Bild: 
Hanna Albrektson

Säg allt med 65 ord

Det är sant! Du behöver bara 65 ord. Med dem kan du förklara alla andra ord.

De 65 ord som kallas primord kan jämföras med primtal – de odelbara talen. Primorden kan inte förklaras med andra ord, men med dem kan man förklara alla andra ord. Det går utmärkt att översätta primorden; de är universella och det finns ett uttryck för dem i alla världens språk.

Primorden är en del av natural semantic metalanguage-teorin, NSM, ungefär: ’den naturliga betydelsemässiga metaspråksteorin’. Primorden har formulerats och omformulerats i snart femtio år. Listan över primord har utvecklats dels genom semantisk analys, det vill säga analys av ordens betydelse, dels genom jämförelser mellan olika språk.

I en semantisk analys testar man om ett ord går att förklara med andra ord. Om det går så är det inget primord. I språkjämförelser testar man primord genom att försöka formulera dem på andra språk. Eftersom primorden är universella ska de finnas i alla språk. Annars är de inte primord.

I princip ska vilket innehåll som helst kunna kommuniceras med dessa 65 ord. De ska också vara trygga redskap i interkulturell kommunikation. Eftersom primordens betydelse alltid är densamma finns det ingen risk för missförstånd på grund av att det i ett språk finns egna, kulturspecifika betydelser av dessa ord.

Jag har i flera år arbetat med lättlästa texter, och har intresserat mig för i vilken mån primord kan användas för att skriva lättläst. Jag tror att det är få texter som bäst kan skrivas med bara de 65 primorden. Men som inslag i lättlästa texter borde väl de här orden höra till de mest användbara för att uttrycka sig tydligt och entydigt?

Jag har undersökt hur primorden förekommer i några lättlästa romaner, och då hittat enstaka meningar som består av bara primord, till exempel ”Det här är kanske något för dig?” i Sara Wadells Noors trädgård. Den här lättlästa romanen har getts ut i två versioner av LL-förlaget – ett förlag som bara ger ut lättlästa böcker – och citatet ovan är ur den lättlästa utgåvan. I den svårare originalversionen lyder motsvarande replik: ”Det låter väl som något för dig?” De flesta orden är desamma, men i den enklare versionen har låter väl bytts ut till primorden är och kanske.

I de allra flesta fall används primorden i den lättlästa texten tillsammans med andra ord. Ta till exempel följande replik i Noors trädgård, i originalversionen: ”Gnällig och sur hela tiden! utbrast fru Persson.” I den lättlästa versionen har meningen ändrats till: ”Nu är du alltid sur, säger fru Persson.” Primordet säga används här som anföringsverb i stället för utbrista, ett mindre vanligt ord. De flesta är säkert överens om att säga är mer lättläst än utbrista.

Författaren har också lagt till primordet du, vilket klargör vem det är som är sur och gnällig, ett sammanhang som är outtalat i originaltexten.

Det här är två typiska exempel på hur primord har lagts till i de återberättade, lättlästa texter som jag har studerat. Dels fungerar primorden som ersättning för svårare ord, dels används de för att klargöra outtalade sammanhang. Primorden dyker dessutom ofta upp då man har förkortat och sammanfattat längre och mer invecklade textpartier, vilket är en viktig del av arbetet då man gör en text mer lättläst.

Primorden har alltså varit till nytta när man har velat göra texten mer lättläst, även om författarna eller de redaktörer som bearbetat texten kanske inte har känt till teorin om primord, eller vilka de 65 orden är. För dem som har jobbat mycket med lättlästa texter kan det säkert vara intressant att se vilka ord i en lättläst text som är primord, men det är tveksamt om de har nytta av den insikten i sitt skrivande. Däremot kan primorden och exempel på hur de används nog vara värdefulla som vägledning för mindre erfarna skribenter när de ger sig in på att skriva lättlästa texter.

Mina tankar om primord som redskap för att skriva lättlästa texter ligger väldigt nära Minimal English, ett försök att medvetet använda primorden för att konstruera enkla texter för praktiskt bruk. Primordsteorin har framför allt utvecklats av Anna Wierzbicka och Cliff Goddard, två lingvister verksamma i Australien. Under de senaste fem åren har de arbetat med ett ”minimalspråk”, som Cliff Goddard har beskrivit som ett försök att ta NSM-forskningen ”out of the lab” – ut från labbet och vidare ut i världen.

I minimalspråket ingår cirka 250 ord. Utöver de 65 primord som jag har talat om, finns också funktionsord och en grupp ord som på engelska kallas semantic molecules – ’betydelsemolekyler’.

Funktionsorden är prepositioner och bindeord, som behövs för att formulera fullständiga satser tillsammans med primorden: in, at, of, with, about, that, to, it.

De ord som kallas betydelsemolekyler är grundläggande begrepp, även om de inte är primord. Vid behov kan de här orden i sin tur förklaras med primord. De beskriver universella företeelser, till exempel hand, mouth, long, round, water, fire – ’mun’, ’lång’, ’rund’, ’vatten’, ’eld’. Typiska betydelsemolekyler är också överordnade begrepp som växt och djur. Genom att använda dem tillsammans med primord kan man kortfattat förklara underordnade begrepp, ”en älg är ett djur, en ren är ett annat djur”.

Den som använder minimalspråket har också möjlighet att lägga till de ord som behövs i sammanhanget, så länge man gör det med eftertanke och undviker abstrakta begrepp. I en text om djur kan man behöva överordnade begrepp på mellannivå som däggdjur, kanske till och med hovdjur.

