Questions & answers

I Språktidningen svarar forskare i engelska vid Linnéuniversitetet, Uppsala universitet och Malmö universitet på frågor om engelskt språkbruk. Här har vi samlat alla frågor som besvarats i Språktidningen.

  • Val mellan formellt och vardagligt

    Fråga: 
    Ska man använda you eller one när man pratar om personer i allmänhet, som i you/one mustn’t be late to important meetings.
    Marit
    Svar: 
    Det som främst skiljer one och you åt är att one anses vara mer formellt, till den grad att det ibland kan ses som lite gammaldags och högtravande. Dock används one ibland även i mer vardagliga sammanhang eftersom you har nackdelen att det ofta är oklart huruvida you syftar på personen man pratar med, ’du’, eller på folk i allmänhet, ’man’, ’en’. Ibland hör man infödda talare använda generic you för att tydliggöra att det är folk i allmänhet som åsyftas: you – generic you, that is – can’t expect your boss to just give you a raise.
    Tove Larsson, Uppsala universitet
  • Vanligaste valet är infinitivfrasen

    Fråga: 
    Heter det Our company aims to provide the best service possible eller Our company aims at providing the best service possible?
    Henrik
    Svar: 
    Verbet aim kan antingen följas av en infinitivfras (to provide) eller en prepositionsfras (at providing). Båda varianterna är alltså korrekta, men aim to är ungefär tio gånger vanligare än aim at. 
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Den som har swag har en härlig stil

    Fråga: 
    Jag hörde Michelle Obama säga i en intervju att Barack Obama är swagalicious. Vad betyder det?
    Milad
    Svar: 
    Att ha swag (eller swagger/swagga) är ett slanguttryck som främst förekommer i amerikansk engelska. En person som har swag är cool, har självförtroende och kan föra sig med stil. Suffixet -licious kommer från från ordet delicious och kan användas i informella sammanhang för att bilda adjektiv. Det har kommit att betyda ungefär ’härlig’, ’förtjusande’ och ’mycket attraktiv’. Att någon är swagalicious innebär alltså ungefär att denna person är härligt cool. Andra liknande exempel inkluderar bootylicious och babelicious. 
    Tove Larsson, Uppsala universitet
  • Engelskt lån med flera översättningar

    Fråga: 
    På svenska har man börjat adressera frågor, inspirerat av engelskans to address issues. Det är svårt att hitta en bra svensk motsvarighet till verbet address. Hur brukar det översättas till svenska?
    Vega
    Svar: 
    Det finns stor variation i svenska översättningar av address. Bland de vanligare alternativen märks ’ta itu med’: address societal challenges, ’ta itu med de samhälleliga utmaningarna’, ’åtgärda’: address the climate crisis, ’åtgärda klimatkrisen’, och ’behandla’: shortcomings addressed in the report, ’brister som behandlas i betänkandet’.Bland övriga finns ’bemöta (förändringar)’, ’hantera (utmaningar)’ och ’rätta till (brister)’. Som framgår av exemplen beror valet till stor del på sammanhanget och på det följande objektet.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Semikolon är fint även på engelska

    Fråga: 
    Semikolon verkar vara vanligare på engelska än på svenska. Gäller samma regler för skiljetecknet på båda språken?
    Hans-Eric
    Svar: 
    Det stämmer att semikolon är vanligare på engelska, men det är populärt även bland svenska skribenter, och anses av många vara särskilt fint. I löpande text är grundregeln samma på svenska och engelska: ett semikolon avskiljer två självständiga satser som har någon form av pragmatisk relation. Det är lite ”starkare” än ett komma och lite ”svagare” än en punkt. Det som kommer efter semikolonet ska alltså vara en fullständig sats; detta missar många svenskar. Följande är ett exempel från en roman: He brought her soup in a plastic bowl; she paid him with the smallest of her bills. På engelska använder man också ofta semikolon av tydlighetsskäl i listor, där varje uppräknad sak består av flera led: We cooperate with Harvard University, Boston, MA; University of Southern California, Los Angeles, CA; and City University, New York, NY. Detta bruk har också börjat bli vanligt på svenska. Slutligen bör nämnas att semikolon inte ska användas före uppräkningar, exempel och förklaringar – där ska det vara kolon. Oavsett språk bör man alltså behärska reglerna om man vill glänsa med semikolon.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Slagkraftigare med EU utan artikel

