Jag använder ibland uttrycket kronsova när någon sover djupt, men folk i min närhet verkar inte förstå ordet. Jag är själv 90-talist och tror att jag fått ordet kronsova från min pappa som är född på 70-talet. Var kommer det ifrån? Och har jag tolkat uttrycket rätt?
Jag har arbetat som slöjdlärare i 22 år och ser att orden på skolmatsedlarna har ändrats de senaste tio åren. Finns det verkligen ord som vegetariska köttbullar, vegetariska biffar och vegetariska schnitzlar?
Stämmer det att första delen av ortnamnet Katebro innehåller kvinnonamnet Kata? Kan det i stället innehålla mansnamnet Kate? Vet man med säkerhet att det mansnamnet har funnits?
Över en middag fastnade sällskapet i definitionen av till exempel 40-årsåldern. Några tyckte att det betyder ”runt 40” med hänvisning till matematisk avrundning, typ 35–45. Andra hävdade att det refererar till en person som fyllt 40 men ännu inte fyllt 50, det vill säga 40–49-åringar. Kan ni hjälpa oss?
Hur länge har vi haft regler om hur namn stavas? I dödböckerna från Lönneberga församling på 1820-talet skrivs många som heter Jan, Jansson eller Jansdotter som Jaen, Jaensson, Jaensdotter eller Jaën, Jaënsson eller Jaënsdotter. Jag tror att detta var något som prästen hittat på. Jag har i andra sammanhang sett olika stavningar av namn på en och samma individ, till exempel Christina, Kristina eller X-stina. Varför var det så här? Fanns det inga regler?
Jag undrar var man kan hitta information om hur å, ä och ö används korrekt för, till exempel, ortnamn eller namn på organisationer när man skriver på engelska. Gäller det att ersätta dem med aa, ae och oe eller enbart a och o?
Jag har en smärre tvist med en kamrat, som hävdar att ordet sorry är ett engelskt ord. Jag menar att sorry är en ganska vanligt förekommande svensk anglicism (liksom till exempel all right). Kan ni medla i konflikten? Är sorry även ett svenskt ord?