Det finns bara fördelar med att tala flera språk. Men det finns också många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan flerspråkiga och enspråkiga. På webbplatsen forskning.se avlivar Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk, några spridda myter om flerspråkighet.

1. Det finns stora kognitiva fördelar med att kunna flera språk.

Visst finns det studier som visar att tvåspråkiga barn är lite mer flexibla i sitt tänkande och lite bättre på problemlösning. ”Men det är ofta väldigt små skillnader som bara förekommer hos vissa av barnen”, säger Niclas Abrahamsson.

2. Flerspråkiga slipper demens.

Detta är också en sanning med modifikation: det går inte att bevisa att det är just flerspråkigheten som har skonat personerna från sjukdomen – det kan lika gärna ha att göra med deras kost- och motionsvanor, eller något helt annat.

3. Det är alltid lättare för flerspråkiga att lära sig nya språk.

Niclas Abrahamsson framhåller att det är så mycket annat som spelar in för att man ska ta till sig ett språk, som i vilken ålder man lär sig språket och i vilken miljö man befinner sig.

Maria

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

I tvåspråkiga miljöer har barnets hjärna börjat trimmas för att hantera flera språk redan innan det säger sina första ord. Redan vid elva månader finns ökad aktivitet i områden av hjärnan som hanterar beslutsfattande och uppmärksamhetsförmåga.

Det är forskare vid University of Washington, USA, som har studerat sexton barn upp till elva månaders ålder. Ena hälften växte upp i enspråkigt engelska hushåll och andra hälften i tvåspråkiga hushåll där det talades engelska och spanska. Barnen fick lyssna till inspelningar innehållande språkljud på både engelska och spanska.

När barnen i bägge grupperna var sex månader var de lika mottagliga för bägge språken. Fem månader senare hade barnen från enspråkiga familjer börjat rikta in sig på engelska. För spanska var de inte längre lika mottagliga. Barnen från tvåspråkiga familjer reagerade däremot lika starkt på bägge språken.

Analyser av aktiviteten i hjärnan visar enligt forskarna att barnen från tvåspråkiga familjer lika snabbt lärde sig både spanska och engelska. Forskarna tror att flerspråkigheten skapar anpassningsbarhet som barn från enspråkiga familjer saknar.

Denna utveckling äger rum innan barnen själva börjar prata. Samtidigt finns det hos tvåspråkiga barn ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar bland annat förmågorna att fatta beslut och att flytta uppmärksamhet. Forskarna tror att det är samma förmågor som aktiveras när de tvåspråkiga barnen byter mellan de olika språken.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Developmental Science.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

I nitton amerikanska delstater finns redan regler för hur flerspråkighet ska belönas. I ytterligare fjorton delstater har arbetet påbörjas. I Alaska blir Anchorage först ut med att ge flerspråkiga elever ett särskilt erkännande.

Sommaren 2011 anslöt sig en rad skolor i Kalifornien, USA, till Seal of biliteracy, ett projekt som går ut på att uppmärksamma och belöna kunskaper i främmande språk. Sedan dess har en lång rad skolor över stora delar av landet gått med i projektet. Regelverk för utdelningen finns eller diskuteras i två tredjedelar av landets delstater.

Seal of biliteracy har formen av ett sigill som följer med elevernas avgångsbetyg från high school. Sigillet ska fungera som något av en kvalitetsstämpel – eleven ska dels ha goda kunskaper i engelska, dels ha goda kunskaper i ett världsspråk som arabiska, franska, italienska, japanska, kinesiska, spanska eller tyska. Fler främmande språk kommer att läggas till undan för undan. Den som har ett annat modersmål än engelska behöver gå ut high school med höga betyg i engelska. Tanken är att potentiella arbetsgivare ska fästa särskild uppmärksamhet på sigillet och att betrakta språkkunskaperna som en konkurrensfördel.

