer, exempelvis biatlon det är inget svenskt ord. (Tomas 15 oktober 2021)

Min sambo säger ”Nu gick vi.” vilket inte är korrekt. Det var något jag aldrig hade hört innan jag träffade min sambo. Jag vet inte om det är något för just kalmarregionen eftersom det var en kollega på jobbet som sa likadant. Som svensklärare ryser jag i hela kroppen av att höra den meningen. (Hanna 13 oktober 2021)

Ett kafé i staden hade haft inbrott. Lokaltidningen beskrev det som att man ”fått ogästvänligt besök”. Journalisters dåliga kunskaper i svenska börjar bli ett problem. (Britt 11 oktober 2021)

Meningar eller korta uttryck som innehåller en anglicism bland svenska ord kan vid översättning leda till muntration. I detta fall blir det bara makabert: En begravningsbyrå som enligt sin hemsida kan ordna ´livebegravning´! (Bengt 10 oktober 2021)

Uttrycket ”att vara ute i det vilda” börjar allt oftare ersätta ”att vara ute i naturen”. En anglicism som kanske även speglar (vissa) nutidsmänniskors rädsla inför det -till synes- obekväma och rentav skrämmande friluftslivet. (Hasse 6 oktober 2021)

Det här är ingen riktig anmälan utan en kommentar och en följdfråga från en ny läsare. Dagens fniss orsakades av s 79 i nr 7 där man överst uppmanas lufta sitt ohämmade missnöje :-) Sedan får man läsa längre ner om någon som skriver om att ett mord tog plats. Men vänta. Är anglicismen avsiktlig och ironisk eller skriver insändaren så på allvar? Är det någon som inte vet att det heter ägt rum? Driver de med oss? Funderar nu på detta, leende i mjugg. Och på tal om detta, kan man göra något annat i mjugg än att le, och vad gör man i så fall då? (Leif 1 oktober 2021)

När man felaktigt använder adjektiv för att ge folk yrkestitlar. Vanligast är: Politisk kommentator eller politisk expert. Man kallar väl inte Ann Linde för utrikisk minister fast sådana finns ju. Inte kallas heller Lasse Granqvist för sportig kommentator fast sådana finns säkert också. Och visst är det skillnad på en ekonomisk rådgivare (sparsam typ) och en ekonomirådgivare. Juridisk expert och juridikexpert. Ja det finns många exempel. Jag är sååååå trött på detta klumpiga betende hos svt, tv4, expressen , aftonbladet osv. Finns det ingen skrivkunnig journalist någonstans? (Bertil 1 oktober 2021)

På sociala medier, men även i andra sammanhang, ser jag allt oftare att det finns de som skriver ”de” istället för ”det”. De kan ju bli hur konstigt som helst. De kan vara irriterande och de försvårar också för dem som har svårt att skilja på ”de” och ”dem” (och dom). Varför förkorta ett ord som innehåller tre bokstäver? (Sussi 27 september 2021)

Har på senare tid läst i dagspressen att problem av olika karaktär är utklarade, inte längre uppklarade. Heter det verkligen så? (Inger 25 september 2021)

I Svd den 14 September: ”Jag hoppar gärna desserten”!!!!! Och jag hoppar gärna rep, men jag hoppar inte över desserten. (Birgitta 16 september 2021)

Hej, jag vill anmäla ett märkligt användande av ”textur”. Tidigare användes det om ytan på saker, men jag har alltmer börjat höra videokockar som använder ”textur” synonymt med konsistens. Det konstiga är att ”texture” i engelskan _också_ används om ytan på saker, men även ”over there” så verkar de glida mot att använda det för beskriva konsistensen på mat, dvs det ”inre”. Jag gillar att spåråket flyter och förändras, men inte när nyanser försvinner. Varför gör di på detta viset! (Ludde 14 september 2021)

Användningen av ordet ”originalet” börjar bli tröttsam. Vad du än köper – lingonsylt, matjessill, hårt bröd, marmelad, blodpudding, müsli m.m. – så står det ”originalet” på förpackningen. Någon hade t.o.m. klämt i med ”originalet från 1952”. En lika töntig formulering är ”som på mormors tid”. På mormors tid skrev man i stället ”nyhet” när man ville imponera på köparna. (Britt 8 september 2021)

Som gammal lärare studsade jag till och skrattade när jag på en resa i Östergötland fick syn på skylten ”Normlösa” rätt utanför orterns skola. Kanske har man drivit normkritiken till sin spets? (Elisabeth 6 september 2021)

Alla som säger ”och” framför verb, e.g ”jag ska ta nåt och äta”. (Elin 4 september 2021)

