Sedan gammalt skapar ny tradition

Uttrycket ”det är sedan gammalt” är ett sätt att ­legitimera lite oacceptabla ­beteenden, skriver Susanna Karlsson.

Under vintern började jag simma. För träning är nyttigt, och simning är snällt mot kroppen. När man plötsligt rör sig mer än vad man brukar kan man också bli hungrigare tidigare, och man behöver äta mer. En liten semla efter simningen, det är sen gammalt!

Uttrycket ”det är sedan gammalt” verkar ha fått lite av ett nytt liv. Själva kärnan i uttrycket, ”sedan gammalt”, är känt sedan åtminstone 1600-talet, och betyder helt enkelt ’sedan lång tid’. På senare år verkar användningen av uttrycket ha ökat dramatiskt. Den nyfikne vill förstås veta vad det är som pågår.

Exakt hur det började verkar inte gå att svara på. Det är inget konstigt, snarare regel än undantag. Det är förstås kul att kunna hitta den som startar en trend, men ofta är det mer en allmän rörelse i en grupp än en enskild person som startar något. Ibland har man tur och kan peka ut en influencer, kändis eller annan trendsättare som startpunkten, men så verkar det inte vara här. Däremot vet jag med säkerhet när jag själv först blev medveten om att någonting var på gång med det här uttrycket.

För nästan precis tio år sen kom jag tillbaka till jobbet efter en tids föräldraledighet. Under tiden hade vi fått en ny kollega. Hon använda ofta och gärna uttrycket ”det är sedan gammalt”. Inget konstigt med det, egentligen. Men det som var nytt för mig var att det som utmålades som det gamla traditionsbundna som regel inte alls var just det. I stället handlade det oftast om något högst tillfälligt, alltså motsatsen till tradition. Det är också så som jag själv har kommit att använda det: ”efter badet får man semla, det är sen gammalt”.

För att undersöka hur det här uttrycket har förändrats och spridits grottar jag ner mig i alla stora sökbara textsamlingar jag har tillgång till. Talesättets naturliga habitat är sociala medier, där uttrycket verkar ha haft sin storhetstid någon gång 2014–16, för att sedan minska dramatiskt i användning. I tryckta medier går det lite långsammare. Mellan 1990 och 2013 använder svensk tryckt press uttrycket 16 gånger. Under 2014 används det 17 gånger, alltså fler gånger på ett år än sammanlagt under de föregående 23 åren. Från 2016 ligger användningen på ett hundratal om året. Ökningen äger alltså rum vid ungefär samma tidpunkt, men den kraftiga minskningen man kan se i sociala medier äger egentligen aldrig rum. I tryckt press använder skribenterna det med ungefär samma entusiasm i dag som för tio år sedan.

”Det är (tyvärr) heller inte brukligt med träningssemlor”

Ganska ofta, visar det sig, är det verkligen sedan gammalt när folk påstår att det är det. En skribent skriver att den har ”en förkärlek för Nalle Puh, det är sen gammalt”. Någon annan att de ”åker på semester till Skåne i år, det är sen gammalt”. Och så verkar det vara, när man läser vidare. Men ganska många gör som jag. Det är tydligen, om man läser sociala medier, sedan gammalt att det alltid är roligare att jobba om man får choklad, att man är tvungen att köpa sockervadd på nöjesfält och att lärare tar selfies i korridorerna när eleverna har gått hem.

Vad de här exemplen har gemensamt med mina semlor är att de lyfter fram beteenden som skulle kunna kritiseras om man skrapar på ytan. Jobbar man verkligen bättre med choklad? Är det verkligen tvång på sockervadd? Är det inte lite tramsigt med korridorselfies efter fem? Det är (tyvärr) heller inte brukligt med träningssemlor. Men det händer något när man lägger till ”det är sedan gammalt”.

Den nederländske språkvetaren Theo van Leeuwen pratar om legitimeringsstrategier, alltså språkliga beteenden som vi människor har för oss för att visa upp att våra beteenden är försvarbara. Ibland framställer vi oss som moraliska, ibland som rationella. Andra gånger hänvisar vi till auktoriteter för att legitimera det vi gör. Det kan vara lagar, kunniga personer eller föräldrar. Eller traditioner.

”Det är sedan gammalt” antyder tradition och lång historia, ett beteende man inte bryter emot bara sådär. Vissa använder det bokstavligt, kanske för att berätta att de åker till samma semesterort år efter år. Sedan har andra plockat upp det och utvecklat det genom språklig kreativitet. Det är ju, verkar skribenterna säga, inte det att de väljer att äta choklad på jobbet, mata familjen med socker på Liseberg eller bete sig vuxentramsigt på jobbet när ingen ser. Nä, de gör ju bara det som traditionen bjuder.

Effekten blir att ett beteende som de själva verkar tycka är lite oacceptabelt presenteras som både rimligt och självklart. Det är ju såhär man alltid har gjort. Samtidigt uppstår en potential för humor och självdistans, eftersom det är ganska lätt att genomskåda att det är en i stunden påhittad tradition som åberopas. Och genom att man skojar om sig själv föregriper man att andra skulle kunna ha en kritisk synpunkt på det man gör.

Så jag fortsätter allt att ta en semla efter simningen. Det är, nämligen, sedan gammalt.

