Stridbara finska ord för självkänslan
Finanskrisen och askmolnet drabbade finskan, liksom svenskan, i form av en mängd nya ord. Den ekonomiska krisen har till exempel kallats finanssitsunami, 'finanstsunami'. Och talouden talvisota, 'det ekonomiska vinterkriget', är ett uttryck avsett att stärka vi-andan. Uttrycket anknyter till det finska vinterkriget, som är så viktigt för den finländska självkänslan.
Ett ord som hänger ihop med vulkanutbrottet på Island är tuhkapilvi, 'askmoln'.
Många finska nyord är humoristiska, som det vardagliga hynynen, 'svininfluensa'. Det ordet utgår från den mer korrekta benämningen H1N1, och är skapat av h + y(ksi), 'ett', + n + y(ksi) + ändelsen -nen, som har en diminutiv, förminskande, betydelse.
Klimat- och miljöfrågorna har också fört med sig många nya finska ord. Viherkaulus, 'grönkrage', är en person som arbetar med miljöfrågor (jämför valkokalus, 'vitkrage', alltså tjänsteman eller manschettarbetare, som det kallas på svenska).
Betonipuolue, 'betongparti', är en benämning på ett parti som förespråkar förtätning av stadsbebyggelsen. Sådana tätorter invaderas av citykani, 'citykaniner'. Och där dyker till och med en och annan citykarhu, 'citybjörn', upp.
Liksom i Stockholm har man i Helsingfors infört cykelboxar vid gatukorsningar, det vill säga områden där cyklister får stå framför bilisterna och invänta grönt ljus. Pyörätasku heter det på finska.
Konsumtionen av olja och naturresurser behöver bantas, och därför uppmanas till öljydieetti, 'oljediet', och ilmastodieetti, 'klimatdiet'. Ett riktigt matord är annars purukypsä, 'tuggmogen' eller 'tuggfärdig', för al dente-pasta.
Teknikens område har också gett upphov till många nya ord, till exempel lukulaite, 'läsplatta'. Två finska verb för att använda Twitter är visertää eller sirkuttaa, men man kan också göra om det engelska ordet, och säga twitata. Jämför med de svenska twittra eller tvittra. På nätet ägnar sig dessvärre några åt verkkorasismi, 'nätrasism'.
Dagens samhälle kan beskrivas som odotusyhteiskunta 'förväntningssamhälle'. Det kan också benämnas 24/7- yhteiskunta, '24/7-samhälle', vardagligt kaksneljäseiska - ett samhälle som är öppet 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan.
Arbetslivet har blivit mer krävande, och många har upptäckt fördelarna med leppoistaminen, ett ord bildat till leppoisa, 'lättsam, mysig, vilsam', för det engelska downshifting eller svenska varva ner. Det ger tid för bland annat lavarunous, 'estradpoesi' , eller som det kallas på engelska: poetry slam.
Ett otäckare samhällsfenomen är parveketyttö, 'balkongflicka', om en flicka som anses ha solkat familjens "heder", och därför pressats till att begå självmord. Ordet är ett lån från svenskan.
Finskan i Sverige, ibland kallad sverigefinskan, är i det stora hela samma finska som den i Finland. I Sverige finns dock företeelser som inte finns i Finland, och som därför behöver egna språkliga motsvarigheter på finska. Sverigefinska nyord är i regel så kallade översättningslån av svenska ord. Nya motsvarigheter uppstår spontant bland de finsktalande i Sverige. Men sverigefinsk språkvård har förekommit i över trettio år, först av Sverigefinska språknämnden och numera av Språkrådet. För viktiga områden, som skola, arbetsmarknad och den sociala sektorn, har mängder av rekommendationer getts. Två exempel är Vakuutuskassa', Försäkringskassan', och Asuntovirasto, 'Boverket'. När Stockholm införde trängselskatt, skapades en stor mängd nya finska ord, som läpiajopäivä, 'passagedatum', och korotettu ruuhkamaksu, 'förhöjd trängselavgift'. Några andra exempel på nya sverigefinska ord är uusalkutyö, 'nystartsjobb', työtori, 'jobbtorg', och Försäkringskassans nya etäpalvelutoimisto, 'distansservicekontor'.
Tack till Riitta Eronen, nyordsredaktör vid Forskningscentralen för de inhemska språken, för hjälp med finska nyord.
