Uppslagssvenskan är sig inte längre lik

Vad säger vi till någon som inte vet? "Googla!" Förr sade vi: "Slå upp!" Innebär det också att kunskap i dag förmedlas på ett annat språk? Åjo, se här:  

"Håkan Juholt, född 16 september 1962 i Oskarshamn, är en svensk socialdemokratisk politiker och partiordförande för Socialdemokraterna från den 25 mars 2011."

"Palme, Olof, f. 30 jan. 1927, d. 28 febr. 1986, politiker (socialdemokrat), statsminister 196976 och från 1982, statsråd dessförinnan 196369; jfr släktartikel."

Det är sjutton år mellan Nationalencyklopedins (NE) artikel om Palme och Wikipedias om Juholt. I språkhistorien anses sjutton år inte vara någonting, men uppenbarligen har något hänt i uppslagsverkens språkhistoria.

Ordföljden har ändrats från omvänd till rak när man slår upp personnamn, förkortningarna är borta, liksom den preciserande parentesen. Den första meningen i Wikipedia är en helt normal påståendesats. I NE är den ett slags rubrik-mening utan verb. NE måste använda särskilda hänvisningsord som jfr; Wikipedia behöver bara ge en annan färg till det ord man kan länka till.

För all del, några likheter finns också mellan exemplen. I båda fallen är precisionen nästan överdriven, med exakta datum. Och Wikipedia ger prov på en konstruktion som är vanlig även i NE (dock inte just i detta NE-exempel): ett långt inskott mellan subjektet och predikatet, det vill säga mellan Håkan Juholt och är.

Vid en snabb jämförelse mellan uppslagsverken är det lättast att få syn på yttre skillnader. Formatet gör det lättare för Wikipedia att utnyttja faktarutor, innehållsförteckningar och olika slags illustrationer. Det kan till och med finnas varningstexter: "Artikeln eller avsnittet anses förvirrande eller onödigt fackspråklig." NE gör ett mer monotont intryck, många goda grafiska illustrationer till trots.

Men den stora skillnaden är att NE är en språkligt väl sammanhållen uppslagsbok. Artiklarna har utarbetats utifrån redaktionella anvisningar på flera hundra sidor. De går långt ner på detaljnivå: prepositionen bland ska följas av ett ord i plural, bland ungdomar, inte bland ungdomen.

Redaktionen har eftersträvat ett modernt lexikonspråk. Inga meningsinledande satsförkortningar som finns så ofta i den äldre Svensk uppslagsbok: "Uppvuxen i Nyköping kom E. tidigt till Uppsala." Inte heller gärna långa framförställda bestämningar: "den under 1890-talet starkt växande nykterhetsrörelsen". Däremot nyckelord i parenteser, inskott och texter som komprimeras med sammansatta substantiv kedjade till varandra: "databassystem för hantering av text- och sifferuppgifter".

I Wikipedia kan ju vem som helst publicera, och därmed kan man skriva nästan hur som helst. Det finns gott om usel översättningssvenska. I artikeln om Irakkriget framhålls att USA och Storbritannien "spelade de största rollerna" och att kriget "motsattes av Ryssland, Frankrike och Tyskland". (I svenskan kan inte den fasta frasen spela roll pluralböjas, och verb med sig och objekt, motsätta sig kriget, kan inte omskrivas till passiv form.)

Det finns verkligen förvirrande fackspråkliga texter i Wikipedia. (Slå upp språkmaterialism!) Men Wikipedia uttrycker sig också mycket vardagligare än någonsin NE. Om indiepop: independentbolagen växte upp som "svampar ur jorden" men begreppet "kan kännas urvattnat".

Vilket kunskapsspråk är att föredra? Det brukar sägas att Wikipedia är lättare att läsa. Jag undrar. Wikipedialäsaren ges aldrig en chans att ta sig in i det genomarbetade och koncentrerade språkbruk som kan vara så informativt när man väl lärt sig att tyda det. Det är ju inte så svårt. Förkortningar, inskott, parentesförklaringar, substantivkedjor och några grepp till. Förstår man dem, kan man till och med skriva en egen lexikonartikel. Så här - vilken mening platsar inte?

Uppslagsboksspråk, språk och framställningssätt i u; jfr stilhistoria. Uppodlat i stora verk såsom Nordisk familjebok vid sekelskiftet 1900 och Svensk uppslagsbok i mitten av 1900-talet kom språket i u. att uppvisa särskilda kännetecken. Till dem hörde förkortningar, parenteser, inskott samt, till en början, framför huvudordet placerade, flerordiga bestämningar (framförställda attribut).

Nationalencyklopedin, som utarbetades under 1980- och 90-talen, innebar en modernisering. Långa bestämningsfraser med starkt skriftspråklig karaktär försvann, medan substantivkedjor gärna utnyttjades för koncentration. Under 2000-talet upphörde delvis det enhetliga språket i u. I Wikipedia kan det faktiskt kännas ganska konstigt.