Orden både speglar och formar tiden
I 2024 års nyordslista finns gott om tecken som vi kan utläsa för att förstå vad det är för tid vi lever i.
Bild: Jens Magnusson
Ordet är det känsligaste tecknet för förändring. Det hävdade den ryska språkvetaren Valentin Vološinov redan 1929. Det är ett påstående som osvikligen gör sig påmint i nyordslistetider. Vad säger de 32 orden på årets lista om hur världen förändras?
I listan finns gott om tecken som vi kan utläsa för att förstå vad det är för tid vi lever i. 2024 bjuder på många dystra tidstecken, med nyord som drakdrönare (en sorts eldkastande flygfarkost som används i krig) och barntorped (ett barn som utför grova brott på uppdrag av kriminella gäng). Framtidsdrömmar om automatiseringens möjligheter att göra produkter och tjänster tillgängliga för fler har bytts ut mot krassa iakttagelser av baksidorna med AI-tekniken som genererar allt mer slop, alltså lågkvalitativt innehåll, och modeindustrins ultrasnabba mode, där kläder och accessoarer produceras så snabbt och till så låga priser att det går ut över miljö och arbetsvillkor.
En del av de trender och tillhörande nyord vi sett har kanske väckts som alternativ till den apokalyptiska verklighetsbeskrivningen. En terian är någon som klär ut sig till och delvis känner sig som ett djur, vilket erbjuder en tillvaro som nog gör världen såväl mer intressant som lättare att stå ut med. En soft girl är en ung kvinna som ägnar sin uppmärksamhet åt vad som uppfattas som mjuka värden, som att ta hand om sig själv och pyssla om sina nära. Den som inte är redo att anamma en ny identitet kan fly verkligheten med en bok inom den nya genren romantasy, som kombinerar romance med fantasy.
Ett nyord kan också beskriva mer medvetna försök att sprida värme och medmänsklighet. Ett exempel är vänskapsbänk, som är en bänk där man kan sätta sig för att söka kontakt med en annan människa, en företeelse som kan uppstå naturligt men som också är en del i kommuners satsningar för att stävja psykisk ohälsa.
”Det spelar alltså roll vad vi har för ord för att beskriva vår omvärld”
Så visst kan det stämma som Vološinov menade att ordet speglar vår tid. Men inom modern språkforskning är man minst lika intresserad av relationen i den motsatta riktningen. Språk speglar inte bara vårt samhälle, påpekade exempelvis den brittiska språkvetaren Deborah Cameron 1990, det formar också aktivt samhället. Det spelar alltså roll vad vi har för ord för att beskriva vår omvärld. När vi har ett ord som bratsommar kan vi uppleva stökig dekadens under sommarperioden som en livsstil. Ett ord som ankkurva hjälper oss att se utmaningar i omställningen till mer förnybart producerad el. Och med ordet rawdogga blir det plötsligt en grej att göra ingenting.
Personligen har jag min favorit mot slutet av listan: umarell. Det är ett ord vi lånat in från Italien för att beteckna en företeelse som många av oss kan se, men som kanske inte alla noterar. En umarell är en äldre herre som följer byggarbeten i det offentliga rummet. Mitt bröst tinar upp en aning när jag för mitt inre ser en farbror med beige rock och platt keps som med händerna bakom ryggen uppskattande och nyfiket betraktar byggarbetares koordinerade arbete. Det är ett fantastiskt arbete som vi alla drar nytta av dagligdags. Självklart är det värt att betrakta. Umarellen besitter en konst som vi alla borde odla: konsten att förundras.
Nu när vi har ett ord för hans typ blir det lättare för oss att se alla umareller vi har i vår omvärld. Vad mer finns det att upptäcka där ute?
