Läslust!

Ute skiner solen och på andra sidan den tunna väggen bakom scenen spelas hög musik. Men 40 barn har fullt fokus på Musa M Isse. Under den somaliska kulturdagen i Skärholmen berättar han sagor på somaliska. Barnen fnissar lite när de uppmanas att svara på frågor och komma upp på scenen för att återberätta historierna. Här är många – men långt ifrån alla – tillfreds med att inför andra använda hemspråket.

– I Tensta och Rinkeby är barnen bättre på somaliska och har större självförtroende i fråga om språket, eftersom det bor fler somalier där än här i Skärholmen, säger Musa M Isse i pausen. Just därför menar han att det är viktigt med kulturaktiviteter också på andra ställen, för att samla somaliska barn och inspirera dem att våga tala somaliska.

Under kulturdagarna och i sitt arbete som modersmålslärare hittar Musa M Isse ofta på sagor på somaliska, eller så direktöversätter han svenska barnböcker, eftersom han helt enkelt inte hittar relevanta barnböcker på somaliska. Nyheter på somaliska är det inte svårt att hitta, och det finns också en lång tradition av poesi och vuxenlitteratur, men för barn är det generellt ont om läsgodis.

– Jag startade Stockholm readers club i Rinkeby 2010, och då insåg jag snabbt att det fanns en stor efterfrågan på barnböcker på somaliska, säger Musa M Isse. Han bestämde sig därför för att genom föreningen, som nu bytt namn till Somali Nordic culture, starta barn- och ungdomstidningen Carruurteenna, uttalas ”Arrurteenna” och betyder ’Våra barn’. Sedan början av 2016 ges den ut i fyra nummer per år.

Musa M Isse är chefredaktör för tidningen, som är den enda i sitt slag i Sverige – och vad han vet – även i världen. I tidningen är texterna på somaliska, men några sagor och reportage publiceras parallellt på svenska. Tanken är att innehållet ska väcka svensksomaliska barns intresse för somaliska, men också för Somalias historia och för den somaliska diasporan.

Ayan Said, 13, och Sumaya Abdi Noah, 11, har tidningen hemma. De säger att de i vanliga fall aldrig läser på somaliska, även om de talar språket hemma.

– Jag kan svenska och somaliska lika bra, men jag läser inte så ofta på somaliska, säger Sumaya Abdi Noah, som tycker att det mest spännande är att läsa om andra ungas erfarenheter. – Jag är inte heller så van att läsa på somaliska, men jag förstår sammanhanget i tidningen och jag lär jag mig alltid en del nya ord, säger Ayan Said.

Hon berättar att hennes pappa intresserat sig mycket för Carruurteenna och har sett till att familjen har tidningen hemma.

– De vuxna läser nyheter på mobilen på somaliska, men det finns inte mycket som är riktat till unga. Därför är tidningen viktig, säger hon. En som inte bara läser utan också skriver på somaliska är Mihiim Cabdikariin Cali, 9. Hon kom till Sverige för två år sedan och berättar på flytande svenska att det var hennes mamma som lärde henne att läsa och skriva på somaliska.

– Det är inte alls svårt! Jag gillar att skriva på både somaliska och svenska. I det senaste numret av Carruurteenna har jag skrivit om mig själv och om vad jag brukar göra. Det är jätteroligt att det finns en tidning som man kan läsa på somaliska, säger Mihiim Cabdikariin Cali, vars familj också prenumererar.

Några veckor senare möter jag Morgan Nilsson från Göteborgs universitet på torget i Rinkeby. Han har kommit dit för att delta vid en somalisk kulturdag. Han ska hålla föredrag om att studera somaliska. Göteborgs universitet är ett av få lärosäten i världen som bedriver undervisning i språket. – Allt började med att regeringen 2006 kom fram till att somaliska var ett av de språk som många talar, men som det inte ges kurser i vid något universitet i landet. Göteborgs universitet fick öronmärkta medel för ett treårigt projekt. Kurserna i somaliska startade 2008. – Det var inte så lätt eftersom det saknas erfarenhet på området. Inte ens i Somalia fanns särskilt många kurser att bygga vidare på. Det fanns inte heller kurslitteratur eller lärare med tidigare erfarenhet av att undervisa i ämnet, säger Morgan Nilsson. Tillsammans med Musa M Isse har vi slagit oss ner på en litet juicehak.

– Bristen på utbildningar gjorde att det var svårt att hitta personer som hade disputerat i somaliska, säger Morgan Nilsson.

På grund av svårigheterna lades somaliskan på is när det ursprungliga uppdraget var slut. Men då hade redan Morgan Nilsson – från att tidigare aldrig ha varit i kontakt med somaliska – börjat intressera sig för språket och gett sig på intensiva självstudier. En av hans huvudtankar var att utforma en utbildning för somalier.

– Uppdraget från regeringen gick ut på att erbjuda kurser för personer som inte kan somaliska. Men en mycket stor del av de drygt tvåhundra som anmälde sig när kurserna gavs, 2008–11, var personer med somaliska som modersmål. Intresset var stort bland modersmålslärare som saknade utbildningsmöjligheter i det egna språket, men kursen var inte anpassad för dem.

Somaliska är ett av de största språken inom modersmålsundervisningen i Sverige. Svensksomalierna är många, och de ser till, mer än någon annan grupp, att barnen deltar. Sedan hösten 2014 håller Morgan Nilsson en mindre orienteringskurs i det somaliska språkets grammatik för nybörjare. Dessutom håller han en 30-poängskurs i somaliska för modersmålstalare. Intresset och engagemanget för den senare har varit stort. Nästan alla går klart kursen. År 2015 var det cirka 30 studenter. Musa M Isse är en i årets mycket nöjda kull.

