Hitta stödet

Text: Michaela Lundell

Rösten är kopplad till hur vi mår. Om vi känner oss förminskade, stressade, och försöker styra och kontrollera oss, då blir rösten också liten och kontrollerad. Kanske är det därför som mellanchefer ofta får pressade, klämda röster.

– Det är en spegel av deras arbetssituation, säger Elisabet Mohammar.
Hon arbetar som logoped på ÖNH logopedcenter vid Lidingö sjukhus, och har i många år hjälpt människor som har fått problem med rösten i jobbet.
Det är vanligt med lite för små, ljusa röster i ett lite för högt röstläge. Elisabet Mohammar lägger upp rösten några tonsteg för att demonstrera.
– Sedan fastnar rösten där. Det blir ett felaktigt beteende, som det är svårt att bli av med.
Men de yrkesrelaterade röstproblemen låter olika beroende på varifrån man kommer. Redan år 1703 skrev den italienske läkaren Bernardino Ramazzini om ”skrikande advokater, nyhetsutropare, föreläsare, filosofer som debatterar tills de blir hesa, och alla andra som har till uppgift att sjunga och använda rösten”.
– Kring Medelhavet använder man en stor röstvolym och där blir många hesa. De återhållna, kontrollerade svenskarna knarrar i stället, säger Elisabet Mohammar.
Inifrån hennes mottagningsrum hörs långa ramsor: Korvarna spela och paltarna dansa! Libi, libi, libi, libi, Lamskinns Kajsa!
Då vet man att det är någon som kommit långt.
De flesta får börja raklånga på rygg på golvet och bara andas. För det talade språket börjar där.
Innan vi kommer till ord och uttryck måste vi pressa ihop luften i lungorna med bukmusklerna, få till lagom tryck under stämbanden, så att de börjar svänga, få ljudet att resonera i svalget och munhålan och forma det med käkarna, gommen, tungan och läpparna.
Men det här tänker vi sällan på. Att tala är som att gå – så länge det går.
– Det gäller att flytta fokus till underkroppen, säger Elisabet Mohammar, och hitta det som brukar kallas sångarstödet. Men det är inte bara ett sångarstöd. Det är ett röststöd! Om man har det kan man slappna av i överkroppen – i halsen, käkarna och bröstkorgen – i stället för att gå och spänna sig.
– Att lära sig tala rätt är kroppsarbete, påpekar Elisabet Mohammar. Man kan få träningsvärk i buken!
Ergonomi är läran om samspelet mellan människan och arbetsredskapen. Rösten är ett arbetsredskap för många – och röstergonomin är inriktad på det redskapet.
Förra året kom Arbetsmiljö­verket med en kunskapsöver­sikt om yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi. Mellan raderna kan man läsa att det är ett område som hittills fått för lite uppmärksamhet i Sverige.
Uppskattningsvis en tredje­del av alla som jobbar har mycket röstintensiva arbeten. Dit hör sångare och skådespelare, förstås. Men också lärare, förskollärare, callcenter-personal, radio- och tv-journalister, idrottsinstruktörer, säljare, poliser, politiker, militärer och en rad andra. De flesta har aldrig fått någon ordentlig röstträning, med undantag av klassiskt skolade sångare och skådespelare. Ändå förväntas de tala, högt och länge, och ofta i krävande miljöer.
Efter ett tag kan rösten börja kännas ansträngd. Den bär inte längre utan blir svag och klangfattig, och det blir jobbigt att tala. En del blir hesa, behöver harkla sig ofta och får ihållande rethosta. Hos somliga blir stämbanden så överbelastade att de svullnar upp på mitten – det som brukar kallas stämbandsknutor. Har man knutor blir rösten skrovlig och hörs inte lika bra. En del försöker då kompensera genom att pressa rösten, vilket bara gör knutorna större och rösten ännu mer ansträngd.
På många arbetsplatser får de anställda en ergonomisk arbetsstol, kanske ett höj- och sänkbart bord eller bättre belysning. Men när gjorde arbetsgivaren senast en röstergonomisk genomgång av arbetsplatsen: mätte luftfuktigheten och bullret, erbjöd träning hos logoped och såg till att de anställda fick tillräckligt mycket röstvila? Det är än så länge väldigt ovanligt.
Förmodligen är det fler svenskar som vet hur man ska träna för att få en snyggare rumpa än som vet vilka övningar man ska ta till om rösten knarrar, om den skaver och smärtar mot kvällen eller hur man höjer rösten utan att skrika.
Inte ens lärare har i allmänhet fått lära sig det, trots att de har ett extremt röstintensivt yrke. Lärare är den yrkesgrupp som oftast söker hjälp för röstproblem.
Ann-Christin Furu, forskare i pedagogik vid Åbo akademi, hävdar att blivande lärare mycket sällan ”har tänkt på hur deras egen röstanvändning kan komma att inverka på atmo­sfären i klassrummet, att den kan bidra till eller ibland motverka att elever lyssnar, kommunicerar och lär sig. Ändå utgör en personlig, tålig och uttrycksfull lärarröst en av hörnstenarna för både undervisning och lärande”.
Nej, att kunna tala väl handlar inte bara om att välja ord och uttryck. Det handlar om brosk, muskler, slemhinnor, akustik, stress och buller. En industriarbetare kan sätta på sig hörselkåpor när maskinen är i gång och behöver sällan prata så mycket. Men en lärare, en servitris eller en polis måste göra sig hörd i en ofta stimmig miljö.
Det är framför allt kvinnor som drabbas av röstproblem. Till en del kan man förklara detta med anatomi: kvinnors stämband är kortare och tunnare än mäns och vibrerar därför snabbare. Medan stämbanden svänger ungefär 100 gånger per sekund hos en man som talar i normal samtalston, svänger de dubbelt så många gånger hos en kvinna. För en kvinnlig förskollärare kan det innebära ett par miljoner svängningar under en arbetsdag. Precis som vilka muskler som helst blir stämbanden trötta om de får jobba mycket.
Kvinnor har också kortare ansatsrör, det vill säga avstånd mellan stämbanden och läpp­arna. Det ger en ljusare röstklang, som kan ha svårare att nå igenom i vissa ljudmiljöer, till exempel bland barn, som också har ljus klang. I allmänhet är kvinnors röster också några decibel svagare än mäns.
För att öka röstvolymen ska man öka lufttrycket från lungorna. Men en otränad talare pressar ofta med halsen i stället. Det ger en gäll och genomträngande röst som visserligen hörs bra – men i längden kan det ge skador på stämbanden. Dessutom är en sådan röst inte särskilt behaglig att lyssna till.
– Att försöka ändra på någons röst är att peta på personligheten. Det är mycket känsligt, säger Elisabet Mohammar. Man ska komma ihåg att röstterapi är just en terapiform. Ibland kan jag behöva varva röstövningarna med stödjande samtal.
Det kan låta konstigt när man övar sin röst. Det blir många konstiga ljud. Elisabet Mohammar har märkt att det är en utmaning för många att koppla bort intellektet och våga släppa taget. Ibland lånar hon fraser ur dikter i övningarna.
– Fröding och Hellsing är bra! Det är rytm och schvung i! Liksom den här av Zacharias Topelius, säger Elisabet Mohammar, och rösten klingar och fyller rummet: Korvarna spela och paltarna dansa, Lamskinns Kajsa!