De riktigt artiga breven sticker ut

Formella brev på engel­ska börjar van­ligen med Dear Sir/Madam, och slutar ofta med Yours sincerely. På tyska och italienska kan mottagaren vara Sehr geehrte, ’högt ärade’, eller Egregio, ’distingerade’. Brevet avslutas gärna med olika paralleller till svenskans hälsningar. Fransmännen, å sin sida, börjar sina brev med ett enkelt Madame, Monsieur. Ett brukligt avslut är sedan, Veuillez agréer, Madame, Monsieur, l’expression de mes sentiments distingués, översatt till svenska: ’Var vänlig mottag, Madame, Monsieur, uttrycket för mina distingerade känslor’. Det kanske verkar lite över­drivet i svenska ögon.

Att lära sig välja hälsningsfras på ett främmande språk kan alltså vara klurigt. De tydligaste skillnaderna mellan språken märks i formella sammanhang, men i praktiken kan skillnaderna vara mindre än man tror.

– Uttryckens betydelse bestäms av vad det finns för alternativ på det språket, säger Eleanor Dickey, som forskar om hälsningsfraser på University of Exeter i Storbritannien. På engelska finns det inget riktigt alternativ till Dear, brev måste börja så. Så man skriver alltså ’Kära herrn eller frun’ till vilt främmande personer.

Detta låter absurt om man tar det bokstavligt, men i sammanhanget betyder det faktiskt ’det här är ett brev från någon som inte har någon aning om vem du är’.

Christophe Gagne forskar om artighet och kommunikation på Université Lyon II och Cambridge university. Han förklarar varför Dear kan sägas betyda samma sak som tyskans Sehr geehrte.

– Eftersom hälsnings­fraserna används för samma språkliga handling, på ett sätt som blivit konvention, så kan man säga att de är deseman­tiserade.

Med det menas att deras ursprungliga innebörd har gått förlorad, och att språkanvändarna inte lägger märke till vad de från början stod för.

– Lingvister anser i allmänhet att formuleringarna är neutrala, säger Eleanor Dickey. Om man börjar och slutar ett brev som en infödd förväntar sig att man ska göra, så anses det inte vara särskilt artigt, oavsett hur utsmyckad frasen är. Bara det som skiljer sig från det normala i språket uppmärksammas som artigt eller oartigt.

Det gäller alltså att hitta rätt konventionell hälsningsfras på det språk man skriver på. Om man skriver ett formellt brev, vill säga, och inte vill sticka ut. Då är man lika artig överallt. Det är bara när de olika kulturerna och språken möts som frasernas original­betydelse tittar fram igen.