Övermaga
Fram till i slutet av 1800-talet fanns det en och annan som tyckte att ordet övermaga bara kunde användas i betydelsen ’under-, minderårig’. Så här står det till exempel i en förordning mot fylleri och dryckenskap från 1841: ”Öfvermage som av starka drycker öfverlastar sig, agas af föräldrar eller husbonde.”
Övermaga är en medeltida rättsterm som redan på 1600-talet ansågs höra till ord som ”ej brukas må, emedan de äro okunnuge”, alltså ord vars innebörd man inte känner till. I dag betyder ordet ’(naivt och) övermodigt självsäker’. En synonym till dumdryg.
ordets historia är märklig: I fornsvenska lagtexter stavades det bland annat offuermagi, oformaghi, vuermagha och ughurmaghi. Den första delen i dessa ord anslöts tidigt till över, men består egentligen av den nekande partikeln o- och en bildning till verbet formagha, ’förmå, kunna’. Grundbetydelsen är ’som inte förmår (vara sin egen målsman); som inte kan klara sig själv’, alltså ’omyndig, minderårig’. En ordbok uppger att benämningen kunde innefatta ”äfven qvinna af hvad ålder som hälst”.
Betydelsegången har väl varit från ’omyndig; barnslig; omogen, oerfaren’ till ’ungdomligt överlägsen; naivt självsäker; uppblåst; pretentiös; förmäten’. Ord på över- som övermodig och överdriven kan också ha påverkat. Louis De Geer noterade på 1800-talet att öfvermage snarare framkallade bilden av en frodig prost än av en liten spenslig pojke.
