Titta vem som snackar!

Bunny ser ut att tänka länge. Hon går fundersamt varv på varv runt rummet. Hon trevar med tassen över golvets tangentbord, vars knappar är programmerade med inspelade ord. Så småningom trycker hon: Ouch. Stranger. Paw. ’Aj’. ’Främling’. ’Tass.’ På mattes uppmaning visar Bunny tassen där det mycket riktigt sitter en tagg.

– Vissa dagar är jag helt förbluffad – det kan bara inte vara ett sammanträffande. Andra gånger verkar hon mer utforska knapparna och resultatet blir slumpartat, skriver matte Alexis Devine på Instagram.

Sheepadoodlen Bunny (bilden ovan) är en blandning mellan old english sheepdog och pudel. Hon har miljontals begeistrade följare på Tiktok, Instagram och Youtube. Dagligen delar matte med sig av sitt samspel med Bunny. Saken blir inte sämre av att Bunny bor i oerhört natursköna omgivningar vid Stilla havet i staten Washington, USA.

– Det är Bunny som bestämmer när hon vill använda knapparna, vilket hon i allmänhet vill, utom regniga dagar då nyfikenheten inte är på topp, berättar Alexis Devine.

Bunny är inte ensam om att knappa på tangentbord. Nyligen kom en bok, Hunger for words, av den amerikanska logopeden Christina Hunger. Där berättar hon om hur hon lärde sin hund Stella att använda knapparna. Som logoped arbetar Christina Hunger med små barn och det som på svenska kallas alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, där tangentbordet ingår som hjälpmedel. Det inspirerade henne att pröva tekniken på Stella.

Tusentals andra ingår nu i forskningsprojektet They can talk vid The comparative cognition lab vid University of California San Diego, lett av grundaren Federico Rossano. Det är huvudsakligen hundar och några katter som följs med kameror framför sina tangentbord hemmavid.

– Bunny tillhör de mer avancerade deltagarna, säger Federico Rossano. Vetenskapligt sett talar Bunny inte. Hon testar. Hon gör som en tvååring som staplar ord på varandra och kan använda 4–5 ord i olika kombinationer. Hon tycks alltså gå igenom en utveckling som liknar den som sker när ett barn i koltåldern lär sig tala. Frågan är om Bunny lär sig kopiera det beteende som matte berömmer eller om hon producerar meningar med nya strukturer.

Ett 18 månaders barn har cirka 50 ord i sitt ordförråd. Bunny har vid det här laget drygt 70 ord på sitt tangentbord, grupperade i olika kategorier. Det första ordet var ut. Knappen sattes vid ytterdörren och genom att matte tryckte på knappen, öppnade dörren och gick ut varje gång hon skulle ut, kom Bunny att inom några veckor använda knappen när hon ville gå ut. På tangentbordet finns nu namn på människor, hundar och andra djur, pronomen som jag och du, saker som Bunny och hennes husfolk brukar göra, platser de går till, känslor som ilska, kärlek och uppskattning och ord för tid: nu, sedan, i eftermiddag.

Ett klassiskt exempel på en hund med stort ordförråd är border collien Chaser, som lärde sig ord på över tusen föremål, och även kunde karaktärisera dem. Dessutom förstod Chaser kombinationer av ord – som att det var en särskild leksak som skulle hämtas och läggas ovanpå en annan leksak.

– Men vi försöker förstå vad hundar gör när de försöker kommunicera med människor, inte om de förstår mänsklig kommunikation, säger Federico Rossano. Vad kommunicerar de? Kan de kombinera signaler i något som liknar meningar? Kan de lära sig något? Kan de kommunicera tydligare?

Att hundar förstår när vi är upprörda och kan avläsa ansiktsuttryck är känt sedan tidigare. Nyare studier visar att de harmonierar så väl med oss att deras hjärtfrekvens ändras när de hör oss gråta.

– I projektet har vi redan sett hundar be sina människor lugna sig eller vila när de är upprörda, berättar Federico Rossano.

De kan då trycka på en speciell knapp med uttryck för detta.

– Så förutom det vetenskapliga intresset för kognition, alltså mentala processer, och kommunikation, så kan studien They can talk inspirera oss till att lyssna bättre till våra hundar och förbättra relationen.

Per Jensen är etolog vid Linköpings universitet och har forskat om hundens beteendegenetik, det vill säga vilka gener som ligger bakom dess samarbetsvilja och kommunikation med människan. Han har skrivit flera populärvetenskapliga böcker i ämnet. Etologi är läran om djurs beteende – och Per Jensen delar inte helt lekmannens entusiasm för klippen med de ”talande hundarna” på sociala medier.

– Kanske visar Bunny prov på någon form av abstrakt språkförmåga när hon meddelar att det gör ont i tassen. Men hundar visar smärta på många sätt. En hund med tagg i tassen kommer troligen att haltande söka sig till sin ägare med en bedrövad uppsyn, säger han.