I Alaska har arbetet börjat på delstatlig nivå med att ta fram ett regelverk för sigillet. Skolorna i Anchorage väntar inte utan inför sigillet redan i år. I ett pressmeddelande skriver den lokala myndigheten att flerspråkighet är en nödvändig kompetens i dagens samhälle. Därför vill skolorna att elever ska få sina kunskaper dokumenterade på ett sätt som blir synligt när de ger sig ut i arbetslivet.

Anders

0 kommentarer

Talare av flera dialekter kan ha samma kognitiva fördelar som talare av flera språk. Det är ett argument för att barn inte ska uppmanas att sluta tala dialekt. Det visar en studie utförd av brittiska och cypriotiska forskare publicerad i tidskriften Cognition.

Skillnaderna mellan fastlandsgrekiska och den grekiska som talas på Cypern är inte större än att talarna utan större svårigheter kan förstå varandra. Cypriotiskan innehåller fler lånord från arabiska och turkiska. Den innehåller också fler klassiska grekiska ord än den moderna fastlandsgrekiskan. Skillnaderna går tillbaka åtminstone till 1200-talet då Cypern, Kreta och Pontus vid Svarta havet isolerades från Grekland.

När forskare tidigare har studerat fördelar med flerspråkighet har de främst ägnat sig åt språk som har betydligt mindre gemensamt med varandra än fastlandsgrekiska och cypriotiska. Nu har alltså ett forskarlag hittat samma kognitiva fördelar hos personer som behärskar två olika dialekter.

I studien deltog 136 personer. Vissa var flerspråkiga, en annan grupp var enspråkig och en tredje grupp talade både fastlandsgrekiska och cypriotiska.

Forskarnas slutsats är att hoppen mellan olika dialekter stimulerar hjärnan på samma sätt som hoppen mellan olika språk. Bägge grupperna hade till exempel vassare minnesförmåga än enspråkiga barn. Därför bör omvärlden enligt forskarna även se positivt på personer som talar flera dialekter.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När tvååringar ställs inför uppgifter som de ska lösa lyckas de tvåspråkiga barnen bättre. Dessutom går stort ordförråd och vass problemlösningsförmåga hand i hand. Det skriver forskare i psykologi i en artikel i Journal of Experimental Child Psychology.

Det är forskare vid Concordia-universitetet i Québec, Kanada, som har undersökt hur totalt 92 barn klarar att lösa problem. De tvåspråkiga barnen var exponerade för både franska och engelska och hämtades från regionen. De enspråkiga barnen kom från enspråkiga familjer i San Diego, USA. Barnen testades vid två tillfällen – vid 24 och 31 månaders ålder.

I undersökningen ställdes barnen inför två uppgifter. Den första gick ut på att först lägga stora klossar i en stor hink och små klossar i en liten hink. Därefter fick de lägga de stora klossarna i den lilla hinken och de små klossarna i den stora hinken. Den andra uppgiften gick ut på att känna till namnet på frukter som de fick se på bild. I den andra delen visades en bild på en stor frukt med en liten frukt inuti. Uppdraget var i detta steg att peka på den mindre frukten.

De tvåspråkiga barnen klarade dessa uppgifter med större hastighet och träffsäkerhet än de enspråkiga barnen. De barn som enligt forskarnas uppskattningar hade de största ordförråden i bägge språken klarade problemlösningen allra bäst.

Förklaringen till skillnaderna är enligt forskarna att tvåspråkiga barn har större vana att snabbt växla mellan olika uppgifter. Flerspråkigheten skapar alltså en kognitiv flexibilitet som ger avtryck på många andra områden.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Kan tvåspråkighet vara förklaringen? Det är en fråga som norska forskare nu ställer sig. Nynorskelever är nämligen betydligt vassare på nationella prov än bokmålselever.

Mindre risk för demenssjukdomar, bättre arbetsminne och skarpare hjärna. Listan över studier som har identifierat fördelar med flerspråkighet kan göras lång. Nu funderar norska forskare om den som behärskar både bokmål och nynorsk också klarar sig bättre i skolan i matematik, läsning och engelska.

