När är man en man?

I tidningen står att läsa om en 18-årig man som har råkat ut för en olycka. På sidan mitt emot är det däremot en artikel om en 18-årig pojke. När blir 18-åringen man? Och när är han fortfarande pojke? För att inte tala om alla de andra benämningarna på unga personer: flicka, tjej, kille, ungdom, yngling.

Gunilla Holmberg, som är språkvårdare på Göteborgs-Posten, har funderat på hur orden används.

– Jag har märkt att orden ungdom och yngling fallit bort på senare tid, säger Gunilla Holmberg.

– Men vi har inga direkta riktlinjer. Det beror på sammanhanget.

Karl-Erik Nordqvist är korrekturläsare på Dagens Nyheter. Även här får sammanhanget avgöra vilket ord som ska användas.

– Vi arbetar efter de riktlinjer som Catharina Grünbaum drog upp när hon var ansvarig för språkvården på tidningen. Det ska vara en ”vettig linje”, och det innebär bland annat att man ska undvika orden tjej och kille och i stället använda begrepp som ung kvinna och ung man, berättar han.

Catharina Grünbaum anser dock inte själv att hon införde några egentliga direktiv under sin tid på Dagens Nyheter.

– Vilka begrepp som ska användas får bedömas från fall till fall. Det egna omdömet får avgöra. Förr blev pojkar män när de gjort militärtjänstgöringen. I dag kan det vara lite mer problematiskt. Val av ord beror också på stilsammanhanget, säger hon.

Gunilla Holmberg, Karl-Erik Nordqvist och Catharina Grünbaum har alla en känsla av att man oftare använder ungdomsbegreppen då man skriver om offer.

– Man vill att ett offer ska vara så ungt och oskyldigt som möjligt, säger Karl-Erik Nordqvist.

– Gör man en 18-årig förövare till pojke, så tar man ifrån honom ansvaret, säger Catharina Grünbaum.

Jenny Magnusson har i en avhandling vid Linköpings universitet studerat hur de olika benämningarna har använts vid olika tidpunkter.

– Jag undersökte förekomster av ord som man, kvinna, pojke och flicka i tidningstexter från 1965, 1987 och 2000. Jag såg exempel på hur man använder olika begrepp.
I en artikel ställs till exempel en 18-årig flicka mot en 18-årig man, berättar Jenny Magnusson.

Också Jenny Magnusson har funderat över om ordval har samband med om det är offer eller förövare som beskrivs:

– Jag tror att pojke och flicka används för att markera litenhet och utsatthet, vilket förtydligar offerrollen. Man och kvinna relateras i stället till ansvar och straffbarhet i juridisk mening, vilket säkert är avgörande när dessa uttryck avser förövare.

En egen undersökning av tusen tidningsartiklar ur de största dagstidningarna ger en fingervisning om hur orden har använts under senare tid. Jag sökte på alla åldrar mellan 17-årig och 20-årig. Om det fanns en kombination av sökordet och något av orden man, kvinna, pojke, kille, yngling, flicka, tjej eller motsvarande var artikeln av intresse. Om artikeln handlar om en olycka eller ett brott där den som beskrivs kunde klassas som offer eller förövare tog jag med den
i mitt material.

Min undersökning visar att när texten handlar om en 17-åring så används ungdomsbegreppen. Och att dessa beteckningar är 30 procent vanligare när det rör sig om offer. Personer som är 18 år och äldre är det vanligare att beskriva som man respektive kvinna, men ungdomsbegreppen lever kvar ännu några år upp i åldrarna.

– Det är en flytande skala mellan 18 och 25, då flickorna och pojkarna blir färre och färre och kvinnorna och männen blir fler och fler, konstaterar Jenny Magnusson.

Urban Jansson är frilansjournalist.