De badar i svenska

Det är tyst och stilla när svenskläraren Aila Mäkelä går igenom svenska verbtempus. Lugnet håller i sig när eleverna får arbeta själva i sina övningshäften. Många Marimekkoväskor och musikinstrument vid bänkarna signalerar att i ”språkbadsklassen” 5B på Westendinpuiston koulu i Esbo utanför Helsingfors går barn med föräldrar som har en hyfsat god inkomst.

– Många av barnen på den här skolan har akademikerföräldrar som känner till fördelarna med att vara tvåspråkig, eller till och med flerspråkig, säger Aila Mäkelä.

Att gå i språkbadsklass innebär att undervisningen till största delen sker på ett annat språk än elevernas förstaspråk. Eleverna undervisas i exempelvis matematik och biologi på svenska. Att gå i språkbadsklass är frivilligt för dem som har finska som sitt förstaspråk och som annars naturligt inte kommer i kontakt med svenska.

Språkbadsprogrammet bygger på antagandet att andraspråksinlärningen sker effektivast när språket används i praktiken. Efter ett tag minskas dock mängden svenska. När eleverna går i årskurs 5 och 6 sker undervisningen till hälften på svenska och till hälften på finska och övriga språk.

Skolan har sex språkbadsklasser, och en av dem är 5B. Där går Katarina, 11 år:

– Morfar var i Sverige när det var krig, säger Katarina, som förklaring till varför hon går i språkbadsklass.

Andra orsaker till att barnen i 5B går i språkbad är att de har kusiner i Sverige, och att de säger att det är lättare att lära sig andra språk om man har svenska vid sidan av finskan.

– Intresset håller sig på en ganska jämn nivå, och vi får ungefär lika många ansökningar varje år, säger rektor Marja Perkkiö.

På lektionerna talar läraren uteslutande ”språkbadsspråket” men förstår också barnens modersmål. Aila själv är funktionellt tvåspråkig och har bott länge i Sverige.

– Det är väldigt viktigt att läraren behärskar målspråket bra och känner till nyanserna i språket. Och inte minst kulturen. För att göra det är det nog nödvändigt att ha bott ett tag i landet, säger Aila Mäkelä.

Elevernas resultat är goda.

– När språkbadseleverna lämnar skolan har de goda språkkunskaper, större språklig medvetenhet och god insikt i den svenskspråkiga kulturen, jämfört med elever som har fått traditionell undervisning,  säger Janne Kontio, lärarstudent vid Göteborgs universitet som har intervjuat språkbadslärare i Helsingfors och språkbadslärarstudenter i Vasa/Kajana.

Men allt är inte frid och fröjd. Hans studie visar att språkbadslärarna i Helsingfors har lite eller ingen utbildning i hur man lär ut svenska till barn med finska som förstaspråk i en praktisk situation.

– Det finns också tendenser att språkbadet i Finland utestänger elever med annat eller ytterligare förstaspråk än finska.
Många skolor har som krav att båda föräldrarna ska vara enspråkigt finsktalande. Det utesluter till exempel barn med en pappa som talar franska och en mamma som talar finska.

Språkbadsmodellen har spritt sig snabbt i Finland. I dag finns det totalt ungefär 5 000 elever i svenskt språkbad. Bristen på lärare är emellertid stor, och vissa skolor i södra Finland har tvingats begränsa antalet språkbads–elever på grund av detta.

Maria Löfstedt är frilansjournalist och redaktör för Svenskläraren.