I Mölndal talas det göteborgska med skorrande r. Det är åtminstone en utbredd uppfattning – men det är också något av ett svenskt dialektmysterium. I nya numret av Språktidningen ger sig språkforskarna Jenny Nilsson och Erik Magnusson Petzell ut på jakt efter lösningen på skorrandets gåta. Och spåren pekar i en väldigt speciell riktning.

Dessutom i Språktidningen 7/2020:

Så dogo verbens pluralformer i svenskan

Myndigheternas ordval under coronakrisen

Göran Everdahl om konsten att hitta en krok

Kära platser får många smeknamn

Sara Lövestam om kärleken till konjunktiv

Tidningen börjar delas ut till prenumeranter 14 september. Numret finns i butik 22 september.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

 
Tack till alla som var med och tävlade i sommarens Klurigt! Här är alla vinnare – och här kan du ladda ner facit till alla tävlingsuppgifter.
 
Högvinsten (en biljett till Språkforum 2021 och ett signerat exemplar av Fredrik Lindströms 100 svenska dialekter):
Marianne Hörding, Upplands Väsby
 
När går skam på torra land?:
Anders Bergin, Vadstena
Mats Brandemark, Uppsala
Anna-Lena Carlsson, Munkedal
Anita Hellberg, Lerum
Majken Hellström-Burlion, Malmö
Nils G Jansson, Karlstad
Thomas Karlsson, Kungsbacka
Bozenna Meczynski, Gävle
Ragnhild Nordesjö, Trensum
Peter Ringnell, Åkersberga
Bo Svensson, Harlösa
Ann-Kristin Wikström, Borensberg
 
Göteborgsgrammatik av Lars-Gunnar Andersson:
Olle Fridberg, Bara
Erik Löfroth, Uppsala
Anneli Orvnäs, Årsta
 
Helårsprenumeration på Språktidningen:
Märta Backman, Obbola
Hans Mellin, Stockholm
Lars Nilsson, Linköping
 
Helårsprenumeration på Modern Psykologi:
Maja Edström, Umeå
Kicki Ekberg, Hultafors
Doris Holmqvist, Stråvalla
 
Halvårsprenumeration på Fokus:
Ingvar Jonsson, Bergeforsen
Pär Löfstedt, Huskvarna
Margareta Krause, Edsbyn
0 kommentarer

Med en slagkraftig slogan försöker svenska kommuner sticka ut och staka ut framtiden. Den ska locka turister, företag och nya invånare. Nu utser Språktidningen med läsarnas hjälp Sveriges bästa kommunslogan.

– En bra kommunslogan är fiffig, finurlig och fyndig. Om den är riktigt vass lyckas den dessutom förena kommunens historia med en tydlig framtidsvision, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

I samråd med experter har Språktidningen valt ut 20 kandidater. Det är nu upp till läsarna och alla andra språkintresserade att rösta fram den bästa sloganen.

Här hittar du omröstningen!

Flera av kandidaterna innehåller ordlekar, som klassikern I love Hjo och Fagerstas Här får du livstid. Många är också rytmiska och innehåller rim och allitterationer, som Full fräs i Sotenäs, Sagolika Sunne och Botkyrkas Långt ifrån lagom.

– Ordvitsandet signalerar ett slags folklighet och ödmjukhet. En slogan som uppfattas som skrytsam riskerar däremot att avfärdas som osympatisk, säger Anders Svensson.

Här är de 20 kandidaterna i omröstningen:

Borås – of course (inofficiell slogan)
Det är hit man kommer när man kommer hem (Piteå)
Där älven möter havet (Kalix)
En promille kan inte ha fel! (Vingåker)
Ett rent nöje (Kiruna)
Full fräs i Sotenäs
Här får du livstid (Fagersta)
I love Hjo
Lika trevligt som det låter (Lekeberg)
Långt ifrån lagom (Botkyrka)
Lätt att leva (Ale)
Makalösa Pajala
Mångfald, möten, möjligheter (Malmö)
Sagolika Sunne
Stortrivs i Storfors
Sveriges närmaste stad (Enköping)
Trevligt folk (Borlänge)
Vackrast och vildast i västra Värmland (Årjäng)
Vild och vacker (Vilhelmina) (tidigare slogan)
When in Europe – don’t miss Skurup (inofficiell slogan)

Artikeln om kommunsloganer är publicerad i Språktidningen 6/2020 som utkommer den 12 augusti.

Kontaktperson:

Anders Svensson
chefredaktör
anders@spraktidningen.se
0768-68 58 24

17 kommentarer

Med en slogan som redskap kämpar svenska kommuner om turister, företag och invånare. Följ med på en språkresa genom Sverige där ciceronen Mats Karlsson skildrar kommunernas kamp för att få uppmärksamhet. Dessutom kan du vara med att rösta fram landets bästa kommunslogan!

Dessutom:

  • Sara Lövestam om varför vi ju älskar att dubblera i svenskan, ju
  • Sjuksköterskans fyra röster
  • Runristarens gåta fortsätter förbrylla forskare
  • Så uttrycker vi framtid i svenskan
  • Petra Mede om att vara en språkpolis

Språktidningen 6/2020 börjar delas ut till prenumeranter den 10 augusti. Numret finns i butik den 18 augusti.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

– När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

 ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.

