Språkfrågor

Versalen står för en etnisk grupp

I en New York Times-artikel såg jag nyligen att stor bokstav används för att referera till Black people, medan gemener används för white people. Varför görs denna skillnad?

Kuppen kommer från franskan

En av mina elever undrar varifrån uttrycket på kuppen kommer. Till exempel ”Hon blev rik på kuppen”. Jag har letat och letat men hittar ingen bra förklaring.

Verb som många talare blandar ihop

Joan Didion har skrivit en bok som heter Play it as it lays (svensk översättning Lagt kort ligger). Borde det inte vara Play it as it lies?

Föråldrat rådgiva ökar i medierna

Vi har letat i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, men orden rådge eller rådgiva verkar inte finnas där. Kan man inte använda orden?

Låt Håstads kyrka få ett genitiv-s

Ska man skriva Håstads kyrka med s eller Håstad kyrka utan s? Och varför skrivs aldrig de andra kyrkorna i närheten – Vallkärra kyrka, Igelösa kyrka, Västra Hoby kyrka och Stångby kyrka – med s på slutet?

Olika regler för frågetecken i citat

Hur placerar man frågetecken och citattecken i följande mening, och ska det vara punkt efter? John asked: ”Where are we going?”

Namn kan syfta på kutryggig person

När jag släktforskade på internet hittade jag ett par förfäder med efternamnet Kuuth, även stavat Kuut. Det rör sig om personer i Häverö socken i Stockholms län som levde mellan cirka 1550 och 1700. Har ni någon teori gällande efternamnets ursprung? Det låter väldigt ovanligt för mig. Betyder det här ordet någonting på nysvenska, eller har det ett utländskt ursprung?

Två sätt att ­hantera mått och mätt

Ibland vill man kanske skriva mätt med Stockholmsmått. Är det i så fall korrekt att skriva uttrycket så eller ska man använda ord­följden med Stockholms­mått mätt? Eller fungerar båda alternativen lika bra?

Oprecist att tala om vintern 1893

Vad avses med vintern 1893? Är det januari–februari 1893 eller december 1893? Finns någon regel när det gäller detta opre­cisa uttryckssätt?

Därför infogar vi s i sammansättningar

Jag undrar över ordet dataspelsbransch. Intresseorganisationen för spelföretag skriver så och även i massmedier används denna böjning. Varför sätter man dit detta s när det heter spelbransch, spelstudio med flera sammansättningar? Detta extra s stör mitt språk­öra, och jag tycker att det är fel. 

Adjektivet för ­Dalarna är dalsk

För alla landskap finns en böjningsform som skånsk och små­ländsk, men hur blir det för Dalarna? Har nu suttit sedan eftermiddagen i går, grubblat, blivit irriterad, fått huvudvärk och ett allmänt sämre mående.

Då fick ordet flyg ett lyft i svenskan

Jag har noterat att det har blivit vanligare att skriva ett flyg i stället för ett flygplan. Tidigare har flyg snarare använts för att beskriva transportsättet än fordonet, till exempel ”flyg är snabbare än tåg”. Stämmer det att det nu går att använda flyg som beteckning på fordonet och att det då går att böja i plural (ett flyg, flera flyg)?