Bländande

Vissa håller fast vid sin PRESTIGE – så att den inte trollas bort.

Text: Bo Bergman

Romarna hade ett verb, praestringere, som betydde ’framtill snöra åt, binda (för ögonen); blända’. Det tillhörande substantivet var praestigium, ’synvändning; taskspeleri, finter; förblindelse’.

Under medeltiden lånade franskan in detta ord som prestige, först med betydelsen ’trolleri(trick), förtrollning, bländverk, illusion’, som på 1700-talet övergick till ’anseende, status, auktoritet, stort inflytande; dragningskraft, trollmakt över mängdens sinnen’.

I början av 1800-talet togs ordet in i svenskan, och man kan i Post- och Inrikes Tidningar 1838 läsa: ”om man beröfvar makten all prestige.” Att ordet är kursiverat tyder på att tidningen ville markera att det är ett ganska nyinkommet ord.

I modern svenska betyder prestige ’hög status, bra rykte’, men det kan också användas om en rädsla att tappa ansiktet och förlora status och anseende: prestigebunden; det har gått prestige i frågan.

Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.