I Språktidningen 6/2020 efterlyste vi förslag på kommunsloganer. Nu har vi valt ut tio kandidater. Men vilket förslag tycker du är bäst? Hjälp oss att utse det vassaste förslaget genom att rösta härintill!

Här är de tio kandidaterna:

Andas in, andas ut i Köping

Inskickad av Mattias Spalding

(Carl Wilhelm Scheele upptäckte syre i Köping)

Boden – Sveriges fästligaste stad

Kristina Öhgren

(Här ligger Bodens fästning)

Gruvliga ljuvliga Falun

Elis Hedén

(Anspelar på Falu koppargruva)

Hamna i Söderhamn!

Mats-Erik Persson

Har du åkt hit, har du åkt dit

Gunilla Hermansson

(Kumlaanstalten är den största i sitt slag i Sverige)

Karlskoga smäller högst

Inger Wadman

(Här finns vapentillverkaren BAE Systems Bofors)

Klipp till i Borås

Tomas Lindh

(Syftar på stadens historia som textil- och knallestad)

Rättvik är aldrig fel!

Fredrik Möller

Tranås – Sommen stad ska va!

Mårten Morander

(Tranås ligger vid sjön Sommen)

Vimmerby, inte bara Astrids bullerby

Sven Sevegran

(Astrid Lindgren föddes i Vimmerby)

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

10 kommentarer

Hur ser du (!) på att bli niad? Händer det ofta? I vilka situationer? Borde vi oftare tilltala varandra med ni i stället för du? Och behöver svenskan ett artighets-ni som motsvarar franskans vous, spanskans usted och tyskans Sie?

I ett kommande nummer av Språktidningen skriver vi om det nya niandet. Hjälp oss gärna genom att besvara och sprida vår enkät om ni-tilltal!

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

1 kommentarer

Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista präglas av coronaviruset. Omkring hälften av nyorden har något slags koppling till pandemin. Men där finns också ord från exempelvis klimatdebatten, politiken, teknikutvecklingen och andra samhällsfrågor.

Har du något favoritord på listan? Rösta här intill!

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

2020 går till historien som året då coronapandemin förändrade tillvaron i både Sverige och världen. Denna unika händelse har även präglat det svenska språket. I Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista har omkring hälften av orden anknytning till pandemin.

– De tre orden corona, covid och karantän i sig har gett oss tusentals nya uttryck, som coronahälsning och självkarantän. Många av de coronarelaterade orden är vardagliga, tillfälliga och lite roliga, som den självutnämnda hobbyepidemiologen. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

I en krissituation är det vanligt att experternas språk blir en del av vardagsspråket. Så blev det även när coronaviruset drabbade Sverige.

– Många av dessa ord var sedan länge etablerade i fackspråket. Under coronapandemin har en lång rad medicinska facktermer ­plötsligt blivit allmänspråk. Därför blir de nyord för allmänheten. Nästan över en natt lärde vi oss ord och uttryck som klustersmitta, social distansering och platta till kurvan, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Klimatdebatten har färgat de senaste årens nyordslistor. Den fortsatte under 2020 och märks bland annat genom zombiebrand, växtblindhet och cirkulent. Från politikens område kommer nyord som bolundare och statyprotest. Diskussionen om yttrandefrihet går vidare med hjälp av ord som infodemi och cancelkultur. Teknikens inverkan på våra liv illustreras till exempel av Zoombombning och mjuta.

Nyordslistan innehåller 39 ord som har myntats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen har ökat under 2020. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Nyordslistan släpps klockan 7 den 28 december.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på:

http://www.spraktidningen.se/nyord2020

http://www.isof.se/nyord

Kontaktpersoner:

Anders Svensson

Språktidningens nyordsredaktör

anders@spraktidningen.se

076-868 58 24

Ola Karlsson

Språkrådets nyordsredaktör

ola.karlsson@isof.se

073-558 60 60

1 kommentarer

Snart är 2020 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 28 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och isof.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras före klockan 7.00 den 28 december.

Kontaktpersoner:
Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60

0 kommentarer

Språktidningen är den perfekta julklappen till den som är intresserad av språk. I tidningen utforskar vi nya ord och grammatiska fenomen, berättar om svenskt språkbruk, frossar i slang och dialekter samt gör språkresor såväl bakåt i tiden som till främmande språk. I varje nummer finns dessutom åtta sidor där experter besvarar läsarnas språkfrågor.

Nu har du möjlighet att ge bort 4 nummer av Språktidningen för bara 149 kronor. Du sparar 167 kronor jämfört med ordinarie pris i butik.

Prenumerationen är tidsbegränsad och avslutas automatiskt. I prenumerationen ingår tillgång till Språktidningens digitala utgåva genom vår app.

Erbjudandet gäller fram till julafton.

0 kommentarer

I Språktidningens hundrade nummer utsåg över 100 experter de 100 största språkhändelserna i Sverige sedan 1900. Vann gjorde du-reformen, som slog igenom kring 1967, med snittbetyget 4,69 på en femgradig skala.