– Det vi lär oss av Morgan är språkbyggnad, grammatik och inlärningsteknik. Det är många studenter som inte har koll på språkreglerna, för under somalisklektionerna i Somalia låg fokus på litteratur.

Morgan Nilsson förespråkar att utbildningarna i Göteborg bland annat kompletteras med en litterär översättarkurs, för att utöka utbudet av till exempel barnlitteratur. Han säger att Musa M Isse då skulle vara en resurs, med tanke på att han är en av de absolut skarpaste på att skriva och stava somaliska i Sverige. – Det är bara att öva och öva, säger Musa M Isse och ler. Jag har litteraturintresset sedan barndomen, men jag skriver och läser också mycket. I Somalia fick jag inspiration av att skriva skolpjäser som min somalisklärare rättade. När jag kom till Sverige 2007 sökte jag mig snabbt till en grupp äldre skrivintresserade somalier. De har betytt mycket för mig.

Somalia är på flera sätt unikt i Afrika, språkligt sett. Det är ett av få länder där nästan alla har samma modersmål och där ett huvudspråk dominerar helt. Somaliskan har också märkbart få dialekter, till följd av att den nomadiserande befolkningen rört sig så mycket över det platta landskapet. Dessutom är Somalia ett av få afrikanska länder som inte valde att satsa på kolonialspråken engelska och italienska, när landet blev självständigt 1960. I stället tillsattes en språkkommission för att fastställa hur somaliskan skulle skrivas. – Den religiösa sidan var starkt emot latinsk skrift, berättar Morgan Nilsson. Därför infördes 1960 års förslag på standardiserade skrivregler först 1972. Samtidigt blev somaliskan officiellt språk, vilket innebar att undervisningen och myndigheternas arbete snabbt gick över till somaliska. Problemet var att 20 år efter att de standardiserade skrivreglerna hade antagits, så raserades väldigt mycket när regeringen kollapsade och inbördeskrig utbröt på 1990-talet. – Men det finns en jättefin grund att bygga vidare på sedan 1970- och 80-talen, säger Morgan Nilsson. När Musa M Isse gick grundskola och gymnasium i Somalia bedrevs undervisningen helt på somaliska från ettan till åttan, med arabisk- och engelsklektionerna som enda undantag. Det material som då användes är till viss del vad Morgan Nilsson använder nu, förklarar Musa M Isse.

– Jag tror absolut att det är för att jag fick möjligheten att lära mig på somaliska som jag är så intresserad av att läsa och skriva i dag.

Hur är då somaliskan som språk? Det generella svenska perspektivet är somaliskan är ett exotisk och radikalt annorlunda språk. Men Morgan Nilsson säger att somaliskan är mer lik svenska än man kan tro. Det kan ha att göra med att somaliskan är en del av kultursfären runt Medelhavet och har influenser från bland annat engelska, italienska och arabiska.

– Det finns väldigt många likheter i hur svenska och somaliska är uppbyggda och fungerar strukturellt, säger Morgan Nilsson. Ett exempel är att en ändelse för bestämd form läggs till i slutet av substantiven – på somaliska precis som på svenska. ’Hus’ heter till exempel guri, och ’huset’ heter guriga. – Det finns även många likheter i ljud mellan svenska och somaliska. Så det är faktiskt inte så svårt att lära sig somaliska för svenskar eller svenska för somalier. Snarare handlar det om att få det förklarat på ett sätt som synliggör parallellerna, men det tror jag dessvärre att sfi-lärarna missar, eftersom de inte känner till dem.

Nyligen besökte dock Morgan Nilsson en sfi-lärare som hade samlat somaliska barn i en grupp för att lära ut svenska.

– De hade en text ur Carruurteenna som arbetsmaterial. Barnen läste ett stycke var och fick sedan förklara innebörden på svenska. Det blev ett intressant samtal på svenska mellan barnen, och de var helt på det klara med innebörden av de många ganska svåra svenska ord som de skrev upp. Läraren hade läst texten på svenska men lämnade inte ut översättningen förrän mot slutet. De flesta reaktionerna på tidningen kommer från familjer. Många föräldrar gillar de tvåspråkiga texterna för att de ger dem möjlighet att läsa svenska medan barnen övar sin somaliska. Musa M Isse brukar rekommendera att läsa tidningen tillsammans med barnen en halvtimme varje kväll.

Carruurteenna sprids redan i Finland och förhoppningsvis inom kort även i Danmark och Norge. I Somaliland trycks sedan i april en version enbart på somaliska. I samband med den stora bokmässan i Hargeysa i slutet av juli var Musa M Isse på plats. Där träffade han tillsammans med Matilda Wallin vid Internationella biblioteket i Stockholm runt 400 barn. – De tyckte att det var särskilt kul att läsa sagor, se teckningar och att få veta mer om hur det är i Sverige, säger han. De tyckte att svensksomalierna verkade frysa väldigt mycket!

Det sista numret för året innehåller bilder och berättelser från möten med barnen i Hargeysa. Till bokmässan reste även Morgan Nilsson, men med ett annat syfte: att vänja örat vid somaliska och framför allt prata så mycket som möjligt. Även om han kan den somaliska grammatiken har han ännu svårt att upprätthålla en konversation på språket. – Jag promenerade mest runt och samtalade med folk på gatan. Mest tålamod hade barnen. De byter inte till engelska, de gillar att klura ut vad man menar och hjälpa en på traven.

Karin Elfving är etnolog och frilansjournalist.