Rapportera till Språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor på sistone? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen.

Anmäl!

Vänligen skriv in vad du vill anmäla. Den som skriver är själv juridiskt ansvarig för innehållet.
Vänligen skriv in ditt namn.

Senaste anmälningarna

Jag har allt oftare stött på att folk skriver "i överlag". Ett exempel: "Kokboken rekommenderas i överlag."
onsdag, januari 15, 2020 - 15:58
Har ni tänkt på hur många som säger "busshållsplats" i stället för busshållplats? Väldigt vanligt!
onsdag, januari 15, 2020 - 10:48
Under två timmar nu i kväll den 14/1 hör jag en programledare, en teaterchef, fyra erfarna journalister och en känd skådespelare som i TV verkar tro att 'vart' är likamed 'var'. Vart bor du? t.ex Felanvändningen sprider sig som en löpeld. Man kanske kan säga att vart är det nya var. Likaså 'tills dess' som är en tautologi av tills och till dess. Och 'flera ordföranden' när det ju heter 'flera ordförande'. Här ser vi följderna av decenniers nonchalans av svensk grammatik, där ingen under 50 år längre vet skillnaden mellan exempelvis verb och substantiv. Och vart (!) tog järnvägsstationen vägen? Numera tycks det istället heta 'tågstation'.
tisdag, januari 14, 2020 - 19:42
Förra veckan blev jag kallad båda "lilla gumman" och "slarvfröken" av min äldre kvinnliga tentavakt. (Jag är 26.) Nu i efterhand kom jag på att jag borde ha hämnats genom att nia henne.
tisdag, januari 14, 2020 - 07:45
Apropå formula, detta hiskeliga nonsens-ord som inget betyder på svenska. Vad är det för fel med ordet "sammansättning"?
måndag, januari 13, 2020 - 16:02
@lördag, januari 11, 2020 - 21:57: Det är en anglicism, betyder "formel" och verkar mest användas om innehållet i allsköns kosmetisk geggamoja. "Recept" låter väl inte tillräckligt (kvasi-)vetenskapligt och för övrigt tycks reklambyråer vara mer imponerade av engelska än vi konsumenter.
måndag, januari 13, 2020 - 11:05
Jag retar mig om och om igen på ordet "formula" i tv-reklamen. Vet någon vad det egentligen betyder?
lördag, januari 11, 2020 - 21:57
I tidningar ser jag ofta den franska getosten skrivas som om betoningen skulle vara på andra stavelsen: chevré. Men det är helt fel, osten ska skrivas chèvre och uttalas som "schävr" - och det retar språkpolisen.
lördag, januari 11, 2020 - 16:52
Språktidningen låter oss rösta om användningen av de, dem och dom, men ger bara tre alternativ. Det verkar ganska insnöat. I den gamla förkättrade "pluggskola" där jag gjorde mina första lärospån påpekades ofta det stilistiska sammanhanget. Visserligen var mej, dej, sej och dom generellt tabubelagda men kunde i nåder tillåtas om syftet var att tillfälligt återge talspråk av stilistiska skäl. Vore det inte rätt och rimligt att erbjuda alternativet "vi behåller de, dem och dom och lär oss använda formerna rätt"? Om inte annat vore det kanske en markering mot den tilltagande infantilsvenskan "eftersom att den är jätejättejättedum. På riktigt".
fredag, januari 10, 2020 - 12:38
Vi hörde nyss på Rapport en företrädare för järnvägen säga att tåg har blivit punktligare. Hur går det till? Punktlig i detta sammanhang betyder att komma och avgå i rätt tid. hur kan det göras i högre grad?
tisdag, januari 7, 2020 - 19:23

Sidor