Bild: 
Graham Samuels
Testad via telefon. För två år sedan kom Morteza Mohammadi till Sverige. Han erbjöds att göra en språkanalys på telefon. Hans röst skulle komma att avgöra hans framtid.

Talet avgjorde hans öde

Förra året köpte Migrationsverket språk­analyser för sex miljoner kronor. De används för att avgöra om människor talar sanning om sitt ursprung. Men kan talet avslöja varifrån du kommer?

Morteza Mohammadi var 13 år när talibanerna kom till Charolja i Afghanistan. Han flydde först till Iran. Där arbetade han på en toffelfabrik för att kunna betala en människosmugglare och fly vidare. För två år sedan kom Morteza Mohammadi till Sverige. Då saknade han identitetshandlingar. Migrationsverket meddelade därför att de var osäkra på om han talade sanning om sitt ursprung och Morteza Mohammadi erbjöds att göra en språkanalys. En ljudinspelning av hans röst skulle komma att avgöra hans framtid.

Enligt FN:s flyktingkonvention är en flykting den som fruktar förföljelse, exempelvis på grund av religion, politisk uppfattning eller etnisk tillhörighet. Men det händer att asylsökande uppger att de kommer från krigsdrabbade områden i hopp om att få asyl, när de i själva verket kommer från fredliga trakter. Därför krävs bevis för att de asyl­sökande talar sanning.

På 1980-talet hade hela 80 procent av dem som sökte asyl i Sverige giltiga identitetshandlingar. Men på 1990-talet kom allt fler asylsökande utan identitetshandlingar. Myndigheterna måste då försöka klarlägga de asylsökandes identitet och ursprung på något annat sätt, och 1993 blev dåvarande Invandrarverket först i världen med att införa språkanalys som metod för att bringa klarhet i de sökandes tidigare hemvist.

En språkanalys är en bedömning av en persons språkliga bakgrund, baserad på en intervju. Resultatet av analysen används sedan som en del av underlaget för att avgöra personens rätt till asyl. Migrationsverket understryker att analysen är frivillig för den asylsökande. Men i praktiken är den tvingande, eftersom den sökande annars riskerar att utvisas på grund av bristande bevisning.

Morteza Mohammadi berättar att hans språkanalys gjordes per telefon, medan en anställd på Migrationsverket övervakade samtalet. Intervjun gjordes på hans modersmål, dari, som är ett av Afghanistans två officiella språk. Under det trettio minuter långa samtalet fick han bland annat berätta om sin hemby Charolja och vad han brukade äta när han växte upp. Samtalet spelades in, och inspelningen skulle senare komma att analyseras av företaget Sprakab, i syfte att avgöra sannolikheten för att Morteza Mohammadi kom just från Charolja.

Från början utförde Invandrarverket, som år 2000 bytte namn till Migrationsverket, analyserna med hjälp av polisen. Men i slutet av 1990-talet lades de ut på entreprenad, och i dag köper Migrationsverket språkanalyser av två företag: Sprakab och Verified AB. Förra året beställdes analyser till en kostnad av drygt sex miljoner kronor.

I många länder har myndigheterna följt Sveriges exempel. Svenska språkanalysföretag säljer numera tester också till bland annat Australien, Danmark, Finland och Nya Zeeland.

I takt med att fler länder började använda språkanalyser som grund för att avgöra asylärenden, uppstod också en diskussion om testernas rättssäkerhet. Ett internationellt nätverk av rättslingvister, The international association of forensic linguists, tog 2004 fram ett antal riktlinjer i syfte att hjälpa myndigheterna förhålla sig till testerna. I dokumentet avråder man till exempel från att dra slutsatser om en människas nationalitet bara genom att analysera hens tal.

– Testerna kan få förödande konsekvenser om de används felaktigt, säger Tore Janson.

Han är professor emeritus i latin och afrikanska språk, och har i egenskap av lingvist varit med om att bestrida flera språkanalyser, som han anser är undermåliga eller felaktigt utförda.

– De fall jag har sett handlar om icke sakkunniga bedömningar. Språkanalysen kan möjligen visa var en person har lärt sig sitt språk, men detta har inte nödvändigtvis någon koppling till personens medborgarskap eller nationalitet, säger han.

När det gäller afrikanska språk är språkanalyserna sällan till någon hjälp, menar Tore Janson.

– I de flesta afrikanska länder talas många språk, och i de flesta av dessa länder finns det inget språk som talas av en majoritet av befolkningen. Dessutom talas många av Afrikas språk i fler än en stat. Gränserna mellan staterna drogs utan hänsyn till språkliga förhållanden, vilket innebär att de ofta går rakt igenom ett språkområde.

Tore Janson anser att de som utför språkanalysen både ska ha lingvistisk utbildning och kunskaper i språket, eftersom det krävs både kunskap i språk och om hur uppväxtmiljön påverkar språkutvecklingen.

Detta krav framförs även av det internationella nätverket av rättslingvister. I deras riktlinjer står bland annat: ”Språkanalys måste göras av experter med kunskaper i lingvistik och om språket i fråga, samt hur detta skiljer sig från besläktade språk. Kunskap i ett språk är inte jämförbart med att kunna analysera språket och jämföra det med besläktade språk.”

Varken Tore Janson eller rättslingvisterna anser dock att den som utför en språkanalys nödvändigtvis måste ha språket som modersmål. Däremot tycker de att bedömaren ska ha mycket goda kunskaper i och om språket.