Det accepteras också att man i minimalspråket inför oumbärliga lokala ord och begrepp, utgående från var på jorden man befinner sig. Till exempel har australiern Cliff Goddard föreslagit att säl kan behövas i de arktiska områdena.

De flesta orden i minimalspråket är alltså universella, och det borde vara enkelt att översätta begreppen.

Cliff Goddard och Anna Wierzbicka poängterar ändå att funktionsorden inte kan översättas direkt när man arbetar med ett annat språk, till exempel förekommer bara tre av de engelska funktionsorden som enskilda ord i finskan, medan de andra är suffix – ändelser. Men de funktionsord man behöver i ett visst språk visar sig naturligt när man konstruerar satser.

Det finns ännu inga texter skrivna på ett svenskt minimalspråk, men jag kan ge ett engelskt exempel. Anna Wierzbicka har i boken Minimal English for a global world på minimal engelska formulerat det begrepp som också kan uttryckas med det kulturellt belastade ordet sexism: ”It is very bad if men think this about women: ’There are two kinds of people. Men are one kind; they are above the other kind. Women are the other kind.’” Citatet kan ungefär översättas med: ”Det är mycket illa om män tycker så här om kvinnor: ’Det finns två sorters människor. Män är en sort; de står över den andra sorten. Kvinnor är den andra sorten.” Exemplet innehåller två betydelsemolekyler: men och women, ’män’ och ’kvinnor’.

Cliff Goddard och Anna Wierzbicka har presenterat Minimal English som en metod för enkel tvärspråklig eller interkulturell kommunikation. Det här ligger nära tanken bakom lättlästa texter, även om språkinlärare och personer med svaga språkkunskaper bara är en av flera målgrupper för lättläst.

Det här är en viktig skillnad mellan lättlästa texter och primord. De texter jag har läst på minimalspråk har på ordnivån varit enkla, men just den begränsade vokabulären har ofta lett till ett utdraget och vindlande resonemang. Läsaren förväntas ta till sig flera olika påståenden och dra en slutsats utifrån från hur de olika delarna av texten relaterar till varandra. Lättlästa texter skrivs också för dem som har svårt med själva läsningen, med koncentrationen eller själva förståelsen. En kort text med svårare ord kan därför sannolikt ibland upplevas som enklare än en längre text med en enklare och mer begränsad vokabulär.

Lättlästa texter kan förstås se väldigt olika ut, beroende på målgrupp, tema och genre. Ett minimalspråk kan vara en bra lösning ibland, bara man inte glömmer bort att det finns annat som är viktigt för att texten ska bli lättläst. Primorden och de andra ord som hör till ett minimalspråk kan vara värdefulla verktyg för dem som skriver lättlästa texter, även om man aldrig ens vill överväga att begränsa sig till dem. Men visst är tanken fascinerande, att allt vi säger till varandra skulle kunna uttryckas med 65 ord.

65 primord

Med dessa ord kan du förklara allt.

Primorden finns i alla språk, de betyder alltid samma sak och med dem kan man förklara alla andra ord.

Primorden är inte alltid ord – de kan utgöras av fraser bestående av flera ord eller morfem, det vill säga ”språkets minsta enheter med självständig betydelse”, till exempel ändelser. Exempel på fraser är del av och en kort stund. Det finns inga svenska primord som består av morfem, men ett finskt exempel är -lainen/-läinen, som på svenska motsvaras av sort/en sorts.

Ofta finns fler än ett ord som representerar samma primord. Det viktiga är det betydelsemässiga innehållet, inte det specifika ordet. De här variantformerna av primorden kallas allolexer. Allolexerna kan vara synonymer, till exempel är sak och ting allolexer. Ibland uttrycker allolexer samma betydelse i en annan ordklass, till exempel är också pronomenet någonting en allolex för sak och ting. Som allolexer räknas också de fall då samma betydelse uttrycks med olika ord på grund av deras placering i satsen, till exempel har primordet jag allolexen mig.

  1. jag
  2. du
  3. någon
  4. någonting/ting/sak
  5. folk
  6. kropp
  7. sort/en sorts
  8. del av
  9. den här/denna/det här/detta
  10. samma
  11. annan
  12. en/ett
  13. två
  14. mycket/många
  15. lite/få
  16. några
  17. alla
  18. bra
  19. dålig
  20. stor
  21. liten
  22. tänka
  23. veta
  24. vilja
  25. vill inte/vill inte ha
  26. känna
  27. se
  28. höra
  29. säga
  30. ord
  31. sann
  32. göra
  33. hända/ske
  34. röra sig
  35. vidröra
  36. vara (någonstans)
  37. vara (någon/någonting)
  38. det finns
  39. (är) min
  40. leva
  41. då/när/tid
  42. nu
  43. innan
  44. efter
  45. länge
  46. en kort stund
  47. en stund
  48. ögonblick/om ett ögonblick
  49. där/var/plats
  50. här
  51. över
  52. under
  53. nära
  54. avlägsen
  55. sida
  56. inne (i)
  57. inte
  58. kanske
  59. kan
  60. eftersom
  61. om
  62. mycket
  63. mer
  64. som

Listan utgår från förteckningen i Susanna Karlssons och Cliff Goddards kapitel i boken Cross-linguistic semantics.

 

Publicerad i nummer: 
5/2019