Som går framåt i norrländsk dialekt
Jag har noterat att personer med norrländskt ursprung ofta lägger in ett extra som i sitt tal, ett som utan egentlig betydelse. Till exempel: Vi ska som flytta söderut snart. Hon är som lite sjuklig. Stämningen var som lite kylig. Finns det någon regel för när detta som används? Förekommer bruket i hela Norrland eller bara i vissa delar? Hur länge har det förekommit
Staffan
Bruket av som i Norrland är en svår fråga att besvara eftersom det inte har gjorts någon större undersökning i ämnet. Endast två personer har snuddat vid frågan: Anna Westerberg i Norsjömålet under 150 år från 2004, om Norsjömålet i Västerbotten, samt Anna Wahlund i He gå som bra – en undersökning av fyra markerade drag i norrländska dialekter från 2012, som under-
sökte bruket i Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland samt Anundsjö i Ångermanland.
Det är därför svårt att uttala sig om utbredningen av som i Sverige, och om bruket enbart finns i Norrland (och i så fall i hela Norrland eller bara i vissa delar), samt hur långt söderut bruket har nått.
Det efterfrågade som kan liknas vid standardsvenska liksom. Anna Westerberg använder termen pleonastiskt som, det vill säga att den bara används som utfyllnad utan egentlig betydelse. Anna Wahlund använder däremot termen fokal och modal partikel (till exempel typ, ba respektive ju, nog), där som verkar ha en modifierande kvalitet i en utsaga – den markerar att talaren inte är säker på sitt uttalande och därför håller sig reserverad. Utsagan vi behöv inge är direkt, medan utsagan vi behöv som inge är reserverad och något osäker.
Tendensen är att användningen av som verkar ha relativt stor geografisk utbredning i övre Norrland – men att den är relativt ny! Tendensen visar även att ju yngre talaren är, desto frekventare bruk av som, men att den finns hos alla åldersgrupper bland dem som blivit inspelade och analyserade i de två undersökningarna som nämndes ovan. Bruket verkar mer höra ihop med modern regional norrländsk dialekt än traditionell norrländsk dialekt, alltså mål/bondska.
Anna Westerberg har dock ett exempel på en kvinnlig talare från Norsjö i Västerbotten, född 1848, som använder detta som: ”e var n da såm e angern mjöL alltihop”, ’det var ändå liksom ett agnmjöl alltihop’.
Bruket av som verkar vara på frammarsch. Det är inte bara att fler yngre använder som, utan att de även använder som mer frekvent. Intressant är att tendensen är något starkare bland unga kvinnor, det vill säga att det är fler kvinnor än män som använder som. Kvinnor tenderar annars att vara mer standarspråkliga än män.
För att verkligen kunna svara på dina frågor om som skulle det krävas en större undersökning, ett avhandlingsarbete eller liknande, men jag hoppas att du fått viss fingervisning.
Annika Karlholm, Institutet för språk och folkminnen
