För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

– När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

 ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.

”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”

”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

– Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni.

Du kan läsa artikeln här.

 

Kontaktperson:

Lena Lind Palicki

lektor i svenska vid Stockholms universitet

lena.lind.palicki@su.se

0708-12 01 18

0 kommentarer

Språktidningens sommarnummer är 100 sidor tjockt! Vi bjuder på extra mycket korsord, kviss och sudokun. Vi passar också på att fira Pippi Långstrump. I år är det 75 år sedan den första boken om denna språkliga upprorsmakare utkom. Lena Lind Palicki berättar om hur Astrid Lindgren med språket som redskap skapade en rebell som fångade och formade den moderna svenskan.

Dessutom:

Sara Lövestam upptäcker svenskans generösa parasit

Kampen om feminina titlar i ryskan

Mikael Parkvall om nya och gamla knasformer i språket

Konsten att övertyga som buktalare

Karin Smirnoff kryddar med dialekt

Sommarnumret börjar delas ut till prenumeranter den 15 juni. Numret finns i butik den 23 juni.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Engelska lånord, sammansättningar och substantiv dominerar bland nyorden i svenskan. Det visar Språktidningens kartläggning av samtliga nyordlistor från 1986 och framåt.

Över hälften av nyorden har lånats in från engelskan. Två tredjedelar av nykomlingarna är sammansättningar, som substantivet kobingo, verbet hundvissla och adjektivet genmodifierad. Och tre fjärdedelar av nyorden är substantiv.

– Kartläggningen ger en fingervisning om hur svenskans ordförråd utvecklas. Hela 99 procent av nyorden är substantiv, verb eller adjektiv. Nykomlingar i andra ordklasser är väldigt sällsynta, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, som har genomfört kartläggningen.

Engelskans position som den främsta långivaren till svenskan har etablerats sedan andra världskrigets slut. Vissa ord lånas in rakt av, som sharenting och paintball. Andra anpassas till svenska stavningsprinciper, som skajpa och embrejsa. Många är översättningslån som översätts led för led, som vinterkräksjuka (winter vomiting disease) och daghandlare (daytrader).

– Engelska lån strömmar in i alla samhällsområden. Nyordslistorna är fulla av försvenskningar som inte slog igenom, som programglimt i stället för trailer och lindringsklinik i stället för hospice, säger Anders Svensson.

De 34 nyordslistor som har publicerats sedan 1986 innehåller närmare 1 700 ord. Där finns inte ett enda lånord från tyskan. Svenskan har heller inte lånat in några ord från de nordiska grannspråken. Japanskan är den främsta donatorn efter engelskan genom ord som sudoku, kawaii och bokashi.

– Det finns ett växande intresse för japansk kultur, teknik och mat. Men japanska lån anpassas inte till svenskans stavningsprinciper. Det är uppenbart att lånen från japanska inte uppfattas som ett lika stort hot mot svenskan som lånen från engelska, säger Anders Svensson.

Svenska språknämnden sammanställde den första nyordslistan 1986. Sedan 2013 är det Språktidningen och Språkrådet som tar fram den årliga nyordslistan.

Hela kartläggningen publiceras i Språktidningen 4/2020 som utkommer den 29 april. Du kan läsa artikeln här.

Kontaktperson:

Anders Svensson

0768-685824

anders@spraktidningen.se

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

1 kommentarer

 

Åsa Beckman myntade ordet frågestrejka, Linnéa Jonjons, Åsa Larsson och Jack Werner lade grunden för verbet viralgranska när de började med Viralgranskaren och Jonna Bornemark gjorde förpappring känt för en bred allmänhet. I kommande numret av Språktidningen möter du några av de personer som har gjort avtryck i svenskan genom nyord. Dessutom kartlägger vi alla nyordslistor från 1986 och framåt. Nyorden illustrerar några av de dominerande trenderna i den moderna svenskan. Och det är engelska lånord, substantiv och sammansättningar som är tongivande på nyordslistorna.

Språktidningen 4/2020 utkommer den 29 april. Tidningen finns i butik den 5 maj. Här kan du läsa mer om det kommande numret.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

Anders

0 kommentarer

Mängder av engelska lån, massor av substantiv och drivor av sammansättningar. Så ser de dominerande trenderna ut bland nya ord i svenskan. Det visar Språktidningens kartläggning av alla nyordslistor från 1986 och framåt.

Läs mer i det kommande numret av Språktidningen som utkommer den 29 april. I butik den 5 maj.

Dessutom:

• Sara Lövestam bjuder in till Hjälpverbens hall of fame

• Så blir texterna i Bibeln lättlästa

• Därför kan svenskan både ha och mista verbet ha

• Olle Josephson om tidsgränsen för modern svenska

• Belarus vinner mark i namnstrid mot Vitryssland

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Känner du någon som du tror skulle uppskatta en prenumeration på Språktidningen? Nu kan du ge bort 3 nummer för 149 kronor. Beställ prenumerationen här!

