Fraserna där känslan sitter fast

Sitta som på nålar och utse en syndabock… Idiom är målande fraser som gömmer en annan betydelse bakom ordens bokstavliga mening.

Text: Kristin Pineda Svenske

Idiom fyller en tämligen besynnerlig funktion i våra språk. De uttrycker någonting som vi egentligen inte menar bokstavligt. Vi uppsöker ju inte ett vinddrag när vi vill hålla huvudet kallt, det är sällan som syskrinet är framme när vi sitter som på nålar och nog är det sällsynt att vi tänker ställa till med en rejäl grillfest när vi köper grisen i säcken.

För dem som någon gång har fått frasernas innebörd förklarad, ger de en levande bild av ett skeende. Och mer än så: de hjälper till att förmedla en känsla.

Termen idiom står ibland för ett språk i genuint bruk, alltså så som språket faktiskt används, ofta i talspråk: hennes skånska idiom – hennes speciella sätt att tala skånska på, det svenska idiomet – det svenska (tal)språket.

I andra fall står idiom för uttryck som är särskilt förknippade med ett visst språk. För att uttrycket ska få etiketten idiom, måste det innehålla minst två ord i en bestämd kombination – det ska vara en fast fras. Utmärkande för idiom är att alla de ingående orden i frasen tillsammans betyder något annat än varje ord för sig. Det handlar alltså om bildliga uttryck och talesätt.

Docenten och idiomforskaren Emma Sköldberg menar att den senare typen av idiom signalerar olika stilnivåer, på samma sätt som enstaka ord och deras synonymer.

– Ta verbet att dö. Vill vi uttrycka oss vardagligt kan vi använda fraserna trilla av pinn, ta ner skylten och kila vidare som synonymer till . Men vill vi bli högtidliga säger vi att någon har gått till sina fäder.

Valet av idiom skänker en känslomässig värdeladdning åt det vi vill uttrycka, som är svår att få fram på andra sätt. Som att lägga något på hyllan. Det står, enligt Svensk ordbok, för att ’definitivt upphöra att ägna sig åt något’. Men enligt Emma Sköldberg är innebörden i uttrycket mer komplex än att bara lägga av.

– Det är ett idiom som ställer vissa krav. Man lägger inte vad som helst på hyllan. Det rör sig om något som har försiggått under en längre period, kanske en idrottskarriär.

Och idiomen ställer dessutom specifika krav på såväl talare som lyssnare. Det gäller att ha en viss kulturell förförståelse, både för att använda idiom och för att begripa vad som menas med dem.

Vissa idiom är relativt tydliga, enligt Emma Sköldberg. Så som att stå på egna ben eller en svår nöt att knäcka.

– Men ta uttrycket att dra det kortaste strået, om ’att förlora’. Har man aldrig hört talas om den typen av lottning undrar man väl bara: ”Vilket strå? Dra det vart?” Eller om någon har ett ess i rockärmen – alltså ’en överraskning i beredskap’. Om man aldrig har spelat kort är det omöjligt att förstå vad det ska vara bra för.

Idiom är ofta fängslande fraser som fastnar i det kollektiva språkminnet. Inte sällan har de en starkt lokal anknytning, vilket kan göra dem obegripliga för utomstående.

Svårknäckta idiomatiska nötter för de kulturellt oinvigda förekommer till exempel rikligt på temat tjurfäktning i Spanien. En spansktalande som klipper av sig flätan, vill till exempel inte skaffa ny frisyr, utan ’drar sig tillbaka’ eller ’pensionerar sig’. Idiomet har sin grund i att tjurfäktare traditionellt låter en liten, tunn fläta växa ut från bakhuvudet. Den snurras ihop och fästs strax ovanför nacken. När de väljer att avsluta sin karriär klipper de av flätan.

I arabländerna kan någon säga att de inte har en kamel i husvagnen – ett annat sätt att förkunna att ’det där är inte mitt problem’. Och i Kina kan idiomen bland annat anspela på kejsarlegender. Sjö av vin, skog av kött betyder ’en fest i frosseriets tecken’, och har sin grund i att kejsaren Di Xin, som levde cirka 1000 f.Kr., i sitt palats hade en stor damm som var fylld med vin. I dammen fanns en ö med träd klädda med grillat kött. När kejsaren ställde till med party drev gästerna omkring i små båtar och fyllde sina glas i sjön och sträckte sig efter kött från träden. Festligt!

Men det finns också hundratals idiom som är gemensamma även inom vitt skilda språk. Lingvisten Elisabeth Piirainen kartlade i sitt forskningsprojekt ”Widespread idioms” över 500 uttryck med världskulturellt ursprung.

Den mest frekventa källan var Bibeln, varifrån bland andra idiomet utse en syndabock, ’hitta någon att skylla på’, är hämtat. Andra källor är den grekiska mytologin, där man till exempel kan läsa om att utföra ett sisyfosarbete, ’utföra ett lönlöst, evigt arbete’. I klassiska fabler återfinns ursprunget till flera idiom, som fälla krokodiltårar, om att ’låtsas känna sorg’.

