Questions & answers

I Språktidningen svarar forskare i engelska vid Linnéuniversitetet, Uppsala universitet och Malmö universitet på frågor om engelskt språkbruk. Här har vi samlat alla frågor som besvarats i Språktidningen.

  • Nu kan bomben vara mycket bra

    Fråga: 
    Stämmer det att ordet bomb används främst i positiv betydelse numera? För visst är väl a bomb piano player en bra pianist?
    Göran
    Svar: 
    Orden bomb användes tidigare bara i negativ bemärkelse. Nu används det emellertid ofta överfört för att uttrycka något positivt. Både substantiv- och adjektivformerna kan beteckna något mycket bra. He is the bomb och a bomb performer är således båda positiva omdömen. Men visst uppfattas ordet bomb fortfarande negativt, till exempel när det används som ett verb, som i she bombed the exam, ’hon kuggade tentan’.
    Tove Larsson, Uppsala universitet
  • Färskt engelskt lån i svenskan

    Fråga: 
    En jobbannons jag såg för ett tag sedan löd: ”Är du en go-to när det gäller trender inom sociala medier och digital marknadsföring?” Min fråga är om kan man använda go-to som substantiverat adjektiv? Jag trodde att det endast används som adjektiv på engelska, typ a go-to person.
    Shirley
    Svar: 
    Go-to kommer från den amerikanska idrottsvärlden. Det användes först som förbestämning, som a go-to guy i betydelsen ’någon man kan förlita sig på, rådfråga eller använda i en viss situation’. Som förbestämning finns det belagt sedan 1980-talet och som självständig substan-tivering sedan 1990-talet (the smartphone is a go-to for all information). Det används mest i ganska informella -sammanhang. Annonsörerna har alltså lånat in ett ganska färskt engelskt språkbruk.
    Magnus Levin,  Linnéuniversitetet
  • Samma stavning men annan historia

    Fråga: 
    Ordet groomer används ju om nätpedofiler, men nu kan det beteckna sådana som sysslar med hud- och skäggvård åt hipsters och andra män. Hur hänger det ihop?
    Mathilda
    Svar: 
    Det engelska verbet groom betyder bland annat ’putsa, göra fin”, vilket ju stämmer bra med hud- och skäggvård. Det används om både människor och djur. Men groom kan också betyda ’förbereda, trimma’ – och härav kommer den överförda betydelsen ’bli vän med barn på nätet för att senare utnyttja dem sexuellt’. Substantivet groom har en helt annan betydelse: det betyder vanligen ’stalldräng, djurskötare’ eller ’brudgum’. Bridegroom, där groom ingår, har egentligen ingenting med groom att göra, utan kommer av fornengelskans brydguma där bryd betyder ’brud’ och guma ’man’, men när guma föll ur bruk missförstod man ordet och ändrade till bridegroom.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Weinstein får välja uttal av efternamn

    Fråga: 
    I samband med all uppmärksamhet kring Harvey Weinstein och Jeffrey Epstein har efternamnen uttalats ”stin” och inte, som tidigare, ”stajn”, i svenska medier. Har vi i Sverige i alla år uttalat dessa och liknande efternamn på engelsktalande personer fel?
    Britt-Marie
    Svar: 
    Det tyska uttalet är ”stajn”, men på engelska förekommer även ”stin”-varianten. Båda uttalen är korrekta på engelska – det är alltså upp till dem som bär namnet hur de vill att det ska uttalas.
    Tove Larsson, Uppsala universitet
  • Språkregel som inte alla följer

    Fråga: 
    En kollega till mig säger att det är fel att säga amount of people eller amount of students. Hen hävdar att det korrekta är number of people och number of students. Stämmer det?
    Muhammed
    Svar: 
    De flesta grammatikböcker lär ut att man ska använda amount om oräknebara ting som till exempel butter och criticism, och number om sådant som kan räknas, till exempel people, students och chairs. Enligt regeln bör man således säga number of people och number of students. Men i själva verket håller de engelsktalande själva inte särskilt hårt på denna distinktion – det är lätt att hitta exempel på amount of students till och med på brittiska universitets webbplatser. För att vara på den säkra sidan gör man ändå klokt i att försöka hålla sig till regeln.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Tiggare spelade fattiga studenter

