Helgdag är inte entydigt i språket
Ett biljettkontor påstår att dag före helgdag inte inbegriper vanliga lördagar utan enbart dag före större helgdagar som påskdagen, midsommardagen och dylikt. Jag tolkar dag före helgdag som lördag också. Vad är rätt?
Eva-Lena
Helgdag är ett ord som används och kan tolkas på flera sätt, så det finns tyvärr inget rätt och fel att luta sig mot. Enligt Svensk ordbok är huvudbetydelsen: ’allmänt arbetsfri dag med möjlighet till gudstjänstbesök om söndag eller vissa andra dagar under större kyrkohögtider’.
Ordboken tar också upp två bibetydelser som anges med ”ibland” och ”även”: ibland dock i motsats till vanliga söndagar: tåget går bara sön- och helgdagar; även om 1 maj: arbetarrörelsens egen helgdag.
Historiskt var det inte så länge sedan då det var normalt att arbeta och gå i skola på lördagar. Då var lördag en vardag, och söndagen var en helgdag. Numera är lördagen ledig dag för de flesta, men absolut inte för alla. Det gör att det inte går att exakt säga vad lördagen är. Som det är i sådana mer eller mindre osäkra fall används många alternativuttryck. Man kan säga till exempel dag före söndag/helgdag, helgfri vardag eller ledig helgdagsafton.
Allra tydligast vore om biljettkassan räknar upp öppettiderna för måndag–fredag för sig, lördag för sig, söndag för sig och dessutom dag före de här ”särskilda” helgdagarna för sig och gärna också räknar upp dem, till exempel ”dag före påskdagen, midsommardagen” och så vidare, så att det blir helt entydigt.
Gabriella Sandström, Språkrådet
