Inför påsken har vi ett riktigt fint erbjudande. Just nu kan du ge bort 3 nummer av Språktidningen för bara 99 kronor! Du kan också välja 6 nummer för 198 kronor.

Beställ genom att klicka på länken.

0 kommentarer

En hjärtlig klassiker är Sveriges bästa kommunslogan. Språktidningens läsare har röstat fram ”I love Hjo” till landets bästa. Bland läsarnas egna förslag vann Kumlas ”Har du åkt hit, har du åkt dit”.

– Vinnarna visar att lyckade ordvitsar alltid går hem. En bra kommunslogan kombinerar ett träffsäkert budskap om kommunen med en humoristisk knorr, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

”I love Hjo" utsågs alltså till bästa befintliga slogan med 25 procent av rösterna i Språktidningens omröstning. Kandidaterna till omröstningen togs fram av redaktionen i samråd med flera experter.

Sloganen ”I love Hjo" myntades redan på 1950-talet. Så småningom började den användas som logotyp för Hjo Tidning tillsammans med ett rött hjärta. Senare började även kommunen använda samma slogan.

– Den är ovärderlig och tidlös. Den är klar och tydlig. Den är lätt att komma ihåg. Och den visar också att Hjo är en stad som man tycker om, säger Michael Kihlström (KD), som är ordförande i kommunfullmäktige, till Språktidningen när han får beskedet att ”I love Hjo” har utsetts till vinnare.

I höstas utlyste Språktidningen dessutom en slogantävling bland läsarna. Det vinnande förslaget blev "Har du åkt hit, har du åkt dit" för Kumla. Förslaget skickades in av Gunilla Hermansson.

– Det var ju det här med fängelset som dök upp i mina tankar när jag läste om tävlingen i Språktidningen. Men jag hade aldrig tanken att kommunen skulle ta den och börja använda den. Det var själva ordvitseriet som jag tyckte var roligt, säger hon till Språktidningen.

Resultat i omröstningen om Sveriges bästa kommunslogan:
1. I love Hjo: 25 procent
2. Vild och vacker (Vilhelmina, tidigare slogan): 18 procent
3. Här får du livstid (Fagersta): 11 procent
4. Sveriges närmaste stad (Enköping): 9 procent
5. Det är hit man kommer när man kommer hem (Piteå): 6 procent
6. When in Europe – don’t miss Skurup (inofficiell slogan): 6 procent
7. Sagolika Sunne: 5 procent
8. Långt ifrån lagom (Botkyrka): 3 procent
9. En promille kan inte ha fel (Vingåker): 3 procent
10. Full fräs i Sotenäs: 3 procent
11. Borås – of course (inofficiell slogan): 2 procent
12. Trevligt folk (Borlänge): 2 procent
13. Där älven möter havet (Kalix): 2 procent
14. Makalösa Pajala: 1 procent
15. Vackrast och vildast i västra Värmland (Årjäng): 1 procent
16. Mångfald, möten, möjligheter (Malmö): 1 procent
17. Stortrivs i Storfors: 1 procent
18. Lika trevligt som det låter (Lekeberg): 1 procent
19. Ett rent nöje (Kiruna): 1 procent
20. Lätt att leva (Ale): 1 procent

Läsarnas bästa förslag:
1. Har du åkt hit, har du åkt dit (Kumla): 27 procent
2. Rättvik är aldrig fel: 21 procent
3. Boden – Sveriges fästligaste stad: 20 procent
4. Gruvliga ljuvliga Falun: 10 procent
5. Andas in, andas ut i Köping: 6 procent
6. Tranås – Sommen stad ska va!: 5 procent
7. Vimmerby, inte bara Astrids bullerby: 4 procent
8. Karlskoga smäller högst: 3 procent
9. Hamna i Söderhamn!: 2 procent
10. Klipp till i Borås: 1 procent

Kontaktperson:

Anders Svensson

Chefredaktör

0768-68 58 24

anders@spraktidningen.se

Här kan du läsa artikeln om Sveriges bästa kommunsloganer.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

 

Klacksparken mot Italien i EM 2004 är ett klassiskt svenskt fotbollsmål. Men när Zlatan Ibrahimović beskriver Sveriges forcering i slutminuterna fångar han inte bara dramatiken. Han fångar också ett typiskt drag för den svenska som talas i många förorter: den raka ordföljden, som i ”nu det blir en hörna”. I nya numret av Språktidningen, som utkommer 24 mars och finns i butik 1 april, analyserar språkvetaren Erik Magnusson Petzell den raka ordföljden.