”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”

”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

– Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni.

Du kan läsa artikeln här.

 

Kontaktperson:

Lena Lind Palicki

lektor i svenska vid Stockholms universitet

lena.lind.palicki@su.se

0708-12 01 18

0 kommentarer

Språktidningens sommarnummer är 100 sidor tjockt! Vi bjuder på extra mycket korsord, kviss och sudokun. Vi passar också på att fira Pippi Långstrump. I år är det 75 år sedan den första boken om denna språkliga upprorsmakare utkom. Lena Lind Palicki berättar om hur Astrid Lindgren med språket som redskap skapade en rebell som fångade och formade den moderna svenskan.

Dessutom:

Sara Lövestam upptäcker svenskans generösa parasit

Kampen om feminina titlar i ryskan

Mikael Parkvall om nya och gamla knasformer i språket

Konsten att övertyga som buktalare

Karin Smirnoff kryddar med dialekt

Sommarnumret börjar delas ut till prenumeranter den 15 juni. Numret finns i butik den 23 juni.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Engelska lånord, sammansättningar och substantiv dominerar bland nyorden i svenskan. Det visar Språktidningens kartläggning av samtliga nyordlistor från 1986 och framåt.

Över hälften av nyorden har lånats in från engelskan. Två tredjedelar av nykomlingarna är sammansättningar, som substantivet kobingo, verbet hundvissla och adjektivet genmodifierad. Och tre fjärdedelar av nyorden är substantiv.

– Kartläggningen ger en fingervisning om hur svenskans ordförråd utvecklas. Hela 99 procent av nyorden är substantiv, verb eller adjektiv. Nykomlingar i andra ordklasser är väldigt sällsynta, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, som har genomfört kartläggningen.

Engelskans position som den främsta långivaren till svenskan har etablerats sedan andra världskrigets slut. Vissa ord lånas in rakt av, som sharenting och paintball. Andra anpassas till svenska stavningsprinciper, som skajpa och embrejsa. Många är översättningslån som översätts led för led, som vinterkräksjuka (winter vomiting disease) och daghandlare (daytrader).

– Engelska lån strömmar in i alla samhällsområden. Nyordslistorna är fulla av försvenskningar som inte slog igenom, som programglimt i stället för trailer och lindringsklinik i stället för hospice, säger Anders Svensson.

De 34 nyordslistor som har publicerats sedan 1986 innehåller närmare 1 700 ord. Där finns inte ett enda lånord från tyskan. Svenskan har heller inte lånat in några ord från de nordiska grannspråken. Japanskan är den främsta donatorn efter engelskan genom ord som sudoku, kawaii och bokashi.

– Det finns ett växande intresse för japansk kultur, teknik och mat. Men japanska lån anpassas inte till svenskans stavningsprinciper. Det är uppenbart att lånen från japanska inte uppfattas som ett lika stort hot mot svenskan som lånen från engelska, säger Anders Svensson.

Svenska språknämnden sammanställde den första nyordslistan 1986. Sedan 2013 är det Språktidningen och Språkrådet som tar fram den årliga nyordslistan.

Hela kartläggningen publiceras i Språktidningen 4/2020 som utkommer den 29 april. Du kan läsa artikeln här.

Kontaktperson:

Anders Svensson

0768-685824

anders@spraktidningen.se

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

1 kommentarer

 

Åsa Beckman myntade ordet frågestrejka, Linnéa Jonjons, Åsa Larsson och Jack Werner lade grunden för verbet viralgranska när de började med Viralgranskaren och Jonna Bornemark gjorde förpappring känt för en bred allmänhet. I kommande numret av Språktidningen möter du några av de personer som har gjort avtryck i svenskan genom nyord. Dessutom kartlägger vi alla nyordslistor från 1986 och framåt. Nyorden illustrerar några av de dominerande trenderna i den moderna svenskan. Och det är engelska lånord, substantiv och sammansättningar som är tongivande på nyordslistorna.

Språktidningen 4/2020 utkommer den 29 april. Tidningen finns i butik den 5 maj. Här kan du läsa mer om det kommande numret.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

Anders

0 kommentarer

Mängder av engelska lån, massor av substantiv och drivor av sammansättningar. Så ser de dominerande trenderna ut bland nya ord i svenskan. Det visar Språktidningens kartläggning av alla nyordslistor från 1986 och framåt.

Läs mer i det kommande numret av Språktidningen som utkommer den 29 april. I butik den 5 maj.

Dessutom:

• Sara Lövestam bjuder in till Hjälpverbens hall of fame

• Så blir texterna i Bibeln lättlästa

• Därför kan svenskan både ha och mista verbet ha

• Olle Josephson om tidsgränsen för modern svenska

• Belarus vinner mark i namnstrid mot Vitryssland

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Känner du någon som du tror skulle uppskatta en prenumeration på Språktidningen? Nu kan du ge bort 3 nummer för 149 kronor. Beställ prenumerationen här!

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - redaktionellt