Svenskt Egypten med okända rötter
Varifrån kommer det svenska ortnamnet Egypten i Härryda?
Bild: Saga Bergebo
Fråga: Jag läste i tidningen om en man som för att slippa betala skatt försökt folkbokföra sig i det afrikanska landet Egypten men i stället av misstag råkat skriva sig i den svenska orten Egypten som ligger i Härryda. Hur har detta svenska Egypten uppkommit?
Kalle
Svar: Jag har sökt i Institutet för språk och folkminnens ortnamnsregister där (nästan) alla äldre belägg för olika namnformer i Sverige finns samlade. Här finns närmare 30 Egypten, både bebyggelser, åkrar och naturområden. Men något från den trakt där vår skattesmitare råkat skriva sig finns inte. Det kan ändå vara värt att notera vad man kan få fram om alla de andra Egypten, eftersom namn av det här slaget ofta skapas enligt liknande principer, ibland kalkerade på varandra. Typen kallas uppkallelsenamn, vilket innebär att människor har låtit en plats i sin närhet få ett namn som egentligen betecknar en helt annan, inte sällan exotisk, plats, eftersom den lokala platsen i något avseende kan sägas anknyta till den främmande platsen.
För de olika svenska instanserna av Egypten har upptecknarna ibland skrivit ner vad de själva (eller ortsborna) tror att namnet kommer ifrån. Rätt vanligt är att man uppfattar det som att platsen eller marken ligger så långt bort från allt annat att det fått bära samma namn som det avlägsnaste man känt till: Bibelns Egypten. Andra gånger kan det ha haft med markens beskaffenhet att göra: några upptecknare påpekar att marken eller åkern ifråga ligger lågt, vilket man nog kan tolka som att det är lite sankt eller vattensjukt, det vill säga möjligen som markerna kring Nilen när floden svämmar över. Man får förmoda att det Egypten som ligger i Härryda har uppkommit på liknande sätt.
Om det saknas i våra äldre samlingar därför att det uppkommit relativt sent eller därför att det förbisetts av dem som en gång upptecknat namnen i området är svårt att veta. Men man bör känna till att den traditionella namnforskningen inte fäst så stor vikt vid uppkallelsenamn, eftersom de har skapats medvetet.
Fråga: Jag läste i tidningen om en man som för att slippa betala skatt försökt folkbokföra sig i det afrikanska landet Egypten men i stället av misstag råkat skriva sig i den svenska orten Egypten som ligger i Härryda. Hur har detta svenska Egypten uppkommit?
Kalle
Svar: Jag har sökt i Institutet för språk och folkminnens ortnamnsregister där (nästan) alla äldre belägg för olika namnformer i Sverige finns samlade. Här finns närmare 30 Egypten, både bebyggelser, åkrar och naturområden. Men något från den trakt där vår skattesmitare råkat skriva sig finns inte. Det kan ändå vara värt att notera vad man kan få fram om alla de andra Egypten, eftersom namn av det här slaget ofta skapas enligt liknande principer, ibland kalkerade på varandra. Typen kallas uppkallelsenamn, vilket innebär att människor har låtit en plats i sin närhet få ett namn som egentligen betecknar en helt annan, inte sällan exotisk, plats, eftersom den lokala platsen i något avseende kan sägas anknyta till den främmande platsen.
För de olika svenska instanserna av Egypten har upptecknarna ibland skrivit ner vad de själva (eller ortsborna) tror att namnet kommer ifrån. Rätt vanligt är att man uppfattar det som att platsen eller marken ligger så långt bort från allt annat att det fått bära samma namn som det avlägsnaste man känt till: Bibelns Egypten. Andra gånger kan det ha haft med markens beskaffenhet att göra: några upptecknare påpekar att marken eller åkern ifråga ligger lågt, vilket man nog kan tolka som att det är lite sankt eller vattensjukt, det vill säga möjligen som markerna kring Nilen när floden svämmar över. Man får förmoda att det Egypten som ligger i Härryda har uppkommit på liknande sätt.
Om det saknas i våra äldre samlingar därför att det uppkommit relativt sent eller därför att det förbisetts av dem som en gång upptecknat namnen i området är svårt att veta. Men man bör känna till att den traditionella namnforskningen inte fäst så stor vikt vid uppkallelsenamn, eftersom de har skapats medvetet.
