En dom från familjerätten i Liverpool har de senaste veckorna fått uppmärksamhet i Storbritannien. Skälet är att domaren Peter Jackson medvetet skriver så att de 10- och 12-åriga barnen ska förstå domslutet. I sociala medier hyllas domen för sitt tydliga och raka språk.

Peter Jackson avgjorde nyligen ett vårdnadsärende mellan Lancashire och en brittisk familj – en man, en kvinna och fyra barn. Mannen hade på senare tid radikaliserats och det fanns farhågor om att han ville ansluta sig till Islamiska staten. Kommunen befarade att han skulle försöka ta med sig barnen till Syrien.

Mannen ska enligt domen ha agerat hotfullt vid flera tillfällen. Både en lärare och flera personer i den lokala muslimska församlingen ska ha vänt sig till myndigheterna och varnat för honom. Han ska också ha dömts för att illegalt ha köpt vapen och ammunition.

Inledningsvis skriver Peter Jackson att han anpassat texten efter barnen och kvinnan i familjen. Ibland kompletterar han texten med avsnitt i ”legal language”. Så här resonerar Peter Jackson i domen om Mr A, mannen i familjen:

After thinking carefully about this and listening to everyone, I do not agree with Mr A at all. People are not out to get him. His problems are his own fault. I do not know why he was trying to buy guns and whether he is dangerous to everyone. The jury will decide about that. What I am clear about is that he is dangerous to the children and their mother because of the way he behaves and because the mother is not able to stop him. There is a good side to Mr A – everyone has a good side – and this makes it hard for H and A and their mother to see what he is really like.

I domen analyserar Peter Jackson dessutom innebörden av en smilis. Enligt The Telegraph är det sannolikt första gången som en domare för en liknande diskussion i en dom:

The mother left a message in the caravan for the father's sister, who I will call the aunt. It told her how to look after the family's pets. The message said that the family would be back on 3 August. It has a ☺ beside the date. After the family left, the police searched the caravan. They found the message and say that the ☺ is winking, meaning that the mother knew they wouldn't be coming back. I don't agree that the ☺ is winking. It is just a ☺. The police are wrong about that, and anyhow they didn't find anything else when they searched the caravan.

I Sverige definierar Språkrådet klarspråk som ’myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk’. Om Peter Jacksons språk lever upp till den formella definitionen kan alltid diskuteras, men sällan har en dom förefallit så mottagaranpassad som denna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som missade Språkrådets och Uppsala universitets firande av Internationella klarspråksdagen får nu en ny chans. På nätet går det nu att i efterhand se föredragen från seminariet Klarspråk – i går, i dag, i morgon. Första delen hittar du här och andra delen finns här.

Du kan bland annat lyssna till språkkonsulterna Barbro Ehrenberg-Sundin och Maria Sundin som talar om klarspråkets historia (film 1, börjar 3.30), en diskussion om fyra typer av klarspråksarbete (börjar 44), exempel på tre moderna sätt att arbeta med klarspråk (film 2) och höra Catharina Nyström Höög prata om klarspråkets framtid (börjar 27.30).

Anders

0 kommentarer

Grattis Jordbruksverket, Fred Taikon, Lars Borin och Markus Forsberg! Samtliga belönades i dag med priser under Språkrådsdagen i Stockholm.

Klarspråkskristallen gick till Jordbruksverket, en myndighet som arbetat målmedvetet för att skriva mottagaranpassade texter. Priset utdelas en gång om året till en myndighet, kommun eller landsting vars kommunikation kännetecknas av ett klart och begripligt språk. Utdelare av Klarspråkskristallen var kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Jordbruksverket fick priset för sitt nytänkande:

Klarspråkskristallen 2014 tilldelas Jordbruksverket för myndighetens nytänkande och långsiktiga klarspråksarbete som både förbättrat texterna och ökat medarbetarnas kompetens. Myndigheten har använt Klarspråkstestet på ett delvis nytt sätt genom att göra testresultaten mätbara. Skribenterna är själva involverade i mätningarna och därigenom ökar deras kunskaper i att skriva mottagaranpassade texter. Testresultaten, i kombination med att ett antal lantbrukare fick bedöma texter, visade vad som var viktigast att förbättra i myndighetens kommunikation. Den metod Jordbruksverket har använt kan enkelt användas av andra organisationer. Klarspråksarbetet på Jordbruksverket är inspirerande och kan tjäna som en förebild för andra.