0 kommentarer

Coronakris och klimatkaos är två akuta hot mot samhället. Nu väljer Språktidningen en lösning som både främjar miljön och minskar oron för coronautbrottet. Med start i april kommer tidningen att tryckas på papper som även kan användas som toalettpapper.

– Det här är en nödvändig lösning både för samhällsberedskapen och klimatet. Dessutom är det billigare för oss inom den nödställda mediebranschen, säger Aron Ruvisco, 19, hållbarhetschef på Vetenskapsmedia, det förlag som ger ut Språktidningen.

Den senaste tiden har medierna fyllts av bilder på tomma butikshyllor och svenskar som hamstrar toalettpapper. Genom att trycka Språktidningen på papper som kan användas som toalettpapper avhjälps den brist som skapats av nödiga preppare. Dessutom minskar risken för att traditionellt tidningspapper hamnar i soporna i stället för i pappersinsamlingen.

Inom kort kommer även övriga titlar i förlaget, Modern Psykologi och Populär ark-eologi, att gå över till toalettpapper. Den nya trycktekniken kallas full rulle.

– Men det är viktigt att komma ihåg att läsa först och torka sen. Annars kommer kundtjänst att få många onödiga samtal från läsare som prioriterat naturbehov framför läslust, säger Aron Ruvisco.

Språktidningen är en av få populärvetenskapliga tidskrifter om språk i världen. Nu tas alltså ett nytt steg i utvecklingen.

– Vi är stolta över att vara framtidens skittidning, säger Aron Ruvisco.

Lisa Fröprat

1 kommentarer

Fåk är det ord som har adopterats i särklass flest gånger i den kampanj som Språktidningen lanserade i höstas. Fåk används nästan bara om de snöstormar som under vintrarna förvandlar det öppna landskapet på Öland till en vit och ogenomtränglig vägg.

– Alla som har adopterat fåk berättar själva om starka kopplingar till Öland. Fåken är kanske inte älskad av alla, men det är uppenbart att ordet ligger ölänningarna varmt om hjärtat, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Det var i november 2019 som Språktidningen listade 1 001 ord som numera används så sällan att de riskerar att strykas ur nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Samtidigt uppmanades läsarna att adoptera sina favoriter. Gensvaret var stort. 607 av dessa ord har adopterats av minst en person.

– Det är säkerligen ett tecken i tiden att zigenarkapell är ett av de 394 ord som ingen ännu har adopterat. Allt fler är medvetna om att zigenare betraktas som nedsättande, säger Anders Svensson.

Bland de mest adopterade orden finns fler dialektord. Där märks finlandssvenskans dynvar, ’örngott’, och åpen, ’som själviskt tar för sig av något’, som är vanligast i västsvenska dialekter.

– Många har starka känslor för dialektord. De kanske påminner om barndomen och uppväxten. Men de kan också vara en viktig del i den egna identiteten. Många finlandssvenskar anser till exempel att det vore en oerhörd förlust att börja använda örngott i stället för dynvar.

Populära är också förhållandevis milda och lite lätt omoderna förolämpningar som ärkenöt, ’mycket dum person’, drul, ’drummel’, och åkerspöke, ett ord som betyder ’fågelskrämma’ men som också kan användas för att kommentera en persons utseende.

Här är de tio mest adopterade orden i svenskan:
1.
Fåk
2. Ärkenöt
3. Åkerspöke
4. Whiskygrogg
5. Dynvar
6. Åpen
7. Allrakäresta
8. Hugsvala
9. Pappenheimare
10. Drul

Den som vill adoptera ett ord kan fortfarande skicka in sin favorit och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

Kontaktperson:

Anders Svensson

0768-68 58 24

anders@spraktidningen.se

1 kommentarer

 

Hur kommer det sig att både språkpoliser och språkvårdare vill vårda svenskan men ändå har så svårt att komma överens? I det nya numret av Språktidningen skildrar språkvetaren Lena Lind Palicki varför de så ofta hamnar på kollisionskurs. Du möter bland annat krönikören Staffan Dopping samt språkvårdarna Maria Bylin och Lena Olausson. Läs mer i Språktidningen 3/2020 som utkommer vecka 12.

Anders

0 kommentarer

Alla vill de värna det svenska språket. Ändå hamnar språkpoliser och språkvårdare ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? I Språktidningen 3/2020, som börjar delas ut till prenumeranter den 16 mars, skriver Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i språket och olika attityder till hur svenskan ska vårdas.

Dessutom:

I Oatlys retorik blir havredryck ett ideologiskt val

Vi presenterar svenskans mest adopterade ord

Sara Lövestam om ett pronomen som kan gå en på nerverna

Därför har döva barn lättare att lära sig stava

Annika Norlin gör dialekt till politik

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - redaktionellt