Forskarna har studerat elever som gick i åttonde klass mellan 2009 och 2012. De har också tagit hänsyn till faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, familjens socioekonomiska status och skilsmässotal. Trots att förutsättningarna nollställts har elever från fylket Sogn og Fjordane – där nynorsk dominerar – fortfarande ett övertag mot bokmålselever. Samma övertag finns i alla kommuner där nynorskeleverna är i majoritet.

Därför ser det alltså ut som att tvåspråkigheten skulle ge nynorskeleverna kognitiva fördelar. Forskarna spekulerar i att fördelar uppkommer även när det gäller två så närstående varieteter som nynorsk och bokmål.

Elever som i första hand använder ”minoritetsspråket” nynorsk behärskar bokmål, medan det är mer sällsynt med bokmålselever som behärskar nynorsk. Men forskarna kan inte med säkerhet konstatera att det är flerspråkigheten som är förklaringen till nynorskelevernas goda resultat. I stället söker de också alternativa förklaringar till fenomenet.

Ett skäl kan vara starkare språklig stimulans, ett annat att skolan i nynorsktalande delar tillmäts större betydelse. Studien är publicerad i International Journal of Bilingual Education and Bilingualism.

Här kan du läsa mer om bokmål och nynorsk.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Lönar det sig verkligen att lära sig ett främmande språk? Den frågan ställdes nyligen i poddsändningen Freakonomics. Svaret som lyssnarna fick var att det knappast var värt besväret. För en amerikan med en årslön på runt 275 000 kronor ger det där extra språket bara ett tillskott på 5 000 i lönekuvertet. För den som pluggat på college är det tveksamt om investeringen betalar sig.

Men The Economist har med samma utgångspunkt räknat lite annorlunda. Slutsatsen är att språk lönar sig åtminstone hyggligt. Och det som lönar sig allra mest är – åtminstone för en amerikan – att lära sig tyska.

Den amerikan som talar ett främmande språk kan i snitt räkna med en 2 procent högre lön än de kollegor som bara talar ett språk. Spanska ger 1,5 procent, franska 2,3 procent och tyska 3,8 procent.

Bakom skillnaderna finns två huvudförklaringar. Dels är det betydligt fler som talar spanska än tyska, dels talas tyska i några av världens starkaste marknadsekonomier.

Med sparräntan inräknad kan den som läser tyska under ett fyrtioårigt yrkesliv håva in närmare 1,2 miljoner kronor extra. Franskan ger omkring 700 000 kronor och spanskan 470 000 kronor.

Vidare skriver The Economist att världens starkaste ekonomier – med undantag för oljeproducerande stater – är länder där det talas flera språk. Sådana exempel är Luxemburg, Schweiz och Singapore. I topp återfinns också de skandinaviska länderna, vilket enligt The Economist skulle kunna bero på att många invånare talar god engelska.

I Språktidningen 8/2012 berättar Ingela Bel Habib hur Sverige varje år går miste om miljardintäkter på grund av att de språkkunskaper som finns i landet inte utnyttjas till fullo. Ett av fem svenska företag uppger att de förlorar utlandsaffärer just på grund av språkförbistring.

Ännu värre är det sannolikt i Storbritannien. En studie visar enligt The Economist att landet årligen får klara sig utan exportintäkter på 735 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av bruttonationalprodukten. Skälet är även här bristande språkkunskaper.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som talar ett annat språk än sitt modersmål förlitar sig inte bara mer på gester, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Framför datorn använder den också mer smilisar. Det visar en studie under ledning av Cecilia Aragon vid University of Washington.

Tillsammans med andra forskare har Cecilia Aragon analyserat chattloggar där 30 amerikanska och franska astrofysiker konverserar om ett gemensamt projekt. Totalt handlar det om nästan en halv miljon meddelanden som sträcker sig över ett par års tid.