Dessutom i Språktidningen 3/2021:

  • Så blev fuck engelskans fulaste ord
  • Sara Lövestam om det skäliga med billiga priser
  • Här är Sveriges bästa kommunslogan
  • Konsten att göra en sahlinare
  • Jens Lapidus om att växla stil i berättelsen
  • Därför är punktskriften universell

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Karin Skagerberg blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Modern Psykologi. Hon har arbetat som redaktör på tidningen sedan 2015 och efterträder Jonas Mattsson.

– Jag ser fram emot att fortsätta göra en nyfiken tidskrift där tanke och känsla står i centrum. I Modern Psykologi ska man vara säker på att få journalistik välförankrad i forskning, men alltid med människan i centrum. Målet är att inspirera till utveckling och vara underhållande utan att bli ytlig, säger Karin Skagerberg.

– Karin Skagerberg har starkt bidragit till att göra Modern Psykologi så uppskattad. Hon är en garant för att Modern Psykologi ska befästa positionen som Sveriges bästa populärvetenskapliga tidskrift om psykologi och hjärnforskning, säger Jon Åsberg, vd för Vetenskapsmedia.

Anders Svensson tar samtidigt över som vice vd för Vetenskapsmedia. Han fortsätter som chefredaktör och ansvarig utgivare för Språktidningen.

– 2020 var andra året i följd som Språktidningens prenumeranter blev ännu fler. Det är ett bevis för att vi gör en nyttig och underhållande tidning som är unik i det svenska medielandskapet. Under 2021 ska min kollega Maria Arnstad och jag försöka göra den än mer oumbärlig, säger Anders Svensson.

Språktidningen och Modern Psykologi ges ut av förlaget Vetenskapsmedia, ett dotterbolag till FPG Media som ger ut tidningen Fokus. 2012 utsågs Modern Psykologi till Årets tidskrift på Tidskriftsgalan. Språktidningen fick samma utmärkelse 2015. Tidningarnas formgivare Agnes Dunder tilldelades 2017 priset som Årets AD.

Modern Psykologi utkommer tio gånger om året och har en tryckt upplaga på 10 000 exemplar och 6 000 unika läsare digitalt per utgåva.

Språktidningen utkommer åtta gånger om året och har en tryckt upplaga på 16 000 exemplar och 3 000 unika läsare per digital utgåva.

 

För mer information:

Karin Skagerberg

chefredaktör och ansvarig utgivare Modern Psykologi

karin@modernpsykologi.se

0734-43 97 67

Anders Svensson

chefredaktör och ansvarig utgivare Språktidningen

anders@spraktidningen.se

0768-68 58 24

 

Pressbilder:

Pressbild Karin Skagerberg

Foto: Joel Nilsson

Pressbild Anders Svensson

Foto: Martin Stenmark

0 kommentarer

 

Dialekten kan ge en karaktär en extra nyans. Det vittnar en rad skådespelare om i det nya numret av Språktidningen. Men inom film, tv och scenkonst är det sällan som dialekten har hög prioritet. I stället är det Dramatensvenskan som dominerar. Magnus Schmitz, som spelar rollen som Ulf Olsson i SVT-serien Jakten på en mördare, efterlyser större språklig variation: ”Dialekterna är ju musiken till talet.”

Dessutom i Språktidningen 2/2021:

  • Sara Lövestam om hur ordet egen går sin egna väg
  • Så ser vi på orden för färger i olika språk
  • Lyssna på personen först!
  • I Belarus är valet av språk en symbolfråga
  • Gåtan bakom spelmannens kodspråk

Missa inte vårt erbjudande inför alla hjärtans dag! Just nu kan du ge bort 3 nummer av Språktidningen för bara 149 kronor.

