Traditionen talar för Lukasjenko

Detta är knepigt, och kan förstås förefalla ologiskt och inkonsekvent. Ett grundproblem är att vitryska/belarusiska och ryska translittereras olika till svenska, men att ryskan dominerar stort också i Belarus. Ett annat problem är att det finns olika nationella translittereringssystem (konsekvent överföring tecken till tecken) och att de innehåller inslag av transkribering i betydelsen återgivning av det aktuella ljudet med våra inhemska tecken. Här handlar det om att presidentens namn av tradition både i Sverige och i Belarus återges enligt rysk skrift (Лукаше́нко, Lukasjenko), inte vitryska/belarusiska (Лукашэ́нка, Lukasjenka). Obetonat o uttalas som ”a” i ryskan, jämför med ”bariss” för Boris. I just Lukasjenkofallet kan det kännas extra motiverat med a-uttal, eftersom ryskt uttal och belarusisk skrift och belarusiskt uttal sammanfaller.

Ola Karlsson, Språkrådet