    Fråga: 
    När jag tittade på en dokumentär om polisbrutalitet i USA kallades en av poliserna för rogue. Varifrån kommer uttrycket?
    Kaleb
    Svar: 
    Rogue betyder ’korrupt’ och ’oärlig’. Det används i princip enbart attributivt, alltså före substantivet det beskriver: a rogue cop; a rogue state. Dess ursprung är okänt, men en teori är att ordet kommer från roger som på 1500-talet användes som benämning för kringresande tiggare som låtsades vara fattiga studenter från Cambridge eller Oxford.
    Tove Larsson, Uppsala universitet
  • Instängning som i ett fängelse

    Fråga: 
    Ordet lockdown har hörts mycket under coronakrisen. Vad betyder det egentligen och var kommer det ifrån?
    Harry
    Svar: 
    Lockdown var ett ovanligt ord innan det började användas för åtgärder mot coronaviruset på 2020-talet. Det finns några rent tekniska betydelser, men mer relevant är att ordet från 1980-talet användes om att stänga in fångar i ett fängelse av säkerhetsskäl. Både betydelsekomponenterna ’instängning’ och ’nedstängning’ verkar ha funnits med. Dessa lever nog till viss del kvar i den aktuella användningen, även om man brukar översätta ordet med nedstängning eller stängning på svenska.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Svenskt uttal för engelsk golfterm

    Fråga: 
    Varför säger många svenska sportreportrar som kommenterar golf att en spelare har gjort en boogie när de menar bogey? Jag förväntar mig då någon form av dans och inte ett slag över par. Är det svenskt uttal?
    Shirley
    Svar: 
    Bogey syftar på ett slag över par, det vill säga över det antal slag på vilket en golfspelare ska kunna slå bollen i ett hål. På engelska uttalas termen ungefär /ˈbəʊɡɪ/, medan en ordbok anger det svenska uttalet som ”ung. båo´gi”. I en informell undersökning, där jag frågade ett antal idrottsintresserade svenskar om olika golftermer, kunde jag få fram hur svenskar spontant uttalar ordet. Resultatet antyder att många svenskars uttal ligger närmare boogie än det man kunde förvänta sig från engelskan eller från den svenska ordbokens förslag. Det blir intressant att se om ”boogie” blir helt vedertaget uttal på svenska.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Känsla när humör och bild matchar

    Fråga: 
    Jag ser ofta mood! användas i sociala medier, antingen som enda ord i en kommentar eller i uttryck som that’s a mood och big mood, men jag får inte riktigt grepp om vad det betyder. Hjälp mottages tacksamt!
    Janna
    Svar: 
    Mood är ett uttryck som förekommer flitigt i sociala medier. Ofta används det som enda ord i en bildtext där fotot överensstämmer med ens nuvarande humör eller vad man är sugen på. Om man till exempel längtar efter helg skulle man kunna skriva mood! under ett foto på någon som är glad för att det är fredag. Det närbesläktade uttrycket that’s a mood används för att visa att man håller med. A: I’m addicted to Twitter; B: That’s a mood. Big mood betyder ungefär att något, ofta en bild, är mycket lätt att relatera till och uttrycket i sin helhet kan användas som ett adjektiv, till exempel this is the most Big Mood picture ever taken.
    Tove Larsson, Uppsala universitet
  • Bindestreck syns mest för dagslång

    Fråga: 
    Häromdagen stötte jag på dayslong i en amerikansk tidningsartikel. Jag kan gissa vad det betyder, men känner inte igen ordet. Är det något nytt?
    Sigbritt
    Svar: 
    I betydelsen ’flera dagar lång’ som bestämning till ett substantiv förekommer både days long och dayslong. Men klart vanligast är att använda bindestreck: The Maverick can replace a days-long hike for medical help with a half-hour flight. Även när det gäller betydelsen ’dagslång’ är det vanligast med bindestreck: The protest was part of a day-long republic-wide general strike. De helt hopskriva formerna börjar förekomma från mitten av 1900-talet.
    Hans Lindquist, Malmö universitet

Sidor