Rapportera till Språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor på sistone? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen.

Anmäl!

Vänligen skriv in vad du vill anmäla. Den som skriver är själv juridiskt ansvarig för innehållet.
Vänligen skriv in ditt namn.

Senaste anmälningarna

Fasta uttryck råkar illa ut allt oftare. "Komma till bukt med" börjar man nästan vänja sig vid. Nytt för idag i DN var "råda bukt på". Förmodligen menar man "råda bot på".
måndag, juli 6, 2020 - 11:22
@torsdag, juli 2, 2020 - 14:52: se t.ex "UR Samtiden" i "Kunskapskanalen". Där är ofta meningarna i undertextningen ! i varje inslag ! "stympade", så att texterna blir obegripliga. Detta har sedan länge påpekats för SvT, men det struntar de fullkomligt i.
söndag, juli 5, 2020 - 10:03
"[...] vad händer i kroppen när du känner 'awe'?", frågar SvD. Spontant känner jag, att det är väl fan om man inte längre kan känna "på svenska"...
lördag, juli 4, 2020 - 15:53
Jag gjorde FN-tjänst 1957-58 i tredje svenska FN-baijonenen i Gaza och Sharm el Sheik. Redan då var begreppet ”yxa” ett ofta använt uttryck långt före Kongo-missionen beträffande lokalbefolkningens araber. Förklaringen då var att ett antal araber nattetid krupit under nattens mörker till en ADL-postering och där skurit upp ett materialtält och stulit ett antal yxor helt värdelösa för dessa araber eftersom inte det fanns något i öknen att fälla ned.
fredag, juli 3, 2020 - 20:19
@onsdag, juni 17, 2020 - 14:20: Ja, det blir alltmer uppenbart, att SvT betraktar oss, tvångsanslutna hörselskadade, som "arbetsfria inkomster".
torsdag, juli 2, 2020 - 14:52
I media på senaste tiden säger man numera t ex i Lidingö i stället för på.
tisdag, juni 30, 2020 - 21:17
Ser att flera journalister, bl a i SvD skriver "ta kol på" i olika artiklar. Historielöst. Att "ta kål på" heter det väl, möjligen att "göra kål på" eller att "hacka kål på" enligt SAOB.
söndag, juni 28, 2020 - 15:49
SvT:s "direkt"-textning kan vara något kan vara något av det "roligaste" man kan se i dess kanaler — om man inte är beroende av textningen och är ointresserad av att titta på, när personer — med en eller annan metod — förflyttar bollar eller gummistycken. Från i går: "[myndigheten] har visat sig bra på att skapa julbord ....jordbruk ...jobb [...]". Från i dag, i intervju med allas vår idol Tegnell: "Ni har rekommenderat, att man använder mus-skydd..." (ej korrigerat)...
torsdag, juni 25, 2020 - 15:45
För mig är f.n. det allt överskuggande problemet: varifrån kommer det extra "s":et i "70-plussare"? "+" skrivs ju "plus" och "-" skrivs "minus". Som "80-minusare" har jag svårt att se, att "80-" skulle skrivas "80-minuss".
torsdag, juni 25, 2020 - 15:19
I artikeln benämnd "Umami" i nr 7/2019 finns det en uppsjö av sakfel, men om vi bara tittar på de språkliga felen så har vi några av dessa här: - "grundsmakerna ’sött’, ’salt’, ’syrligt’ och ’beskt’: amai, shioaji, suppai respektive nigai." "Shioaji" betyder förvisso "salt smak", men i detta sammanhang är det japanska ordet för salt "shoppai". - "Karai och adjektivet karashi"... "Karai" är adjektivet som betyder kryddstark; "karashi" är japanska order för senap. - "Ordet karai kommer från verbet kareru som betyder ’bli torr eller hes i halsen’." "Karai" skrivs 辛い och "kareru" skrivs 嗄れる - som synes två helt skilda kanjitecken som inte har med varandra att göra. - "bento: lunchlåda" - Bento är snarare "matlåda" då den säljs och inmundigas oavsett tid på dygnet. - "itamae: köksmästare" - Itamae betyder ordagrant "framför brädan" och betyder helt enkelt "kock". Bästa hälsningar Dag Klingstedt 37 år i Japan som journalist, föreläsare, författare samt översättare och tolk, bland annat på Svenska Ambassaden i Tokyo.
torsdag, juni 18, 2020 - 04:55

Sidor