I en New York Times-artikel såg jag nyligen att stor bokstav används för att referera till Black people, medan gemener används för white people. Varför görs denna skillnad?
En av mina elever undrar varifrån uttrycket på kuppen kommer. Till exempel ”Hon blev rik på kuppen”. Jag har letat och letat men hittar ingen bra förklaring.
Ska man skriva Håstads kyrka med s eller Håstad kyrka utan s? Och varför skrivs aldrig de andra kyrkorna i närheten – Vallkärra kyrka, Igelösa kyrka, Västra Hoby kyrka och Stångby kyrka – med s på slutet?
När jag släktforskade på internet hittade jag ett par förfäder med efternamnet Kuuth, även stavat Kuut. Det rör sig om personer i Häverö socken i Stockholms län som levde mellan cirka 1550 och 1700. Har ni någon teori gällande efternamnets ursprung? Det låter väldigt ovanligt för mig. Betyder det här ordet någonting på nysvenska, eller har det ett utländskt ursprung?
Ibland vill man kanske skriva mätt med Stockholmsmått. Är det i så fall korrekt att skriva uttrycket så eller ska man använda ordföljden med Stockholmsmått mätt? Eller fungerar båda alternativen lika bra?
Jag undrar över ordet dataspelsbransch. Intresseorganisationen för spelföretag skriver så och även i massmedier används denna böjning. Varför sätter man dit detta s när det heter spelbransch, spelstudio med flera sammansättningar? Detta extra s stör mitt språköra, och jag tycker att det är fel.
För alla landskap finns en böjningsform som skånsk och småländsk, men hur blir det för Dalarna? Har nu suttit sedan eftermiddagen i går, grubblat, blivit irriterad, fått huvudvärk och ett allmänt sämre mående.
Jag har noterat att det har blivit vanligare att skriva ett flyg i stället för ett flygplan. Tidigare har flyg snarare använts för att beskriva transportsättet än fordonet, till exempel ”flyg är snabbare än tåg”. Stämmer det att det nu går att använda flyg som beteckning på fordonet och att det då går att böja i plural (ett flyg, flera flyg)?