Skrivregler hjälper dig att nå FRAM

Språkriktighet är inte det viktigaste! Det hör jag ofta, och jag kan hålla med. Att en text är osammanhängande och alldeles för lång skapar till exempel mycket större problem för de flesta läsare. Och våra val som skribenter bör utgå från läsarna, snarare än från krav och konventioner.

Men det är också just hos läsarna vi hittar skälen att inte helt strunta i skrivregler. Du skriver kanske olika noggrant vid olika tillfällen, och det är helt okej. Huvudsaken är att du är medveten om att regelbrott kan minska dina chanser att nå fram.

Skrivfel i texten kan bland annat göra att läsarens förtroende sjunker, inte bara för textens innehåll utan också för dig som avsändare – förutsatt att läsaren märker och anser att du gör fel.

Fel kan även göra att vissa får svårare att förstå vad du skriver. Det gäller de som läser långsamt, till exempel på grund av dyslexi. Ett slarvfel i ordföljden kan göra att de hakar upp sig ännu mer. Och de som är nya på svenska kan ha svårt att bedöma om ett ord är felstavat eller felböjt, eller om du faktiskt menar vad du skriver. De får alltså lägga energi på något annat än att förstå vad du vill förmedla.

De som läser vant och snabbt hinner kanske inte uppfatta att något är fel. Om de ser det, så förstår de ofta ändå vad du menar. Men de kan ändå irriteras av fel, och då blir resultatet detsamma: de får svårare att ta till sig vad du skriver.

Läsare kan störas av alla typer av fel. Dels slarvfel, dels sådant som blir fel för att du inte är säker på hur det ska vara, till exempel särskrivningar och felstavningar. Om du vill följa de regler som är aktuella i dag finns det två naturliga auktoriteter: Svenska Akademien och Språkrådet. Svenska Akademien ger bland annat ut Svenska Akademiens ordlista, SAOL, som är normen för hur ord stavas och böjs. Språkrådet ger bland annat råd och rekommendationer om ordval och grammatik, till exempel i Svenska skrivregler och Språkriktighetsboken.

En klurig grej är att det finns saker som är korrekta, men som vissa personer uppfattar som fel. Det är ofta sådant där normen för språkriktighet har förändrats. Till exempel är det inte alls fel att använda innan som preposition; innan midsommar är lika korrekt som före midsommar. Men många har lärt sig något annat och stör sig därför på innan midsommar. Du kan orsaka samma irritation om du hoppar över att efter hjälpverbet kommer, börjar meningar med och eller skriver större än mig i stället för större än jag – trots att du inte gör något fel enligt skrivreglerna.

Skriver du texter som ska nå ut till många? Då kommer du alltid att irritera någon, hur du än skriver. Tyvärr. Men en del kan du undvika genom att hålla koll på aktuella språkfrågor, till exempel genom att läsa Språktidningen och olika språkspalter. Vad är det som diskuteras? Vad brukar andra fråga om? Du kanske upptäcker något som du själv brukar göra, helt omedvetet? Just det kan vara något som dina läsare ser och stör sig på. Bli medveten – sedan kan du välja om du vill provocera eller anpassa dig.

Kom också ihåg att du kan vara en skicklig skribent utan att kunna alla regler. Du kan vara jättebra på fängslande historier, hitta bra vinklar i en artikel, sätta en tydlig struktur och att anpassa språket och svårighetsnivån till din målgrupp. Grattis! I jämförelse med det är skrivreglerna faktiskt en bagatell. Och som tur är behöver du inte klara allt själv. Be en kompis, kollega eller proffs att korrekturläsa. Att putsa ytan går ganska lätt om texten i övrigt är välarbetad.

Alltså: Om du vet att dina läsare litar på dig även om du skriver slarvigt, att fel inte irriterar dem eller gör att de får svårare att läsa – ja, då kan du skriva nästan hur du vill.

I de flesta andra fall är det bättre att du följer skrivregler. Men inte för att regler är till för att följas, utan för att du ska nå fram med det du skriver.