Också historiska händelser har gett upphov till idiom som har motsvarigheter i flera språk, bland annat uttrycket möta sitt Waterloo, ’slutligen se sig besegrad’.

Populärkulturen har också en plats i vårt idiombruk, till exempel J. F. Coopers indianbok Den siste Mohikanen, som bidrog till en internationell spridning av människor som var på krigsstigen, ’förberedde angrepp, som grävde upp stridsyxan, ’startade krig’, för sedan röka fredspipa tillsammans – ’inleda en fredlig relation’.

Även vårt traditionella bruk av lingua franca, alltså överbryggande språk som används i kommunikation mellan människor med skilda modersmål, gör att idiom sprider sig från ett språk till ett annat. Ibland tappar man dock bort själva poängen vid översättningen.

Se bara på uttrycket att lägga rabarber på något, ’lägga beslag på något’, där rabarbern är sprungen ur en förvrängning av det ursprungligen spanska ordet embargo, ’beslag’. Eller ont krut förgås inte så lätt, ’det som är ont är seglivat’, som förmedlar en klart högre riskfaktor på svenska än i ursprungsspråket tyska, där det är det mer harmlösa Unkraut, ’ogräs’, som är svårt att få bukt med. Och våra till synes oförargliga ugglor, i idiomet ana ugglor i mossen, ’ana att något misstänkt är i görningen’, är ursprungligen norska ulver, alltså ’vargar’, som kanske är en större anledning till oro.

Ett annat intressant exempel är det spanska idiomet hacerse el sueco, som bokstavligen betyder ’göra sig svensk’, vilket numera avser ’att spela dum’. Ordet sueco lär vara en förvanskning av det latinska ordet soccus, en typ av sko som framför allt bars av skådespelare inom komisk teater. Idiomet grundar sig alltså i att vara dum som en sko, inte som en svensk. Något som kan vara bra att veta på nästa solsemester.

7 x idiom

Har du koll på idiomen och deras urpsrung?

Utse en syndabock

Betydelse: ’Hitta någon att skylla på.’

Bakgrund: Likt ett stort antal av världens gemensamma idiom stammar uttrycket från Bibeln, närmare bestämt den uråldriga traditionen att anklaga ett djur för begångna synder och sedan bringa det om livet eller fördriva det.

Utföra ett sisyfosarbete

Betydelse: ’Utföra ett lönlöst, evigt arbete.’

Bakgrund: Från den grekiska mytologin, en annan populär idiomatisk källa. Kung Sisyfos av Korinth skulle sona sina synder genom att rulla upp ett stenblock för en kulle. Varje gång han nådde toppen rullade stenen ner igen, och Sisyfos fick börja om från början.

Möta sitt Waterloo

Betydelse: ’Slutligen se sig besegrad.’

Bakgrund: I Waterloo besegrades fältherren Napoleon efter att ha lagt under sig stora delar av Europa. (I själva verket hölls slaget närmare byn Braine l’Alleud, men det hade nog inte låtit lika klämmigt i Abbas världshit.)

Lägga årorna i båten

Språk: Isländska

Betydelse: ’Ge upp, sluta’.

Ursprung: I flera hundra år gav sig islänningar ut på Atlanten i små roddbåtar för att fiska. På den karga vulkanön var fisk ett givet inslag i dieten. Ibland var det åldern som satte stopp för fisket, men det kunde också vara vädret eller fiskelyckan som svek. Den som lade årorna i båten gav upp för gott.

Tillsätta sin egen senap

Språk: Tyska

Betydelse: ’Lägga sig i ett samtal’.

Bakgrund: På 1600-talet ska senap ha använts som en exotisk smaksättare till nästan vad som helst som stod på matbordet. Senap ska ha varit så populärt att det serverades på restaurang till varje rätt oavsett om gästen bett om det eller inte. Kryddan föll dock inte alla i smaken.

Jag har ingen kamel i husvagnen

Språk: Arabiska

Betydelse: ’Det är inte mitt problem.’

Bakgrund: Att baxa ut en kamel ur husvagnen är lika problematiskt som oönskat. Det visar också det snarlika uttrycket om kamelen har fått in nosen under tältduken, följer kroppen snart efter, som ungefär motsvarar ’en olycka kommer sällan ensam’.

Fälla krokodiltårar

Betydelse: ’Låtsas känna sorg.’

Bakgrund: Uttrycket figurerar bland annat i indiska djurfabler nedtecknade på sanskrit omkring år 300, samt i fablerna som tillskrivs den grekiske Aisopos från cirka 600 f.Kr. Berättelsen handlar om en krokodil som låtsas gråta över sin senaste middag för att locka till sig nya offer.

Läs mer om idiom

Emma Sköldberg: Korten på bordet. Innehålls- och uttrycksmässig variation hos svenska idiom, 2004.

Elisabeth Piirainen: Wide-spread idioms in Europe and beyond: www.wide-spread-idioms.uni-trier.de
Sylviane Granger och Fanny Meunier (red.): Phraseology: An interdisciplinary perspective, 2008.

Svenskt språkbruk – ordbok över konstruktioner och fraser, 2003.

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, 2009. (Numera tillgänglig även på webbplatsen svenska.se)