0 kommentarer

 

I Språktidningen 6/2020 efterlyste vi förslag på kommunsloganer. Nu har vi valt ut tio kandidater. Men vilket förslag tycker du är bäst? Hjälp oss att utse det vassaste förslaget genom att rösta härintill!

Här är de tio kandidaterna:

Andas in, andas ut i Köping

Inskickad av Mattias Spalding

(Carl Wilhelm Scheele upptäckte syre i Köping)

Boden – Sveriges fästligaste stad

Kristina Öhgren

(Här ligger Bodens fästning)

Gruvliga ljuvliga Falun

Elis Hedén

(Anspelar på Falu koppargruva)

Hamna i Söderhamn!

Mats-Erik Persson

Har du åkt hit, har du åkt dit

Gunilla Hermansson

(Kumlaanstalten är den största i sitt slag i Sverige)

Karlskoga smäller högst

Inger Wadman

(Här finns vapentillverkaren BAE Systems Bofors)

Klipp till i Borås

Tomas Lindh

(Syftar på stadens historia som textil- och knallestad)

Rättvik är aldrig fel!

Fredrik Möller

Tranås – Sommen stad ska va!

Mårten Morander

(Tranås ligger vid sjön Sommen)

Vimmerby, inte bara Astrids bullerby

Sven Sevegran

(Astrid Lindgren föddes i Vimmerby)

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

11 kommentarer

Hur ser du (!) på att bli niad? Händer det ofta? I vilka situationer? Borde vi oftare tilltala varandra med ni i stället för du? Och behöver svenskan ett artighets-ni som motsvarar franskans vous, spanskans usted och tyskans Sie?

I ett kommande nummer av Språktidningen skriver vi om det nya niandet. Hjälp oss gärna genom att besvara och sprida vår enkät om ni-tilltal!

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

12 kommentarer

Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista präglas av coronaviruset. Omkring hälften av nyorden har något slags koppling till pandemin. Men där finns också ord från exempelvis klimatdebatten, politiken, teknikutvecklingen och andra samhällsfrågor.

Har du något favoritord på listan? Rösta här intill!

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

2020 går till historien som året då coronapandemin förändrade tillvaron i både Sverige och världen. Denna unika händelse har även präglat det svenska språket. I Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista har omkring hälften av orden anknytning till pandemin.

– De tre orden corona, covid och karantän i sig har gett oss tusentals nya uttryck, som coronahälsning och självkarantän. Många av de coronarelaterade orden är vardagliga, tillfälliga och lite roliga, som den självutnämnda hobbyepidemiologen. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

I en krissituation är det vanligt att experternas språk blir en del av vardagsspråket. Så blev det även när coronaviruset drabbade Sverige.

– Många av dessa ord var sedan länge etablerade i fackspråket. Under coronapandemin har en lång rad medicinska facktermer ­plötsligt blivit allmänspråk. Därför blir de nyord för allmänheten. Nästan över en natt lärde vi oss ord och uttryck som klustersmitta, social distansering och platta till kurvan, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Klimatdebatten har färgat de senaste årens nyordslistor. Den fortsatte under 2020 och märks bland annat genom zombiebrand, växtblindhet och cirkulent. Från politikens område kommer nyord som bolundare och statyprotest. Diskussionen om yttrandefrihet går vidare med hjälp av ord som infodemi och cancelkultur. Teknikens inverkan på våra liv illustreras till exempel av Zoombombning och mjuta.

Nyordslistan innehåller 39 ord som har myntats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen har ökat under 2020. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Nyordslistan släpps klockan 7 den 28 december.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på:

http://www.spraktidningen.se/nyord2020

http://www.isof.se/nyord

Kontaktpersoner:

Anders Svensson

Språktidningens nyordsredaktör

anders@spraktidningen.se

076-868 58 24

Ola Karlsson

Språkrådets nyordsredaktör

ola.karlsson@isof.se

073-558 60 60

1 kommentarer

Snart är 2020 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 28 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och isof.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras före klockan 7.00 den 28 december.

Kontaktpersoner:
Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - redaktionellt