Metaforer i svettiga trikåer

Text:

Metaforbrottning är en ny språklig scensport som nu sprids över landet. Den går ut på att två duellanter ska försöka överträffa varandra med sina metaforer.

Innan man går loss på sin motståndare måste man utveckla en scenkaraktär med tillhörande alias. Som metaforbrottare kan man välja mellan att vara ond eller god – rackare eller raring. Matchen kan sedan vara uppbyggd kring till exempel association, utforskning eller polarisering. I det första fallet associerar brottarna vidare på varandras metaforer, i det andra utforskar de ett gemensamt ämne. Och i en polariseringsduell intar brottarna motsatta positioner. Tävlingen går ut på att ”göra mål” – det vill säga komma på en så bra metafor att motståndaren står svarslös.

Fenomenet låter sig nog bäst beskrivas med kombattanternas egna metaforer: ”Wrestling utan knytnävar. Tranströmer med svettiga trikåer. Cirkushästar utan manege. Partiledaredebatt i en banankartong. Revolverdueller med kaskelotter i hylsorna.”

Men som helhet är metaforbrottningen betydligt mer än en verbal tvekamp. I sitt rätta galaelement är den en måttlös förening av improvisationsteater, tävling, ordlek och livemusik. Och publiken är inte bara publik utan bidrar aktivt till domsluten genom högljudda reaktioner.

– Metaforbrottningen uppfanns för tio år sedan av en grupp kulturproducenter i Malmö som började utforska hur poesi i sin renaste form skulle kunna göras till tävling, säger Henrietta Sjöberg, verksamhetsledare på kulturföreningen Dunkelbyrån, som har utvecklat konceptet.