Lena Adelsohn Liljeroth delade även ut Minoritetsspråkspriset. I år gick det till Fred Taikon som driver ett bokförlag och ger ut kulturtidskriften É Romani Glinda. Förlaget drivs inte i vinstsyfte utan överskottet går i stället till en fond för utgivning av ny romsk litteratur. Fred Taikon belönades för sina insatser för att förbättra kvaliteten på texter och översättningar till romska språkvarieteter:

Fred Taikon tilldelas Språkrådets Minoritetsspråkspris 2014 för sitt långvariga engagemang för att bevara, utveckla och sprida det romska språket. Hans insatser har lett till att allt fler romer i dag får tillgång till sitt språk i litteratur, medier och skola. Fred Taikon har därmed bidragit till att höja språkets ställning och öka dess användning i Sverige.

Erik Wellanders pris gick till Lars Borin och Markus Forsberg vid Språkbanken på Göteborgs universitet. De har utvecklat Korp, ett verktyg som gör det möjligt för forskare och allmänhet att undersöka både dagens och gårdagens svenska. Eftersom databasen innehåller flera miljoner ord används den ofta för att studera hur ord och fraser används och när de började eller slutade användas. Priset delades ut av Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.

Här kan du läsa mer om Jordbruksverkets klarspråksarbete.

Anders

 

0 kommentarer

I juni klubbade Torsby kommun en klarspråksutbildning för över 200 anställda. Redan innan kommunen börjat kika efter tänkbara utbildare hade ett lämmeltåg av nyfikna språkkonsulter hört av sig till kommunen för att erbjuda sina tjänster. Målet med utbildningen är, enligt informationsstrategen Annette Lauritzen Karlsson, att Torsby kommun ska bli "känd för att skriva ett bra och begripligt språk".

Hur kan då rekommendationerna till de kommunanställda se ut? I Språktidningens postbox landade för ett tag sedan Språkboken, en handbok som används i Bodens kommun. Den innehåller riktlinjer och tips till de kommunanställda som skriver till invånarna. Utgångspunkten är språklagen och språket som demokratiskt redskap. Medarbetarna uppmanas att använda klarspråk i stället för kanslisvenska:

En viktig del i hur kommunen uppfattas är genom det språk vi använder. Vi vill att Bodens kommun ska uppfattas som en kommun som är enkel och öppen och nära både bodensare och besökare. Ett tydligt och enkelt språk är viktigt även för tillgänglighet, demokrati och rättssäkerhet.

Medarbetarna får rådet att skriva journalistiskt – att börja med det viktigaste, att skriva kort och gärna använda mellanrubriker och att bara ta med den information som är nödvändig för mottagaren. De ska också använda ord som mottagarna förstår, förklara termer och begrepp som behöver användas, skriva informativa rubriker (hellre Det finns fler böcker på biblioteket nästa år än Bibliotekverksamhetens utveckling) och vara så personliga som det går.

Språkboken omfattar också många konkreta råd. Boden väljer ska före skall, allvarlig före graverande, kvitto före verifikation och begränsning före restriktion. Medarbetarna får även beskedet att pronomenet hen kan användas "för att undvika upprepningar av han/hon i texter där vi inte vet kön eller vill omfatta bägge könen".

Ett argument som användes för klarspråkssatsningen i Torsby var att otydligt formulerade brev och skrivelser från kommunen skapade onödigt arbete för de anställda. Att skriva klarspråk blir därmed ekonomiskt fördelaktigt. Samma argument återkommer även i Språkboken:

Tänk på att ett brev som skickas samtidigt till många och är oklart formulerat kan blockera både dig och framförallt kommunens televäxel. Det lönar sig dubbelt att skriva klart.

Här kan du läsa om klarspråkssatsningen i Torsby.

