Språkfrågor

Vardagsknep är svenskt lifehack

Vad tycker ni är en bra översättning av life­hack? Kommer själv bara på husmorsknep, men det känns begränsat till hemmiljö. Lifehack är ju bredare än så.

Förnamn med bibliska rötter

Vad betyder för­namnet Nimrod? Jag har hört olika förklaringar, dels att det var ett namn som härstammade från England, dels att namnet Nimrod skulle syfta på en duktig jägare eller skytt. Vad tror ni?

Formellare utrop på SL:s pendeltåg

På SL:s pendeltåg i Stockholm upprepas för varje station denna förmaning: Please mind the gap between the train and the platform when you exit the train. Efter att ha lyssnat på den formuleringen ett otal gånger kan jag inte undgå att tycka att det känns som lite svengelska. Har jag fel eller har Språk­tidningen förslag till ett smidigare alternativ?

Lätt att missa på miste och misstag

”Det går inte att ta misstag på att hon upplever sig …” läser jag i en tidning. Jag har aldrig sett eller hört uttrycket ta misstag på. Det borde väl vara ta miste på?

Allt mer och mer är en pleonasm

Jag har en kompis som ofta säger allt mer och mer. Är det en så kallad tautologi? För mig betyder allt mer detsamma som mer och mer.

Så blev pojkane till pojkarne i talspråk

Jag undrar om stavningen i äldre texter återspeglar uttalet. Ett exempel är plural­ändelsen -arne som i pojkarne, hästarne och så vidare. Var det verkligen någon som pratade så? Borde inte åtminstone något ord med det uttalet då ha överlevt till i dag på samma vis som exempelvis uttalet för pluralvarianterna -or och -er överlevt trots att man bara rekommenderat den ena stavningen?

Gå i bräschen för ett nytt skrivsätt

Det finns en relativt ny teknik som av forskarna benämns CAR T-cellsterapi. Hur ska det skrivas? Säger inte skrivreglerna att förkortningar som uttalas som ord ska skrivas med små bokstäver? Och man uttalar ju CAR som car på engelska. Det borde alltså bli car-T-cellsterapi, eller hur? 

Logiskt att man kan vara rädda

Jag har under senare tid noterat att prono­menet man allt oftare tycks betraktas som en plural­form, till exempel man är rädda. Det stör mig. Jag tycker att man ska följas av adjektiv i singular. Hur ser ni på detta?

Inspel kommer från sportspråket

Jag undrar var ordet inspel kommer ifrån och hur det kommer sig att det har börjat att användas när man kommer med ett inlägg i en diskussion, debatt och så vidare. Ordet verkar ha blivit en trend.

Foga och bifoga kan vara utbytbara

Heter det foga eller bifoga, när det gäller ett dokument som ska skickas med en ansökan? Jag skrev bifoga, men enligt en kollega heter det foga. Exempel: Till redovisningen ska bifogas/fogas en kopia.

Skylta gärna med tydligt förbud

Vi behöver sätta upp skyltar för att infor­mera allmänheten om att tillträde innanför ett visst område är förbjudet. På skyltarna vi använt tidigare står det ”överträdelse beivras”, som ju är vanligt i skyltsamman­hang, men krånglig och obegriplig svenska för många. Vad kan vara en bättre och mer begriplig omformulering? Vilka påföljder som väntas och av vem är inte klargjort, så vi kan exempelvis inte skriva: ”Om du ändå går in här får du betala böter.” Vi funderar på ”Överträdelse kan ge rättsliga påföljder” men det känns ju nästan lika krångligt som beivran.