Men vilken händelse tycker du hade störst betydelse? Här intill kan du rösta på de tio händelser som fick högst snittbetyg av experterna.

Här är de tio största språkhändelserna enligt Språktidningens omröstning:

1. Du-reformen (1967)

2. Radiotjänsts sändningar börjar (1925)

3. Stavningsreformen (1906)

4. Engelska blir första främmande språk i svensk skola (1946)

5. Nämnden för svensk språkvård grundas (1944)

6. TT slopar verbens pluralformer (1945)

7. Sverige får nationella minoritetsspråk (2000)

8. Svenska blir huvudspråk i Sverige (2009)

9. Erik Wellander utkommer med Riktig svenska (1939)

10. Svenskundervisning för invandrare, sfi, blir en del av skolan (1994)

Här hittar du artikeln om de 100 språkhändelserna.

I det senaste avsnittet av vår podd diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson du-reformens betydelse, det nya niandet och resultatet i omröstningen.

Anders

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. Övergången från niande till duande har av över 100 experter röstats fram till periodens största förändring i språket.

Du-reformen handlade inte bara om ett nytt tilltal. Duandet var en symbol för en större förändring där språket gick hand i hand med en strävan mot ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Skiftet till du-tilltal är starkt förknippat med Bror Rexed. När han 1967 började som generaldirektör på Medicinalstyrelsen meddelade han att han tänkte lägga bort titlarna med personalen.

– Bror Rexed blev i efterhand du-reformens galjonsfigur. Men i arbetarklassen och bland ungdomar var duandet redan utbrett. Du-tilltalet passade också in i en tidsanda där många flyttade till städerna och vi blev mer anonyma för varandra, säger Anders Svensson.

Tvåa i Språktidningens omröstning är starten för Radiotjänsts sändningar 1925.

– Radion bidrog starkt till att vi fick en rikssvensk talspråksnorm. Språket i radio formade en standard som uppfattades som neutral, säger Anders Svensson.

1906 års stavningsreform röstades fram till den tredje viktigaste händelsen. Då slopades stavningen med dt av t-ljudet – vilket medförde att rödt blev rött. Den andra nyheten var att f, fv och hv skrotades som stavning för v-ljudet. Haf blev hav, hafva blev hava och hvad blev vad.

– Reformen var ett politiskt beslut som fick draghjälp av Selma Lagerlöfs roman Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Eftersom den blev läsebok i folkskolan skolades eleverna in i den nya stavningen, berättar Anders Svensson.

Språktidningens lista över de 100 största språkhändelserna i Sverige sedan 1900 har röstats fram av över 100 experter – bland annat forskare och språkvårdare. Listan publiceras i Språktidningen 8/2020 som är Språktidningens hundrade nummer sedan starten 2007.

Här är de tio största språkhändelserna:

1. Du-reformen (1967)

2. Radiotjänsts sändningar börjar (1925)

3. Stavningsreformen (1906)

4. Engelska blir första främmande språk i svensk skola (1946)

5. Nämnden för svensk språkvård grundas (1944)

6. TT slopar verbens pluralformer (1945)

7. Sverige får nationella minoritetsspråk (2000)

8. Svenska blir huvudspråk i Sverige (2009)

9. Erik Wellander utkommer med Riktig svenska (1939)

10. Svenskundervisning för invandrare, sfi, blir en del av skolan (1994)

Här hittar du hela listan med Sveriges 100 viktigaste språkhändelser sedan 1900.

 

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Över 100 forskare och andra experter har röstat! I Språktidningens hundrade nummer listar vi de 100 viktigaste språkhändelserna i Sverige sedan 1900. Vinnaren gjorde inte bara revolution i språket. Den summerar också utvecklingen i det svenska samhället sedan förra sekelskiftet.

Plus:

Sara Lövestam om att bli tjenis med coronan

Så påverkas svenskan av undervisning på andra språk

Anders ”Ankan” Johansson hittar belöningen i rätt ord

Språkmelodin hjälper oss att visa känslor

Olle Josephson om småordens stilistik

Språktidningen 8/2020 börjar delas ut till prenumeranter 2 november. I butik 10 november.

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

I Mölndal talas det göteborgska med skorrande r. Det är åtminstone en utbredd uppfattning – men det är också något av ett svenskt dialektmysterium. I nya numret av Språktidningen ger sig språkforskarna Jenny Nilsson och Erik Magnusson Petzell ut på jakt efter lösningen på skorrandets gåta. Och spåren pekar i en väldigt speciell riktning.

Dessutom i Språktidningen 7/2020:

Så dogo verbens pluralformer i svenskan

Myndigheternas ordval under coronakrisen

Göran Everdahl om konsten att hitta en krok

Kära platser får många smeknamn

Sara Lövestam om kärleken till konjunktiv

Tidningen börjar delas ut till prenumeranter 14 september. Numret finns i butik 22 september.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - redaktionellt