Anders

0 kommentarer

Någon gång funderat på varför Språktidningen ges ut av Språktidningen i Sverige AB eller vår syskontidning Modern Psykologi ges ut av Modern Psykologi i Sverige AB? Varken Språktidningen eller Modern Psykologi är enligt Bolagsverket tillräckligt särskiljande. Med tillägget i Sverige blir bolagsnamnen däremot tillräckligt särskiljande för att myndigheten ska göra tummen upp.

Språkkonsulterna JO-anmälde nyligen Patent- och registreringsverket, PRV, för brott mot språklagen. Företaget ville registrera varumärket Grammatikdagen men fick beskedet att det inte var tillräckligt särskiljande. Efterledet -dagen är – precis som -tidningen eller Psykologi – för allmänt för att godkännas. På samma sätt hade sannolikt Grammatikdagen i Sverige gått igenom. Detta uttrycker PRV så här:

Ett märke som endast anger varans/tjänstens art, beskaffenhet, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan/tjänsten är framställd, eller kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan/tjänsten i branschen, anses inte ha särskiljningsförmåga och kan därför inte registreras.

Justitieombudsmannen väljer att avskriva Språkkonsulternas anmälan. I ett pressmeddelande säger chefs-JO Elisabet Fura att "man skulle kunna tänka sig en något enklare utformning av texten", men att den som inte förstår kan läsa in sig i ämnet på PRV:s hemsida. Hon poängterar också att det går att kontakta handläggaren.

Språkkonsulternas anmälan har både mött positiva och negativa reaktioner. Somliga tycker att den som inte förstår kan fördjupa sig i ämnet eller kontakta en jurist samt att det inom myndigheterna finns en språktradition som bör värnas, andra anser att myndighetsspråket först och främst ska vara begripligt och att den som vill upprätthålla krångeltraditionen får göra det i något annat forum.

Vad som är begripligt går onekligen att diskutera. Per Holmstrand, chefsjurist vid PRV, skriver i ett blogginlägg att myndighetens texter visserligen kan förbättras, men att det föreläggande som Språkkonsulterna JO-anmälde inte borde skapa några hinder för en språkkonsult:

Det kanske behövs omläsning och eftertanke, men att en text av det slag som PRV nu fått klä skott för skulle vara ogenomtränglig för gemene man, det har jag svårt att se. Och att en professionellt verksam språkkonsult skulle ha svårigheter att ta till sig innehållet i föreläggandet, det är, brutalt uttryckt, inte trovärdigt.

Nu är det ganska få av Sveriges drygt nio miljoner invånare som är professionellt verksamma språkkonsulter. Det går förstås också att diskutera vilken titel en medborgare ska ha på visitkortet för att den upplevda obegripligheten i en text ska vara begriplig för myndigheten. Och det går, brutalt uttryckt, att diskutera vilken relevans yrkestiteln över huvud taget har i sammanhanget.

Språkkonsulterna skriver i JO-anmälan att PRV:s föreläggande står i strid med språklagens klarspråksparagraf. I föreläggandet finns facktermer som inte förklaras, otydliga syftningar med mera.

Språklagen ställer också krav på att det offentliga språket är tydligt och vårdat. Inte någonstans görs det skillnad mellan jurister, språkkonsulter eller andra. Lagen genomsyras i stället av kravet på tillgänglighet och begriplighet för alla. Det vore utmärkt om hela Sveriges befolkning pluggat åtminstone en grundkurs i juridik, men att så inte är fallet är enligt lagen inte medborgarnas problem. Det är i stället myndigheternas skyldighet att undvika krångelsvenska.

Allt kan visserligen inte vara enkelt. Varumärkesskydd är knepigt. Det kan inte PRV lastas för.

Men det hade för myndigheten inte varit särskilt ansträngande att mottagaranpassa texten och ge mottagaren lite hjälp att bena ut de snåriga passagerna. Som att i texten ge exempel på otillräcklig (Hipsterfestivalen) och tillräcklig särskiljningsförmåga (Hipsterfestivalen Sofo i Stockholm). Myndigheterna är ju till för medborgarna, inte tvärtom.

