Brödbulle säger något om formen
Jag undrar om ordet brödbulle är dialektalt för södra Sverige? I Småland där jag numera bor används det ofta, men jag hörde det aldrig under min barndom i Norrland. För mig klingar detta ord märkligt, som en tautologi med förvirrad uppdelning dels i matbröd, dels i kaffebröd.
Ella
Under min uppväxt på Öland med småländska föräldrar hörde jag ofta ordet brödbulle. Ordet är faktiskt inte så konstigt egentligen. Bulle har med den bulliga, alltså välvda, rundade formen att göra, inte med just bakverket bulle som i exempelvis kanelbulle. Det refererar till en typ av bröd med bullig form, det vill säga jäst bröd, till skillnad mot exempelvis tunnbröd eller andra tunnare brödkakor som varit den vanligaste brödtypen i de norra delarna av Sverige.
I våra dialektsamlingar på Institutet för språk och folkminnen har vi belägg på ordet brödbulle från följande landskap: Dalarna, Gästrikland, Närke, Småland, Uppland och Västmanland. Betydelsen varierar ganska mycket, några exempel är: ’brödkaka’, ’brödbit’, ’kaka av jäst bröd’, ’limpa’, ’rågbulle’, ’hårdbröd’. Ett exempel på ordets användning är: ”sa hadd vi en håL bröbulla mä ôss, smör o litä missmör i e lita träbytta” (Stora Skedvi socken, Dalarna).
Troligen har ordet brödbulle använts i fler landskap än så här. Det är möjligt att dialektupptecknarna och dialektforskarna på den tiden då insamlingen gjordes inte ens uppfattade detta som ett speciellt dialektord. Denna tanke styrks när vi tittar på uppslagsordet bröd i Svenska Akademiens ordbok där vi som andra betydelse hittar just ’brödkaka eller brödbulle’.
Lovisa Alvtörn, Institutet för språk och folkminnen
