Svenska uttalsövningar i Shanghai

I den kinesiska jättestaden Shanghai kämpar en klass universitetsstudenter med ett litet nordeuropeiskt språk. Ett språk där uttalet av en och samma vokal kan ändra ett ords betydelse och där tre, fyra eller fler konsonanter kan staplas på varandra. Enligt studenten Rio talas det också ovanligt snabbt. Språket är svenska.

Det är måndagskväll på Fudanuniversitetet. Kvällens lektion ska just börja.

- Chris? Linda? Karin? Irene? Eagle? Neo?

Elevernas självvalda svenska namn blandas med engelska när läraren Runette Ohrling prickar av de närvarande. En klass på drygt trettio elever har två timmars undervisning i svenska, två kvällar i veckan.

Medan de sista eftersläntrarna smiter in går läraren igenom hemuppgiften. Eleverna har översatt termer från engelska till svenska. Tillsammans läser de sina översättningar högt:

"En kvällskurs, ett språk", läser klassen, och tar sig med viss möda förbi spr-ljudet i ordet språk, en konsonantstapling som inte har någon motsvarighet i kinesiska.

- Heter det en eller ett språk? frågar läraren.

- Ett, svarar några av eleverna försiktigt.

Fudanuniversitetet har hållit kvällskurser i svenska sedan år 2007. Undervisningen sker på skolans nordiska center, som är ett samarbete mellan Fudan och tjugosex olika nordiska universitet och högskolor. Svenskkursen består av en termins studier på nybörjarnivå, med möjlighet att läsa en påbyggnadstermin.

Den första av dagens uppgifter handlar om svenskans olika pluralböjningar. Eleverna arbetar med att ändra ord som apelsin, köttbulle och krona till flertal i sina övningsböcker. Zhao Jing, som i klassen har valt att kalla sig Charlotte, diskuterar med sin bänkgranne.

- Vilken typ av plural har kamera?

Dagtid studerar Charlotte till lärare i kinesiska som andraspråk. Hon berättar att hon tyckte att det verkade intressant att själv läsa ett främmande språk.

- Just nu undervisar jag en svensk flicka, som är femton år, i kinesiska. Så jag ville lära mig att kommunicera lite med henne på hennes modersmål, säger Charlotte.

I klassrummets mitt sitter Rio. Han är 21 år och läser miljöteknik som huvudämne.

- Jag ville lära mig ett annorlunda språk. De flesta kinesiska studenter pluggar engelska, men jag ville lära mig något annat, säger Rio, som utan­för klassrummet heter Chen Yanbin. Jag tror att språk utvecklar ens förmåga att tänka.

Charlotte och Rio har nu studerat på kvällskursen i ungefär en och en halv månad, och de har hunnit bilda sig en uppfattning om svenskans utmaningar för den som har kinesiska som förstaspråk.

- Jag tycker att uttalet är den svåraste delen, säger Charlotte. Det svenska r-ljudet, till exempel, är svårt för mig.

- Och hastigheten, skjuter Rio in. Folk verkar tala svenska så fort.

Klassens lärare, Runette Ohrling, är från Sverige. Hon har köpt egna böcker och skrivit eget material för sin undervisning. Uttalsövningar står ofta på schemat.

- Vissa saker i svenskan är svåra för kineser, säger hon. När de ljudar och säger köper och skjul, är det inga problem. Kineserna har nästan samma ljud i sitt eget språk. Däremot är skillnaden mellan y och i, eller lång och kort vokal svårare att höra. Och att en enda vokals uttal kan avgöra hela ordets betydelse är klurigt.

Runette Ohrling är inne på sin andra termins svenskundervisning vid Fudanuniversitetet.

- Jag trivs jättebra här. Det är kul att lära känna ungdomar med andra värderingar och ett annat sätt att tänka än man är van vid.

Men Runette Ohrling hade det också tufft innan de olympiska spelen satte i gång i Peking förra året.

- Då fick man hårda puckar på sig hela tiden: "Menar du att er statsminister inte kommer till invigningen, trots att Ericsson har gjort en affär för flera miljarder här?"

Samtidigt tycker Runette Ohrling att det är roligt att undervisa elever som är så intresserade och som vill lära sig mer.

- Det är nästan så jag undrar hur jag ska klara av att undervisa i Sverige efter det här.