Anders

1 kommentarer

Torsby kommun storsatsar på klarspråk. I höst får 200 anställda en utbildning som ska förbättra kommunens texter. Den följs senare upp av praktiska övningar och utbildningar i mindre grupper. Målet är att Torsby kommun ska bli "känd för att skriva ett bra och begripligt språk".

– Vi ser att det ibland brister på sina ställen. Man krånglar till språket i onödan och det blir lite pompöst. Vi vill gärna få bort otäcka ord som ehuru och anställes och få alla medarbetare att börja reflektera över språket de använder, säger Annette Lauritzen Karlsson, informationsstrateg i Torsby kommun.

Utbildningen börjar i höst med en heldagsföreläsning för omkring 200 kommunanställda. Därefter blir det övningar och utbildningar i mindre grupper både för personal som skriver till nämnder och myndigheter, och personal som skriver för kommunens webbplats och intranät. Nyanställda ska efter hand få en internutbildning i klarspråk.

I beslutsunderlaget hänvisas bland annat till språklagens krav på vårdade och begripliga myndighetstexter. Kommunen har också formulerat den ambition som ska genomsyra klarspråksarbetet:

Torsby kommun är känd för att skriva ett bra och begripligt språk. Kommunens anställda på olika nivåer i organisationen har en hög medvetenhet och kunskap inom klarspråk. De kan anpassa olika texter till de sammanhang och målgrupper det handlar om. De ser klarspråk som en angelägen och prioriterad fråga.

Kommunen håller just nu på att se över den egna webbplatsen för att öka tillgängligheten. Samtidigt byts olika kommunala blanketter ut löpande. Där ser Annette Lauritzen Karlsson möjligheter att låta ett begripligt och vårdat språk slå rot i kommunen.

– Inom miljö- och byggnämnden återkommer många ärenden och beslut av liknande typ där man kan ha mallar med delvis färdiga texter skrivna på klarspråk. Inom till exempel kommunstyrelsen är det däremot ständigt nya typer av ärenden vilket kan ställa högre krav på skribenten.

Att behovet av klarspråk skulle vara särskilt stort i Torsby tror inte Annette Lauritzen Karlsson. Däremot kan det vara svårt att kritisera skribenters texter eftersom det är lätt att ta kritiken personligt. Därför gäller det enligt Annette Lauritzen Karlsson att diskutera problematiska texter på rätt sätt.

– Hur man skriver ligger nära ens personlighet och det är lätt att man går på som man alltid gjort. Men det här gäller inte bara de gamla uvarna inom kommunen. Det kan finnas yngre som tror att man ska skriva krångligt. Om vi kan förbättra språket får vi färre onödiga telefonsamtal och det tjänar alla på.

Klarspråksutbildningen har klubbats av kommunfullmäktige. En av dem som ställt sig bakom projektet är kommunalrådet Håkan Laack. Han ser arbetet som ett sätt att spara kommunens pengar och medborgarnas tid.

– Ibland kan det hända att någon vänder sig till mig och undrar om ett beslut, men där det visar sig att det egentligen rör sig om ett missförstånd. Det visar att det finns ett behov, säger han.

Anders

3 kommentarer

Att skriva bättre är namnet på en nätbaserad utbildning i klarspråk. Den har tagits fram av ett tiotal svenska myndigheter. Utbildningen är gratis och du hittar den hos Språkrådet.

Utbildningen är i första hand avsedd för personer som skriver i jobbet, men råden för hur texter blir begripliga för mottagaren är nyttiga för många fler. Här finns bland annat avsnitt om hur mejl, beslut och webbtexter bör utformas.

Varje avsnitt tar cirka en timme att gå igenom. Det finns praktiska övningar till samtliga avsnitt. I kursen finns också tips på bra nätresurser för den som skriver.

Anders

0 kommentarer

För en månad sedan satte Högsta domstolen myror i huvudet på jurister och journalister. De heta känslorna kring avverkningarna i Bunge och kalkbrytningen i Ojnareskogen på Gotland tystnade plötsligt. När landets högsta juridiska instans gav sig in i leken var det knappast någon kompispassning som serverades:

"Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande."