    Fråga: 
    Kristdemokraternas språkblandade slogan Make EU lagom again väckte en del uppmärksamhet inför EU-valet, men jag har inte hört någon kommentera avsaknaden av artikel. Borde det inte heta Make the EU lagom again?
    Tom
    Svar: 
    På engelska används EU alltid med bestämd artikel i löpande text. Artikeln utelämnas dock i allmänhet i uppräkningar, på kartor och ibland i rubriker: EU wants to delay clock change to 2021. De infödda talare vi har rådfrågat skulle vilja lägga till artikeln på KD:s valaffisch, men är ändå inte helt avvisande till den ursprungliga formuleringen. En av de tillfrågade tyckte till exempel att formuleringen blev mer slagkraftig utan artikel och en ansåg att avsaknaden av artikel inte gjorde så mycket, eftersom språkblandningen ändå gjorde att texten var ”all over the place”.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Prisa går sin egen väg på svenska

    Fråga: 
    På svenska ser man ibland numera att prisa inte bara används med betydelsen ’berömma’ utan också som ett kortare sätt att säga ’ge ett pris till’. Finns motsvarande utveckling för det engelska prize?
    Tom
    Svar: 
    Såvitt vi har kunnat se finns inte något motsvarande på engelska, utan verbet prize betyder vanligtvis ’uppskatta’ – i meningar som On the West Coast of Canada, an industry has grown up around hunting the pine mushroom, a variety prized by the Japanese.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Sömnen kan vänta till efter döden

    Fråga: 
    Finns det någon engelsk motsvarighet till det svenska idiomet sova får man göra i graven?
    Christina
    Svar: 
    Den mest frekventa formen av detta uttryck på svenska verkar vara vila får man göra i graven. På engelska kan man hitta enstaka exempel på you can sleep/rest in your grave, men det absolut vanligaste är att man säger you can sleep/rest when you are dead, vilket till och med har använts som slogan i tv-reklam för kaffe: Get up, get out of bed/You can sleep when you are dead!
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Ingefära gav namn åt hårfärg

    Fråga: 
    Ginger och gingerly betyder tre olika saker på engelska: ’inge­fära’, ’rödhårig’ och ’försiktigt’. Hur kommer det sig?
    Ove
    Svar: 
    Ginger i betydelsen ’ingefära’ lånades in från latin och franska under medeltiden. På 1800-talet började man utifrån färgen på ingefära använda ginger som en nedlåtande adjektiv för att beskriva rödhåriga. Adverbet gingerly har inget med detta ord att göra. Det betyder ofta ’försiktigt’: He stepped gingerly, testing the footing for each step, och ibland ’motvilligt’: He gingerly picked up the skull. Ursprunget är oklart. Antingen är det från början ett engelskt ord eller så är det ett lån från franskan. 
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • En quisling är en förrädare

    Fråga: 
    I vintras diskuterades i medierna den kristdemokratiska politikern Sara Skyttedals användning av ordet quislingar om Centern och Liberalerna efter att dessa hade ingått januariavtalet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Partiledaren Ebba Busch Thor hävdade att quisling betyder ’svikare’. Quisling förekommer också i engelskan, men hur används det där?
    Carl
    Svar: 
    På engelska är quisling ett mycket starkt ord. Under andra världskriget lånades det in efter namnet på den norska nazistledaren Vidkun Quisling. Då användes det med betydelsen ’landsförrädare’. I moderna textdatabaser förekommer ordet i sammanhang som quislings and collaborators och treacherous quislings who sold away their country. Det används numera oftast med liten bokstav och i plural, quislings.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet

Sidor