Diskussionerna mellan franska och amerikanska forskare skedde på engelska. De franska astrofysikerna hade mycket goda kunskaper i engelska, men i vissa situationer blev det uppenbart att engelska var det något svagare språket.

Tidigare forskning visar att en tvåspråkig person oftare använder gester, kroppsspråk och ansiktsuttryck när den talar det språk som inte är modersmålet. De hjälper helt enkelt till att fylla de små kompetensluckor som finns i språk nummer två. Samma mönster finns enligt Cecilia Aragon även på nätet. Där är det i stället smilisar som får hjälpa till.

De franska astrofysikerna använde smilisar betydligt oftare än sina amerikanska kollegor. Däremot minskade antalet smilisar när de franska astrofysikerna chattade med varandra på sitt modersmål.

Studien presenterades under vetenskapskonferensen AAAS.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som talar flera språk flytande stänger aldrig av något av dem. I stället finns de hela tiden i bakgrunden fast talaren inte är medveten om det. Därför behöver heller inte hjärnan anstränga sig lika mycket när den arbetar. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften Brain and Language.

Med minst två lika starka språk fungerar hjärnan som ett stoppljus, där ett språk får grönt ljus medan de andra får rött. De ständiga besluten om vilket språk som ska användas och vilket som får vila gör enligt forskarna att hjärnan hela tiden måste utföra kognitiva uppgifter. Denna flerspråkighet trimmar hjärnan och gör att den behandlar information mer effektivt än vad enspråkiga gör.

I studien deltog 35 personer. Av dessa talade 17 deltagare både spanska och engelska, medan övriga 18 enbart talade engelska. I testet fick de lyssna till ord. För varje ord fick de se fyra bilder, där de skulle matcha ordet med bilden. Det fanns bara en korrekt matchning. Inte sällan föreställde de övriga bilderna föremål som uttalades nästan på samma sätt som det ord deltagarna fått lyssna till.

Samtidigt studerades aktiviteten i hjärnan med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, en typ av röntgen som mäter responsen vid neurologisk aktivitet. När de enspråkiga utförde uppgifterna i testet strömmade mer syre eller blod till det område i hjärnan där informationen hanterades. Hjärnan fick alltså jobba mer än när de flerspråkiga hanterade samma information. Hos de flerspråkiga krävdes mindre ansträngning.

Forskarnas förklaring till skillnaden är att flerspråkiga är vana vid att filtrera information eftersom de ständigt väljer mellan olika språk. Därför sker processen smidigare än hos enspråkiga som inte ställs inför liknande val lika ofta.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Engelska i både förskolan och i hemmet. Det är receptet för att barn med spanska som modersmål ska lyckas i skolan längre fram. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Applied Psycholinguistics.

År 2030 beräknas omkring 40 procent av eleverna i amerikanska skolor ha engelska som andraspråk. En stor del av dessa elever kommer att ha spanska som modersmål. Tidigare forskning visar att de elever som inte tidigt bemästrar engelskan ofta lämnar skolan med låga betyg. De går också mer sällan vidare till högre utbildning.

För att tidigt utveckla engelskan rekommenderar nu en amerikansk forskargrupp att föräldrar exponerar sina barn för språket så mycket som möjligt. Studien, som gäller spanskspråkiga barn som ännu inte börjat skolan, visar att barnen i hemmet snappar upp och lär sig använda nya ord. I förskolan, där de stöter på mycket engelska, får barnen möjlighet att öva och utveckla sin engelska.

Just förskolan är enligt forskarna en utmärkt plats för språkinlärningen. Där kännetecknas inlärningen av att den sker genom social interaktion.

Metoden lägger ett stort ansvar på föräldrarna. Om de inte talar god engelska kan i stället någon annan person kallas in för att hjälpa barnen. Samtidigt får heller inte modersmålet glömmas bort. Det är av yttersta vikt, skriver forskarna, att även det utvecklas.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - flerspråkighet