– Vårt medvetande är väldigt selektivt och det är alltid stor risk att man lägger märke till och registrerar när man tycker att hunden kommunicerar något meningsfullt. Samtidigt glömmer eller förbiser man alla de gånger som den bara trycker meningslösa ord på tangentbordet.

Med det sagt är Per Jensen, utifrån vad vi redan vet om hundar, inte särskilt förvånad över Bunnys kommunikativa förmåga.

– Jag är mycket ute och föreläser om hundars beteende och folk jag möter utbrister ofta: om de bara kunde tala! Då brukar jag säga att det kan de ju – de talar hela tiden! Man behöver ingen översättningsmaskin med en inspelad mänsklig röst för att förstå dem.

Han betonar att forskningen visar att hundar använder en massa olika läten som de bara använder i kommunikationen med människor.

– Jag hade en hund som var en utpräglad talare och som producerade läten med oss som den aldrig använde med någon annan hund. Men det är klart att det kittlar fantasin när man får hundar att uttrycka sig på vårt språk.

Förutom att lyssna till hunden kan man förstå den genom att se på den, eftersom hundar använder sig av referenssignaler, alltså kroppsspråk som de bara vänder sig till människor med: att lägga tassen i knät, att slamra med foderskålen när den vill ha mat eller röra sig fram och tillbaka vid dörren när den vill gå ut. Ett projekt kunde påvisa 19 referenssignaler som hundar använder i sin hemmiljö. Det handlade framför allt om fyra olika meddelanden: klia mig, ge mig mat eller vatten, öppna dörren, ge mig leksaken eller benet.

Hundars kognitiva förmågor är kända; de kan bland mycket annat generalisera – och de har episodiskt minne och tidsuppfattning.

– Hundar signalerar dock huvudsakligen sina egna önskningar och behov, men jag skulle också vilja lyfta fram det man kan kalla empatisignaler. En studie visar till exempel att hundar uppvisar en alldeles särskild signal när den hör inspelad spädbarnsgråt – blicken mot högtalaren, öronen spetsade och framåtvinklade, svansen hållen lågt och långsamt viftande samtidigt som hunden står still eller rör sig väldigt långsamt. Samtidigt ger de ofta ifrån sig lågmälda gnäll.

Hundars förmåga att tillgodogöra sig talat språk är väl känd. Det finns studier som visar att hundar förstår enkel meningsbyggnad och kan skilja på verb och substantiv. Hundar kan också skilja på adjektiv – även om de inte tolkar dem som vi, eftersom vi har olika referensramar.

– Människor har tendens till hierarkiskt tänkande. Storlek, form och färg är viktigt när vi kategoriserar föremål. För hundar är struktur och känsla viktigare, vilket man har sett i experiment.

Hundar lär sig av att lyssna på oss och bygger upp ett ordförråd genom att vi pratar med dem.

– Ett vanligt missförstånd är att vi måste använda ett enda kommando för varje sak, säger Per Jensen, som bland annat har skrivit boken Den missförstådda hunden.

Ett annat missförstånd är att hundar bara lyssnar efter tonfall och inte efter innehåll. Att hunden alltid blir glad när man med snäll röst säger ”vilken dum, ful hund”. Detta har man gjort hjärnstudier på; att studera hundhjärnan i magnetkamera är ett växande fält. Det visar sig att hunden bearbetar tonfall och ordförståelse i olika hjärnhalvor. Och man har sett att hundar, liksom människor, blir förvirrade om tonfallet inte rimmar med innehållet.

– Ordförståelse aktiverar vänster hjärnhalva och det emotionella innehållet – tonfallet – höger. I mitten ligger belöningscentrum, som aktiveras om det är ett positivt ord. Det är ingen tvekan om att tonfallet är viktigt, men det betyder inte att hundarna inte lyssnar på vad vi säger.

Förutom att lyssna på vad vi säger och läsa av känslolägen, reagerar hundar instinktivt på vårt kroppsspråk och imiterar beteenden. Inte så konstigt. Hundar har ju under evolutionen anpassat sig till ett liv med människan.

– Men man ska komma ihåg att också det omvända gäller. Att det är de människor som bäst förstår hundar som har selekterats fram under evolutionen. Oavsett hunderfarenhet kan de allra flesta människor höra om en hund som skäller är arg, ledsen eller ensam. Till och med ett barn på 4–5 år kan det.

Forskning visar att barn gör distinktionen lika bra som hunduppfödare.

– Jag är ingen hundtränare men jag har avskaffat alla kommandon och gör ett nummer av att prata med hundarna. Det är slående hur mycket man kan resonera med sin hund och få förståelse. Och förstå.

Cecilia Christner Riad är frilansjournalist.