Anunds bror vilar vid mäktig hög

Text: Marit Åhlén

Anund var ett vanligt mansnamn under vikingatiden. En bärare av namnet var dock speciell. Han var son till kung Ingvar. Man kan läsa om både far och son i Ynglingasagan i Snorre Sturlassons Konungasagor.

Efter faderns död tog Anund över kungadömet Sverige, som på den tiden kallades Svitjod. Snorre berättar att kung Anund bröt, röjde och anlade ny väg genom vidsträckta ödemarker i landet. Kungen fick därför heta Bröt-Anund.

När fornforskaren Johannes Bureus i slutet av 1500-talet undersökte och ritade av en runsten nära Västerås noterade han att stenen i fråga fanns "widh Anunda höghen". Den hög som Bureus avsåg var en så kallad storhög i Badelunda, i Västerås östra utkant. Högen är det mest iögonfallande inslaget i det storslagna fornlämningsområde som omger den. Här finns även fyra vackra skeppssättningar och ett antal mindre gravhögar. Traktens tingplats var också belägen här.

Mellan Storhögen och dagens bilväg finns ett mäktigt runstensmonument. En drygt tre meter hög runsten står mitt  i en rad av fjorton resta stenar utan ristning. Ristningen berättar vem som skapade detta monument:

Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds bror. Vred högg runorna.

Vid arkeologiska utgrävningar har man kunnat konstatera att stenraden står längs en anlagd vägbank över ett tidigare sankt område. Vägbanken har säkerligen byggts i samband med att runstenen restes. Det här var tidigare en viktig vägsträckning. Den utgjorde en del av Eriksgatan, alltså den väg en nyvald kung skulle färdas genom landskapen.

Av runtexten får vi veta att den döde Heden haft en bror som hette Anund, ett namn som förekommer på många runstenar. Storhögen, eller kungshögen som sådana imponerande gravhögar också kallas, ligger intill runstenen och har alltså redan på 1500-talet, eller kanske ännu tidigare, förknippats med Hedens bror Anund. Det finns dock ingenting som säger att det verkligen skulle vara denne kung Anund - eller över huvud taget någon som hetat just Anund - som begravts i den. Det enda som har kunnat ge dessa associationer torde vara att namnet förekommer på runstenen. Alltså måste man redan för mycket länge sedan ha varit klar över att runstenen var rest till minne av Anunds bror.

En annan fornforskare, Olof Celsius, besökte platsen vid 1700-talets början. Han antecknade om storhögen invid runstenen: "Anunds Hög, så kallas den av bondfolket i Badelunda socken."

Faktum är att vid alla runstens- och fornlämningsinventeringar som företagits på den här platsen under 1600-, 1700- och 1800-talen har namnet Anund knutits till storhögen.

Av fornforskaren Johan Peringskiölds anteckningar om platsen från 1690-talet framgår kopplingen till just kung Bröt-Anund: "Bröt-Anund blev dödsslagen på Himmelshed, av en is- och stenskärva, som föll ned från ett fjäll eller högt berg; han är begravd på Badelunda ås [...] där hans hög, kallad Anunds hög, finns strax bredvid hans broders Hedens runsten."