Språk på export

Jag var nyligen i Moskva och talade för ryska studenter – på svenska. Svenska ambassaden i Moskva ordnade tillsammans med Svenska institutet en svensk språkdag vid Moskvas statliga humanistiska universitet. Intresset var stort, bland lärare och studenter.

För en svensk är det förvånande hur ett så litet språk som svenska kan intressera talare av ett så stort språk som ryska. Men när jag frågar några studenter finns det många goda skäl att lära sig svenska. Ett för mig oväntat är att svenska är smart att lära sig, för konkurrensen är så liten. Lär man sig tyska eller engelska, är det många andra som också gör det. Men svenska blir man ganska ensam om, ändå är handeln mellan Ryssland, Sverige och svenskspråkiga Finland inte obetydlig. Faktiskt är Sverige ett av de länder som investerar mest just nu i Ryssland (läs Ikea).

Jag fick otaliga bevis för att undervisningen på svenska samtidigt är utmärkt marknadsföring av Sverige.

Mitt föredrag handlade om språkintresset­ i Sverige. Åhörarna var nyfikna på Språktidningen­ och undrade vem du är och varför du läser den. Jag berättade att Sverige tack vare invandringen berikats med många nya språk på senare år och att det stimulerar språkintresset.

Men då stelnade några i publiken till. Kunde invandring och mångfald vara positivt? Då slog det mig: när vi lär ut svenska, exporterar vi inte bara vår grammatik och vårt ordförråd, utan också våra erfarenheter, till exempel de nyvunna om fördelarna med språklig mångfald. Det är inte så tokigt.