Susanna Karlsson är docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Under vintern började jag simma. För träning är nyttigt, och simning är snällt mot kroppen. När man plötsligt rör sig mer än vad man brukar kan man också bli hungrigare tidigare, och man behöver äta mer. En liten semla efter simningen, det är sen gammalt!

Uttrycket ”det är sedan gammalt” verkar ha fått lite av ett nytt liv. Själva kärnan i uttrycket, ”sedan gammalt”, är känt sedan åtminstone 1600-talet, och betyder helt enkelt ’sedan lång tid’. På senare år verkar användningen av uttrycket ha ökat dramatiskt. Den nyfikne vill förstås veta vad det är som pågår.

Exakt hur det började verkar inte gå att svara på. Det är inget konstigt, snarare regel än undantag. Det är förstås kul att kunna hitta den som startar en trend, men ofta är det mer en allmän rörelse i en grupp än en enskild person som startar något. Ibland har man tur och kan peka ut en influencer, kändis eller annan trendsättare som startpunkten, men så verkar det inte vara här. Däremot vet jag med säkerhet när jag själv först blev medveten om att någonting var på gång med det här uttrycket.

För nästan precis tio år sen kom jag tillbaka till jobbet efter en tids föräldraledighet. Under tiden hade vi fått en ny kollega. Hon använda ofta och gärna uttrycket ”det är sedan gammalt”. Inget konstigt med det, egentligen. Men det som var nytt för mig var att det som utmålades som det gamla traditionsbundna som regel inte alls var just det. I stället handlade det oftast om något högst tillfälligt, alltså motsatsen till tradition. Det är också så som jag själv har kommit att använda det: ”efter badet får man semla, det är sen gammalt”.

För att undersöka hur det här uttrycket har förändrats och spridits grottar jag ner mig i alla stora sökbara textsamlingar jag har tillgång till. Talesättets naturliga habitat är sociala medier, där uttrycket verkar ha haft sin storhetstid någon gång 2014–16, för att sedan minska dramatiskt i användning. I tryckta medier går det lite långsammare. Mellan 1990 och 2013 använder svensk tryckt press uttrycket 16 gånger. Under 2014 används det 17 gånger, alltså fler gånger på ett år än sammanlagt under de föregående 23 åren. Från 2016 ligger användningen på ett hundratal om året. Ökningen äger alltså rum vid ungefär samma tidpunkt, men den kraftiga minskningen man kan se i sociala medier äger egentligen aldrig rum. I tryckt press använder skribenterna det med ungefär samma entusiasm i dag som för tio år sedan.

”Det är (tyvärr) heller inte brukligt med träningssemlor”

Ganska ofta, visar det sig, är det verkligen sedan gammalt när folk påstår att det är det. En skribent skriver att den har ”en förkärlek för Nalle Puh, det är sen gammalt”. Någon annan att de ”åker på semester till Skåne i år, det är sen gammalt”. Och så verkar det vara, när man läser vidare. Men ganska många gör som jag. Det är tydligen, om man läser sociala medier, sedan gammalt att det alltid är roligare att jobba om man får choklad, att man är tvungen att köpa sockervadd på nöjesfält och att lärare tar selfies i korridorerna när eleverna har gått hem.

Vad de här exemplen har gemensamt med mina semlor är att de lyfter fram beteenden som skulle kunna kritiseras om man skrapar på ytan. Jobbar man verkligen bättre med choklad? Är det verkligen tvång på sockervadd? Är det inte lite tramsigt med korridorselfies efter fem? Det är (tyvärr) heller inte brukligt med träningssemlor. Men det händer något när man lägger till ”det är sedan gammalt”.

Den nederländske språkvetaren Theo van Leeuwen pratar om legitimeringsstrategier, alltså språkliga beteenden som vi människor har för oss för att visa upp att våra beteenden är försvarbara. Ibland framställer vi oss som moraliska, ibland som rationella. Andra gånger hänvisar vi till auktoriteter för att legitimera det vi gör. Det kan vara lagar, kunniga personer eller föräldrar. Eller traditioner.

”Det är sedan gammalt” antyder tradition och lång historia, ett beteende man inte bryter emot bara sådär. Vissa använder det bokstavligt, kanske för att berätta att de åker till samma semesterort år efter år. Sedan har andra plockat upp det och utvecklat det genom språklig kreativitet. Det är ju, verkar skribenterna säga, inte det att de väljer att äta choklad på jobbet, mata familjen med socker på Liseberg eller bete sig vuxentramsigt på jobbet när ingen ser. Nä, de gör ju bara det som traditionen bjuder.

Effekten blir att ett beteende som de själva verkar tycka är lite oacceptabelt presenteras som både rimligt och självklart. Det är ju såhär man alltid har gjort. Samtidigt uppstår en potential för humor och självdistans, eftersom det är ganska lätt att genomskåda att det är en i stunden påhittad tradition som åberopas. Och genom att man skojar om sig själv föregriper man att andra skulle kunna ha en kritisk synpunkt på det man gör.

Så jag fortsätter allt att ta en semla efter simningen. Det är, nämligen, sedan gammalt.

Susanna Karlsson är docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Av:

Bild: Saga Bergebo