De två meningarna förbryllade inte bara journalister – som i regel har arbetat upp en viss vana att förvandla ogenomträngligt myndighetsspråk till begriplig svenska – utan även jurister hos både myndigheter och företag. Den mest sannolika tolkningen av domstolens utslag var att den tänkte pröva innebörden av en tidigare dom i Mark- och miljööverdomstolen, där företaget Nordkalk fick klartecken till att bryta kalk i Ojnareskogen. Mest anmärkningsvärt var dock inte de snåriga formuleringarna, utan att domstolen konsekvent vägrade att förklara vad utslaget faktiskt betydde.

Visserligen är kalkbrytningen en infekterad stridsfråga, men en myndighet som inte bekymrar sig om att uttrycka sig begripligt får i längden också tufft att försvara sitt eget existensberättigande. En domstol som formulerar beslut på ett sådant sätt att de inblandade inte vet hur de ska agera för att följa det förefaller underligt världsfrånvänd.

Nå. I dag kom alltså facit. Så här lyder det:

"Högsta domstolen förordnar att, till dess något annat beslutas, vidare åtgärder för verkställighet av Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 juli 2012 i mål M 10582-11 inte får ske."

Alltså. Avverkningarna och kalkbrytningen stoppas i väntan på ytterligare beslut. Att kalla denna nyckelmening för klarspråk är kanske att överdriva, men jämförbart med det tidigare utslaget är detta ändå närmast ett under av tydlighet. Och ännu tydligare blir det för den som läser domskälen:

"Slutsatsen blir att bolagets intresse av omedelbar verkställighet inte med erforderlig marginal väger tyngre än de intressen som talar för att ett lagakraftvunnet avgörande bör föreligga innan verkställighet får ske. Tillståndet bör därför tills vidare inte få tas i anspråk."

Och plötsligt har Högsta domstolen formulerat sig tillräckligt begripligt för att ingen ska kunna ta några spontana varv med motorsågen i Ojnareskogen och skylla allt på ogenomträngligt myndighetsspråk.

Anders

0 kommentarer

Avverkningarna i Bunge och kalkbrytningen i Ojnareskogen på Gotland har varit en följetong i medierna de senaste veckorna. I går gav sig Högsta domstolen in i leken. Plötsligt tystnade de högljudda parterna i konflikten – för vad var det egentligen som domstolen ville säga?

"Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande."

Gotlands Tidningar berättar att de två meningarna satte myror i huvudet på många berörda, både myndigheter och företag. En rimlig tolkning av Högsta domstolens utslag är dock att den tänker pröva innebörden av en tidigare dom i Mark- och miljööverdomstolen, där Nordkalk fick grönt ljus för kalkbrytningen i Ojnareskogen.

I höstas oroade sig Norrköpings Tidningar i en ledare för konsekvenserna av den språklag som infördes 2009. Lagen säger att det offentliga språket ska vara vårdat och begripligt. I Norrköpings Tidningar befarade ledarskribenten att denna strävan skulle drivas för långt och klarspråksarbetet gå till överdrift inom rättsväsendet. Texten slutade med en förhoppning om att den traditionella kanslisvenskan inte skulle ersättas av "ett torftigt språk med ett allt mindre och allt mer okomplicerat ordförråd".

I ett svar skrev Anna Antonsson, språkkonsult och språkvårdare, att "det går utmärkt att skriva vacker, ändamålsenlig myndighetssvenska utan att använda ord som mottagaren måste slå upp eller be en jurist förklara". Hon poängterade dessutom att det språk som används inom rättsväsendet också måste vara förståeligt för allmänheten.

Högsta domstolens utslag var så knepigt formulerat att inte ens länsstyrelsens jurister var överens om innebörden. Landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård säger i Gotlands Tidningar att beslutet är "svårtolkat":

"Jag har haft en massa jurister som läst det, och de fattar det inte riktigt. Vi måste ta reda på mer fakta innan vi kan uttala oss."

