Bromsten har fått en ny betoning

I våra uppteckningar av namnet Bromsten kan jag se att din farmors uttal var detsamma som vi har från 1930-talet. Din uppfattning av dagens uttal tycks stämma överens med det uttal som anges i Svenska ortnamn – uttal och stavning från 1991, där Lantmäteriet och Svenska språknämnden ger rekommendationer kring uttal baserade på uttalsformer som är allmänt använda. De anger ett uttal med betoning på o (med å-ljud), som du beskriver, men menar också att det finns möjlighet till ett långt e i -sten, alltså mer likt det gamla uttalet.

Hur det kommer sig att uttalet har förändrats är svårt att svara helt säkert på, men antagligen har namnet kommit att uppfattas som osammansatt. Kanske är det inte så konstigt med tanke på uttalet av andra ord i bestämd form som har samma skriftbild, som blåsten, förekomsten, fångsten och så vidare. Förleden Brom- betyder inget för oss i dag och då är det inte konstigt att det sker en omtolkning av namnet utifrån mönster som vi kan känna igen. Jag misstänker att samhället var mycket mindre när din farmor växte upp och att hon lärde sig uttalet av sina föräldrar eller andra som länge bott på platsen. På så sätt fördes en hävd vidare som tydligare visade på namnets bildningssätt. Under senare delen av 1900-talet har antagligen en utbyggnad av området skett vilket har medfört en stor andel nyinflyttade som kanske inte har lärt sig namnets uttal från tidigare lokalbor utan läst namnet och därefter tolkat det utifrån allmänna namn- och ordbildningsmönster. Sedan har det uttalet fått ett allmänt genomslag och kommit att bli det mer frekventa uttalet. Detta vore inte unikt för Bromsten; namnens uttal förändras oftast under tidens gång och i vissa fall leder uttalsförändringar till nya skriftliga namnformer. För att bekräfta mitt antagande skulle det dock behövas mer noggranna undersökningar kring in- och utflyttning och kanske kunde man även försöka hitta namnet uttalat i radio- och tv-reportage under 1900-talet.

Elin Pihl, Institutet för språk och folkminnen