Öspråket som lever av stolthet

Neyð lærir nakna kvinnu at spinna. 'Nöden lär nakna kvinnor att spinna', säger ordspråket. Men än behöver färöiskan ingen naken spinnare. Den är med sina 50 000 talare det minsta av de nordiska språken, men är trots detta inget hotat språk.

- Det finns ingen som helst anledning till oro - vårt språk kommer att överleva. Det är jag säker på. Och kan jag på något sätt bidra till detta, då är jag mycket glad för det, säger Eivør Pálsdóttir, Färöarnas starkast lysande stjärna.

Hon sjunger på färöiska såväl som på engelska, svenska och danska. Det inledande ordspråket har hon valt. Till favoritorden hör sorgblídni  'melankoli', ást 'kärlek', och brim 'vågskum'.

Att hon håller sitt modersmål levande, och sjunger på det, är en självklarhet.

- Anledningen till att färöiskan lever än i dag är att vi är så stolta över vårt språk.

Eivør Pálsdóttirs språkintresse började tidigt.

- Jag har alltid fascinerats av kvädessångerna, som är en del av vårt språk och vår sångskatt. Därifrån hämtar jag fortfarande mycket av min inspiration.

Naturen och det ombytliga vädret, som skapar sådana speciella stämningar, är också en stark inspirationskälla. En favorit är Eingin veit á morgni at siga hvar hann á kvøldið gistir. 'Ingen vet på morgonen var han sover på natten.' Uttrycket används ofta överfört i betydelsen 'ingen kan sia om framtiden'.

På Färöarna talar, förstår och skriver alla också danska, andraspråket som de börjar studera redan i årskurs 3 i skolan. Och det är lätt att vara skandinav på Färöarna, eftersom deras danska är av det begripligare slaget, uppblandad som den är med både norska och svenska ord.

Glädjen att kunna kommunicera med andra nordbor är påtaglig. De flesta färingar har varit i de andra nordiska länderna och känner stor samhörighet med Island, Norge och Danmark.

Färöiskan är närmast släkt med isländskan och västnorska dialekter. Den kännetecknas av många diftonger, som i bein, i stället för ben, ett böjningssystem som i stora drag har bevarats sedan medeltiden och ett ordförråd präglat av den långvariga danska dominansen på öarna. Precis som isländskan har färöiskan bevarat en stor del av det gamla formsystemet, till exempel person­böjer man fortfarande verben och språket har fyra kasus. Man heter maður i grundform, mann och manni i de två objektformerna (ackusativ och dativ) och mans i genitiv.

- Flera ålderdomliga möns­ter lever kvar i färö­iskan. Men visst är vi påverkade av nya medier och förändringar som kommer i deras spår, till exempel via internet.  Det råder stor uppmärksamhet och en viss oro i samhället kring detta, säger Turið Sigurðardóttir, språkvårdare och ordförande i Färöarnas motsvarighet till Språkrådet i Sverige.

Men det finns starka motkrafter - inte minst kyrkan har effektiva medier som når ut bra. Sedan finns en radio- och en tv-kanal som båda är på färöiska.

- Språkvården är också väl fungerande, och även om vi inte är så puristiska som islänningarna, så nog sneglar vi åt det hållet, säger Turið Sigurðardóttir.

I dag arbetar färöiska språkvårdare mest med ordförrådet, där man försöker rensa ut lånorden för att ersätta dem med inhemska bildningar. 'Frukost' heter därför miðmál, 'territorialgräns' heter umveldismark och 'workshop' kallas verkstova (bokstavligen 'verkstad').

Nynorska ligger också nära färöiskan, och inspirerar till spännande ordbildningar. Turið Sigurðardóttir och de färöiska språkvårdarna försöker skydda sitt språk från alltför stark dansk påverkan. Man har framgångsrikt infört färöiska ord för nya företeelser i stället för att använda lånord. Sålunda säger färingarna telda för 'dator', och de använder útvarp och sjónvarp, precis som islänningarna, när de talar om radio och tv.

Talad färöiska är, på grund av det särpräglade ljudsystemet, svårbegriplig för oss andra skandinaver, och språkförståelsen mellan islänningar och färingar inte så hög som man skulle kunna tro. Men färingarna läser isländska texter utan problem i skolan.

I skrift är färöiskan däremot mer lättillgänglig, eftersom man tillämpar en stavning som baserar sig på ordens historiska ursprung, inte på dagens uttal. Flera danska lånord gör också färöiska mer begriplig för skandinaver än isländskan. Färöiskan är ungt som skriftspråk. I dag pågår det en diskussion om att modernisera stavningen. Den skapades på 1840-talet, och då gick man tillbaka till historiska källor.

- Nu tycker många att avståndet är för långt mellan stavning och uttal. Man kan jämföra det med hur det är i franskan och engelskan, säger Turið Sigurðardóttir.

Färöiskans starka position har inte alltid varit ohotad. På 1500-talet medförde reformationen att danska blev skriftspråk. Det färöiska språket  levde dock kvar som talspråk, och folkvisorna sjöngs på färöiska. Att färingarna fortfarande sjunger och dansar så kallad kvaddans (kvädesdans) visar hur central den muntliga traditionen varit.

Kvaddans, på färöiska føroyskur dansur, är en dans som är unik för Färöarna och som har rötter ner i medeltiden. Dansen ackompanjeras av att man sjunger episk dikt, kväden, på färöiska kvæði. Man sjunger medeltida såväl som yngre kvæði, det vill säga ballader eller folkvisor, medan man dansar. Dansen går till så att man håller varandra i handen och dansar runt i ring i takt med sången, två steg vänster och ett till höger.

Så småningom började färingarna kräva att få använda sitt språk också i skrift. Först i början av 1900-talet blev dock undervisningen i det färöiska skriftspråket obligatorisk i skolorna, och danskan var officiellt undervisningsspråk ända till 1937. Ett år senare började gudstjänsterna hållas på färöiska, och först 1949 kom Bibeln i färöisk översättning.

Färöarnas mest kän­de författare, William Heinesen (190091), skrev på danska och är översatt till många språk, däribland färöiska och svenska. Hans romaner och noveller förenar skildringar av det platsbundna och historiska å ena sidan och människolivets allmänna villkor å den andra. Det mesta av författarskapet utspelar sig i Tórshavn, och präglas av humor och värme. Han låter oss se det stora i de vardagliga händelserna. Den som vill uppleva livet på Färöarna i en stor författares tolkning kan till exempel börja med novellsamlingen Fortaellinger fra Thórshavn.

En annan färöisk författare, som rönt uppmärksamhet hemma och utomlands, är Tóroddur Poulsen. Han skriver böcker i en alldeles speciell stil. En av hans senaste böcker Reglur finns även på svenska, Regler - ett brott. Det är ett rapsodiskt litterärt verk, som är svårt att placera i någon genre.

Att färöiskan är ett så litet språk med få talare påverkar självklart landets författare. Inget av de färöiska bokförlagen drivs kommersiellt och många författare ger ut böcker på eget förlag.

- Lyriken är stark, men inte så kommersiellt gångbar förstås. Det är få författare som kan leva på sitt skrivande. De flesta tvingas arbeta med något annat, och ge ut böcker endast vid sidan av sin huvudsyssla, säger Turið Sigurðardóttir.

Detta leder till att det går långa perioder mellan böckerna. Somliga har löst problemet genom att producera läromedel, medan andra lever på att skriva barn- och ungdomsböcker.

Sångerskan Eivør Pálsdóttir löser det genom att sjunga på många språk. Men de allra vackraste sångerna sjunger hon på sitt modersmål fär­ö­iska.