Högsta domstolen har hittills inte varit intresserad av att förklara sig. Visst är det viktigt att en domstol får formulera sig vattentätt. Men när besluten är så ogenomträngliga att till och med jurister går bet kan det knappast vara så att klarspråksarbetet inom rättsväsendet har gått till överdrift. En domstol som inte vill förklara sina beslut eller göra dem begripliga för medborgarna kommer i slutändan få svårt att representera dem.

Anders

0 kommentarer

Ledarskribenten på Norrköpings tidningar är orolig för svenskan. Men det är inte engelskans inflytande, sms-språket eller den så kallade rinkebysvenskan som hotar. Nej, det är språklagen och regeringskansliets språkvårdare. Ledaren pekar särskilt ut två mörka moln som tornar upp sig över ärans och hjältarnas språk: Svarta listan med ord och uttryck som ersättas i författningsspråk, och så Klarspråkskristallen, Språkrådets pris för en klar och tydlig svenska. Dessa två företeelser står, enligt Norrköpings tidningar, för vårdslös språkvård.

Vad är det då som bekymrar ledarskribenten? Först Svarta listan. Den är, enligt ledaren, ”full av till synes fullt normala ord som är tabu för våra stackars hunsade statstjänstemän”. Svarta listan sätter upp snäva ramar som gör den offentliga svenskan färglös och trist, argumenterar man vidare. Vad mycket mer spännande det vore att få brev och beslut som innehöll vackra ord som anbringa, hemställa och obilligt!

Ja, kanske det. Allt är lätt för den som redan kan. Många (exempelvis svensklärare, jurister, språkvetare och ledarskribenter) skulle säkert njuta av att få ett brev som kryddats med Svartalistanord. Ordkunskap ger kulturellt kapital – den som tvivlar kan titta in på Facebook den dag då högskoleprovets orddel offentliggörs som test i dagstidningarna.

Men den offentliga svenskan ska inte vara spännande. Den ska vara vårdad, enkel och begriplig – och demokratisk. Alla har rätt att förstå innehållet i utskick från myndigheterna. Ja, i allt offentligt språk. Den som vill njutningsläsa har en hel uppsjö utmärkta romaner på svenska att förlora sig i, som Paulina Nyman påpekade på Twitter.

Det här betyder förstås inte att myndighetsspråket behöver bli färglöst. Att hävda det är ungefär som att påstå att vi ibland behöver ta till engelska ord och uttryck för att svenskan är så fattig. Eller som att malligt slå fast att konceptet ”lagom” inte går att uttrycka på andra språk än svenska. Det går utmärkt att skriva vacker, ändamålsenlig myndighetssvenska utan att använda ord som mottagaren måste slå upp eller be en jurist förklara.

Klarspråkskristallen då? Det är lite svårt att tyda ut exakt vad NT har emot den. Skribenten oroar sig för att ”man nu låtit klarspråksarbetet gå till överdrift i Hovrätten”, utan att ge några exempel på denna ohämmade klarspråksiver.

Att en domstol ska skriva klarspråk i texter som vänder sig till allmänheten kan tyckas självklart. Det ska inte vara nödvändigt att gå juristlinjen för att kunna ta del av innehållet i en dom. Många tidningar rapporterade nyligen att unga jurister ofta använder ett onödigt krångligt språk. En förklaring kan vara att man under utbildningsåren bemödat sig om att internalisera det juridiska fackspråket. Äldre jurister har ofta betydligt lättare för att skriva klarspråk. Det betyder förstås inte att de glömt bort sin juristsvenska, utan bara att de lärt sig när den bör och inte bör användas.

En sak har NT alldeles rätt i: Språklagen ger det offentliga ett särskilt ansvar att vårda det svenska språket. Men det innebär inte att vi ska värna om svåra ord, passiveringar och långa inskott i myndighetstext. Språklagen slår fast att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till. Det innebär bland annat att myndigheterna måste arbeta med terminologi, så att svenskan även fortsättningsvis ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det är motsatsen till vårdslös språkvård.

Anna Antonsson är språkkonsult och språkvårdare.

Foto: Fredrik Mjelle

6 kommentarer
Prenumerera på RSS - klarspråk