Stackars danska barn

Danska ettåringar förstår markant färre ord än jämnåriga med andra modersmål och när barnen är tre år är skillnaderna ännu större.

Det visar en stor tvärspråklig studie som jämför ordförståelsen hos 8–15 månader gamla barn som har 18 olika germanska, romanska, slaviska och semitiska språk som modersmål.

– En viktig förklaring är att danskan har ovanligt många vokaler och halvvokaler, sammanlagt 22, och bara 17 konsonantljud, säger Dorthe Bleses, professor vid Institut for sprog og kommunikation vid Syddansk universitet i Odense, där hon leder Center for børnesprog.

I den skrivna texten gör tomrummet mellan orden det lätt att se när ett ord slutar och nästa börjar. Men för ett barn är det ett intensivt detektivarbete att uppfatta att när en vuxen säger bageallekagerna rör det sig om tre ord: bage alle kagerne (baka alla kakorna).

– Det gäller ju alla språk men danska barn måste, på grund av den danska ordstrukturen, i långt större utsträckning hitta ordgränserna i vokalsekvenser, säger Dorthe Bleses.

Internationell forskning pekar på att konsonanterna spelar en viktig roll när barn lär sig ord, något som Dorthe Bleses forskning bekräftar genom att visa hur danskans många vokaler ställer till det för de danska barnen.

– En av barnets första uppgifter är att kunna förstå att bestämda sekvenser av ljud har en speciell betydelse. Danskans många vokalljud får orden att låta som om de hängde ihop. De akustiska signalerna för ordgränser är färre än till exempel i svenskan och engelskan, säger Dorthe Bleses.

Dorthe Bleses har under årens lopp ansvarat för insamlingen av data om 40 000 danska barn för flera olika studier av barnens tidiga språkutveckling. Det är föräldrarna som rapporterat vilka ord som deras barn antingen förstår och/eller kan säga. Hon ser att det finns skillnader.

– Det finns naturligtvis stora individuella skillnader, och pojkar är generellt något senare än flickor. Uppväxtmiljö och föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar också roll, men danska barn hamnar på sista plats när det gäller ordförståelse och nästan sist när det handlar om ordproduktion. Däremot är det ingen skillnad mellan danska och till exempel svenska barns utveckling av kroppsspråk och gester och korrelationen mellan dessa, ordförståelse och ordproduktion.

Center for børnesprog vill nu att barn och föräldrar ska få ta plats i institutionens språk­laboratorium, Odense babylab, och ansöker – tillsammans med svenska och norska kolleger – om pengar för att inom ramen för en stor undersökning av danska, norska och svenska barns språkinlärning undersöka om det är svårare att höra ordgränserna när vokalerna är många.

Det är särskilt intressant att jämföra med svenska barn eftersom språken är besläktade och barnen växer upp under liknande förhållanden. Fram till 11–12 månaders ålder är språkutvecklingen också ganska likartad hos danska och svenska barn.

– Men sedan drar svenskarna ifrån. Precis som barnen i de andra undersökta länderna, tillägnar de sig fler nya ord per månad än de danska barnen gör.

Ett svenskt barn på 15 månader kan i genomsnitt förstå 130 ord medan ett lika gammalt danskt barn bara förstår 80.

I många språk är barnens första ord ’mamma’ och ’pappa’. Redan där har danska barn det besvärligare. Det danska ordet mor är betydligt svårare för ett litet barn än det upprepande ma-ma. För att kunna uttala mor förlänger det danska barnet det till /mo-a/.

Problemen för danska barn fortsätter upp i åldrarna. Det visar en undersökning av de nordiska språken om de ändelser i språket som anger dåtid. Ända upp i åttaårs­åldern ­ligger de danska barnen efter de svenska, norska och isländska.

– Det är återigen ljudstrukturen som gör det svårare för danskarna. Ändelser uttalas ofta mycket otydligt eller utelämnas helt i dagligt tal, säger Dorthe Bleses.

Ord som tappar ändelser och dras ihop gör att skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk hela tiden växer. Svårigheterna för de hårt prövade danska barnen fortsätter därför när de ska lära sig läsa och skriva.

– Här på Fyn uttalar många till exempel ordet huvudet bara som /hot/. Då kan det vara svårt att lära sig stava korrekt, säger Dorthe Bleses.

Men det är inte bara den otydliga danska ljudstrukturen som gör det svårt för de danska barnen. Det är också kombinationen med ett högt taltempo som försvårar. Enligt Dorthe Bleses har undersökningar av radionyheterna visat att danskan kan vara 40 procent snabbare än svenskan. En av fyra fonetiska stavelser kan falla bort på danska.

– Men vad är hönan och vad är ägget? Det kan vara svårt att säga om det är reduktionerna som gör att vi talar snabbt eller om det är det att vi talar fort som gör att vi reducerar, säger Dorthe Bleses.

De danska barnen behöver alltså höra språket mer och under längre tid för att kunna uttyda språkets mönster och generalisera.

Dorthe Bleses hoppas att hennes forskning kan påverka undervisningen i framtiden. Att de många vokalerna ligger bakom svårigheterna att lära sig danska rör inte bara barnen utan också vuxna invandrare.

Det kanske är så att vi måste intensifiera språkundervisningen i Danmark, både för barn och vuxna, säger Dorthe Bleses.