Varken Sprakab eller Verified AB ställer några krav på språkvetenskaplig utbildning hos sina analytiker. De nöjer sig med att analytikerna har språken de testar som modersmål. Men det är tveksamt om detta krav uppfylls. Enligt en granskning som Sveriges radio gjorde vintern 2012, kontrolleras inte vilka modersmål analytikerna har. Granskningen visade också att en och samma analytiker kunde analysera upp till fem olika språk.

Pia Enevi, som är verkställande direktör för Sprakab, är mycket upprörd över Sveriges radios bild av språkanalysföre­tagen. När Språktidningen kontaktar henne värjer hon sig mot kritiken, som hon hävdar är ogrundad:

– Som tur är känner Migrationsverket till hur vi arbetar, och detta kontrolleras även av dem, vilket är betryggande, säger hon.

Migrationsverket, i sin tur, säger att man har gjort flera studiebesök hos Sprakab och Verified AB, och att man också gör slumpmässiga kontroller hos dessa företag, tillsammans med analytiker utanför Sverige.

Jonas Lindh är rättsfonetiker vid Göteborgs universitet och inriktad på just röster i rättssammanhang. Tillsammans med ett antal språkvetare satt han med i Verified AB:s vetenskapliga råd, som tog fram den nuvarande metoden för de nuvarande testerna. Denna metod innebär att man använder sig av modersmålstalare, som inte behöver ha språkvetenskaplig utbildning.  

Jonas Lindh anser att språkkunskaperna väger tyngre än den vetenskapliga kompetensen hos den som analyserar. Det är enligt honom nödvändigt att den som analyserar asylsökandes tal har språket som modersmål. Och i förlängningen borde analytikern till och med vara uppfödd med den dialekt som den asylsökande säger sig tala. Detta eftersom en person som är född och uppvuxen i Göteborg relativt enkelt kan avslöja den som falskeligen utger sig för att vara göteborgare, medan samma person har svårigheter att skilja mellan äkta och fejkad skånska.

Att ersätta modersmåls­talarna med utbildade lingvister som bara har viss kunskap i språket är otänkbart, enligt Jonas Lindh.

– Man bör alltid välja en modersmålstalare framför en professor som gjorde en fältresa för trettio år sedan.

Förra året beställdes cirka 1 700 språkanalyser av Migrationsverket. Enligt verkets biträdande rättschef Fredrik Beijer blev resultatet av dessa oftast till de asylsökandes fördel.

– En uppskattning är att språkanalyserna styrker den sökandes uppgifter i cirka 75 procent av fallen. I dag används analys bara när det råder stark tveksamhet om att sökandens uppgifter stämmer.

I de fall då språkanalysen motsäger andra uppgifter som den sökande har lämnat, får man ta en diskussion. I det läget har den sökande rätt till advokat. Om den samlade värderingen visar att den sökande sannolikt inte kommer från ett visst område fattas beslut om utvisning.

I detta skede har språk­analysen också ett visst värde – i syfte att avgöra vart utvisningen i så fall ska ske.

Fredrik Beijer säger att han inte kan utesluta att det finns fall då Migrationsverket har gjort felbedömningar.

– Jag känner ett stort behov av att titta på hur språkanalyserna beaktas, men jag vill inte att tyngdpunkten läggs på språkanalysernas utformning utan på värderingen av dem. Görs analyserna för ofta? Lägger vi lagom stort värde vid dem? Det handlar inte om analysen utan om synen på analysen.

Att kvalitetsgranska själva testerna är, enligt Fredrik Beijer, en omöjlig uppgift. Han tycker inte heller att kvaliteten på testerna, eller kvalifikationerna hos dem som utför testerna, är av störst betydelse. Språkanalys är ingen exakt vetenskap, och att omforma testerna kommer därför inte att förändra något. Migrationsverket kommer härnäst att göra en utvärdering för att se om för stor vikt läggs vid bevisvärdet.

I maj i fjol fick Morteza Mohammadi besked om att han skulle få stanna i Sverige. Beslutet grundades på de uppgifter han lämnat om sin bakgrund i kombination med Sprakabs bedömning av hans språktest. Bedömningen av Morteza Mohammadis språk gick ut på att han med mycket hög säkerhet kommer från Hazarajatområdet i Afghanistan. För Morteza Mohammadi vägde denna bedömning av språktestet till hans fördel.

En tredjedel får stanna i Sverige

Ordet asyl betyder fristad. Varje år flyr tusentals människor undan krig och förföljelse för att söka asyl. Att söka asyl är en mänsklig rättighet, men ansvaret att avgöra vem som beviljas asyl ligger på det enskilda landet. Under 2011 sökte drygt 30 000 personer asyl i Sverige, varav en tredjedel fick stanna. Asyl beviljas bara den som är flykting och står under hot. Den som inte är flykting kan i stället beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

När det gäller ensamkommande flyktingbarn, som likt Morteza Mohammadi ännu inte har fyllt 18 år, följer Migrationsverket FN:s barnkonvention. Portalparagrafen lyder så här: ”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.”

Detta betyder att barnets bästa ska vägas in i alla led i asylprocessen och att skälen för att stanna inte behöver vara av lika stor tyngd för barn som för vuxna. Barnkonventionen betyder däremot inte att alla barn som kan få det bättre i Sverige, får stanna.

Publicerad i nummer: 
Oktober 2012