Incitament stimulerar till stordåd

Ett incitament är en retelse, en eggelse. För en psykolog kan det beteckna en retning eller stimulus som väcker ett behov. Och i allmänspråket menar man sådant som ska stimulera till viss verksamhet, till exempel bonusar åt chefer.

Det där med stimulans stämmer väl med ordets grundbetydelse: det latinska incitamentum, ’retmedel, drivfjäder’, hör ihop med incitare, ’driva på, sätta i rörelse’, och citare, ’sätta i rörelse; kalla fram; åberopa; nämna’. Från svenskan känner vi ord som citera, recitera och exciterad, ’eggad, retad; uppjagad’.

När vi letar ordsläktingar, hamnar vi i grekiska kinéin, ’sätta i rörelse’, och kínesis och kínema, ’rörelse, eggelse’. De här orden ingår både i svenskt fackspråk och i slangspråk: kinetik, ’rörelselära’, telekinesi, ’påstådd övernaturlig förmåga att sätta föremål i rörelse’, det föråldrade kinematograf, ’biosalong’, slangordet kinne, ’bio’, och bionamnet Kino. Också cineast hör förstås hit.