Ur svtNYHETERs artikel om danska ungdomars klädsel i skolan. ”Magtröjor, tröjor med kraftig u-ringning och korta kjolar …..” Man häpnar. Har ordet urringning försvunnit? (Göran 21 augusti 2021)

Även jag vill klaga på användningen av ordet *kviss.* Det rätta ordet i ert sammanhang är *frågesport.* (Benjamin 17 augusti 2021)

Programledaren i Sveriges yngsta mästerkock som utropar i slutet av programmet ”Nu blir det avsmak!” (Lena 16 augusti 2021)

Kommentar till Bo Bergman sid 82:
Som ”biologbarn” fick jag lära mig att absolut inte använda ordet frömjöl – pollen är det enda som gäller! (Birgitta 12 augusti 2021)

Ur SVD idag, 5 augusti 21
”En nioårig flicka från ett av Indiens mest förtryckta kast tros ha …..”
Ibland blir det bara fel… (Birgitta 5 augusti 2021)

Ur DN idag: ”….har fått sina semestrar kraftigt beskärda…” Förmodligen menar man beskurna. Hoppas bara de anställda fick sin beskärda del av ledigheten…… (Britt 4 augusti 2021)

Hur ska Belarius´s presidents namn uttalas? Lokashenko verkar ju vara ett namn med både Maskulint uttal och feminint uttal. Många av våra nyhetsuppläsare säger ”Lokashenka” trots att namnet stavas med ett ”o” i slutet. Jag tycker det faktiskt är irriterande då folk inte ser skillnad på ett o eller a i slutet på ett namn. Min tanke är att om det varit en kvinnlig president , skulle hon hetat Lokahsenka men här är en manlig president som stavar sitt namn Lokashenko. Har jag rätt eller fel? (Per 4 augusti 2021)

IKEA skriver på sin hemsida om höstens nyheter: ”Nu är DEM här”
Ikea – Sveriges skyltfönster! gör en sådan fatal språkgroda!
Detta måste åtgärdas, men som privatperson får man ingen direkt kontakt med dem. Därför vänder jag mig till Språkpolisen! Snälla gör nå’t! (Ann-Christin 2 augusti 2021)

Ett föremål. ihåligt, rymmande c:a 10L-
Med skaft att ta i. Heter hink i dagligt tal, på en byggplats heter det en ”rulle”. Ombord på en båt heter det en ”pyts”
Nu kastar sjömannen iland en pyts. Frågan är var /när byter den namn?. (Björn 27 juli 2021)

Varför använder var och varannan människa ordet egna fel numera? Typ ”mitt egna rum” istället för ”mitt eget rum”. Varifrån kommer detta? (Ragnhild 23 juli 2021)

Jag blir så irriterad på journalisterna som inte skiljer på genus när det gäller ålder på män och kvinnor.Jag förstår inte varför dom så ofta säger,den 25 åriga mannen tex. (Roland 22 juli 2021)

Fria citat av kontaminationer som irriterat mig:
”Tips för den som vill undvika att inte bli träffad av blixten”
”Antalet vildsvin har blivit flera på senare tid”
Ordet ”inte” måste placeras rätt:
”Jag hoppas att åskan inte slår ner” – ”Jag hoppas inte att åskan slår ner”
”Han ser inte till att dörren blir låst” – ”Han ser till att dörren inte blir låst” (Sten 14 juli 2021)

Tag bort esset! För mig, född tidigt 50-tal, har det alltid hetat karriärplanering och inte karriärsplanering. Jag har intrycket att s:et kom i bruk med högre frekvens under 90-talet, kanske i samband med bemanningsbranschens explosiva utveckling där i stort sett alla anställda verkade vara ungdomar under 33 … Karriärplan, – planering, -vägar, -utveckling o.s.v. (Lars 11 juli 2021)

Just nu skrivs och talas det om ”frisörsalongen” där ett mord, en avrättning nyligen tog plats. Jag, tidig 50-talist, har sedan barndomen lärt mig att tala om ”frisérsalong”, ”damfrisering” etc. Frisörsalong är för mig en felaktighet och kanske har det att göra med att man sällan hör eller läser om att hår friseras numera och att skyltar som annonserar att här finns en ”Damfrisering” regelmässigt är äldre, ofta egenföretagare med verksamheten i villans källarvåning och liknande. Men ”frisérsalong”, alltså. Mestadels utan mjuk accent. (Lars 11 juli 2021)

Varför får kor alltid heta ”kossor” även i seriös text (senast i DN 7/7)? Aldrig läser man om vovvar, kissar, tottohästar, pullor eller nassar annat än i barnböcker. (Britt 7 juli 2021)

”starta upp” och ”öppna” upp är en så vanlig svengelska som jag är så TRÖTT PÅ (Elsa 6 juli 2021)