
Rättningar som väcker reaktioner
Att vara undertextare kan vara ett otacksamt jobb. Ofta uppmärksammas texterna bara när det går snett, skriver Ulrika Good.
Att vi har textade program och filmer i Sverige i stället för dubbade anses vara en viktig anledning till att vi svenskar är förhållandevis bra på engelska. Att ständigt utsättas för det engelska språket via tv-skärmen, samtidigt som man kan läsa den svenska översättningen, gör förstås mycket för språkinlärningen – jämfört med att se samma sak med dubbade röster. För att inte tala om hur onaturligt och fånigt det senare blir. Vi som har vuxit upp i Sverige har ju inte varit helt förskonade från effekten som dubbade alster ger. Många av oss minns hur det skavde att se Prussiluskan, Riddar Kato och Krösa-Maja prata i osynk.
Att vara undertextare verkar också vara ett otacksamt jobb, eftersom det i stort sett bara uppmärksammas när något går snett. Som när ”Have you been working out?” blir ”Har du jobbat utomhus?” eller när ”I see you still haven’t mowed your lawn” översätts till ”Jag ser att du fortfarande inte har flyttat gräsmattan”.
Men på senare tid har två helt andra debatter rört undertextningsvärlden.
”Undertextare har krävt lagstiftning för att säkerställa kvaliteten”
Den första handlar, förstås, om att även denna yrkeskår börjar förlora sina jobb till AI. Glädjande nog för alla som föredrar att det är riktiga människor bakom spakarna, har AI visat sig vara väldigt svajig som undertextare. Det måste vara förvirrande för hörselsvaga tittare när TV4:s politiska expert enligt de AI-skapade undertexterna berättar att 22 procent av älgarna inte har bestämt sig för hur de ska rösta i EU-valet (något som låter som en spinoff på den gamla låten ”Älgarna demonstrerar”). Eller när utredningsdirektiv förvandlas till urindirektiv och Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren kallas Bitter Hammargren.
Detta har lett till att fackligt förtroendevalda undertextare har krävt lagstiftning för att säkerställa kvaliteten på textningen, på samma sätt som man gjort i bland annat Finland och Storbritannien. Må så vara att många tillfällen till ofrivillig komik därmed riskerar att utebli.
Den andra aktuella debatten uppstod i samband med den omtalade realityserien Love is blind. Undertextaren Marie Roos berättade för SVT:s Kulturnyheterna att hon rättat misslyckade ordspråk och obegripliga formuleringar för att göra textningen mer begriplig. Några exempel: ”Vi har försökt flyta över vattenytan” rättades till ”Vi har försökt hålla oss flytande”, ”onda aningar” ändrades till ”illvilja” och ”lämna våra vägar” ersattes med det i sammanhanget mer begripliga ”gå skilda vägar”.
I andra dokusåpasammanhang, som i TV4:s Farmen, verkar undertextaren ha tröttnat på deltagarnas (o)vana att överanvända engelska fraser och uttryck och satt ner foten genom att helt enkelt översätta dem till motsvarande betydelse på svenska.
Men om vi återgår till Love is blind, så har tilltaget att rätta deltagarnas språkliga fadäser bemötts med hyllningar, men också av kritiska röster som hävdar att undertexten ska återge vad som sägs, inte vad som avses. En vattenspridare, med andra ord.

Att vi har textade program och filmer i Sverige i stället för dubbade anses vara en viktig anledning till att vi svenskar är förhållandevis bra på engelska. Att ständigt utsättas för det engelska språket via tv-skärmen, samtidigt som man kan läsa den svenska översättningen, gör förstås mycket för språkinlärningen – jämfört med att se samma sak med dubbade röster. För att inte tala om hur onaturligt och fånigt det senare blir. Vi som har vuxit upp i Sverige har ju inte varit helt förskonade från effekten som dubbade alster ger. Många av oss minns hur det skavde att se Prussiluskan, Riddar Kato och Krösa-Maja prata i osynk.
Att vara undertextare verkar också vara ett otacksamt jobb, eftersom det i stort sett bara uppmärksammas när något går snett. Som när ”Have you been working out?” blir ”Har du jobbat utomhus?” eller när ”I see you still haven’t mowed your lawn” översätts till ”Jag ser att du fortfarande inte har flyttat gräsmattan”.
Men på senare tid har två helt andra debatter rört undertextningsvärlden.
”Undertextare har krävt lagstiftning för att säkerställa kvaliteten”
Den första handlar, förstås, om att även denna yrkeskår börjar förlora sina jobb till AI. Glädjande nog för alla som föredrar att det är riktiga människor bakom spakarna, har AI visat sig vara väldigt svajig som undertextare. Det måste vara förvirrande för hörselsvaga tittare när TV4:s politiska expert enligt de AI-skapade undertexterna berättar att 22 procent av älgarna inte har bestämt sig för hur de ska rösta i EU-valet (något som låter som en spinoff på den gamla låten ”Älgarna demonstrerar”). Eller när utredningsdirektiv förvandlas till urindirektiv och Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren kallas Bitter Hammargren.
Detta har lett till att fackligt förtroendevalda undertextare har krävt lagstiftning för att säkerställa kvaliteten på textningen, på samma sätt som man gjort i bland annat Finland och Storbritannien. Må så vara att många tillfällen till ofrivillig komik därmed riskerar att utebli.
Den andra aktuella debatten uppstod i samband med den omtalade realityserien Love is blind. Undertextaren Marie Roos berättade för SVT:s Kulturnyheterna att hon rättat misslyckade ordspråk och obegripliga formuleringar för att göra textningen mer begriplig. Några exempel: ”Vi har försökt flyta över vattenytan” rättades till ”Vi har försökt hålla oss flytande”, ”onda aningar” ändrades till ”illvilja” och ”lämna våra vägar” ersattes med det i sammanhanget mer begripliga ”gå skilda vägar”.
I andra dokusåpasammanhang, som i TV4:s Farmen, verkar undertextaren ha tröttnat på deltagarnas (o)vana att överanvända engelska fraser och uttryck och satt ner foten genom att helt enkelt översätta dem till motsvarande betydelse på svenska.
Men om vi återgår till Love is blind, så har tilltaget att rätta deltagarnas språkliga fadäser bemötts med hyllningar, men också av kritiska röster som hävdar att undertexten ska återge vad som sägs, inte vad som avses. En vattenspridare, med andra ord.
