Institutet för språk och folkminnen ska inte bara ta över ansvaret för svenskt terminologiarbete. Myndigheten ska på sikt också ta över ansvaret för Rikstermbanken. Det skriver myndigheten i ett förslag.

I arbetet med budgetpropositionen för 2017 fastslog regeringen att ansvaret för terminologi ska flyttas från Terminologicentrum, TNC, till Språkrådet. Samtidigt flyttades också de pengar som tidigare gått till TNC till Institutet för språk och folkminnen, Isof, den myndighet som Språkrådet är en del av. Myndigheten fick dessutom i uppdrag att ta fram ett förslag på ansvarsfördelning när det gäller terminologi.

Förslaget innebär i praktiken att TNC blir ett bolag som främst utför uppdrag åt det privata näringslivet. Det blir i framtiden Isof som ska ge rekommendationer i terminologifrågor, arrangera utbildningar och följa kommuners och myndigheters terminologiarbete. Ansvaret för Rikstermbanken ska inledningsvis ligga kvar hos TNC, men på sikt ska även det flyttas till Isof. Samma sak gäller TNC:s bibliotek och arkiv.

I förslaget skriver Isof att en flytt av ansvaret gör det lättare att efterleva språklagens bestämmelse om terminologi. Isof anser sig ha kontakter till myndigheter, kommuner och landsting som skulle underlätta utvecklingen av terminologiarbetet. Inte minst skulle terminologiarbetet kunna integreras med språkvård.

För att kunna ta över ansvaret vill Isof behålla det årliga statliga anslaget på 4,5 miljoner kronor. Terminologiarbetet är enligt förslaget ett område där det redan finns viss kompetens inom myndigheten. För att Isof ska kunna utföra uppdraget behövs tre till fyra nya heltidstjänster. Det handlar då om terminologer.

Här kan du läsa mer om ansvarsflytten från TNC till Isof.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Martin Sundin blir ny generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen. Han kommer närmast från ett chefsjobb på kulturdepartementet.

– Jag är jätteglad. Institutet för språk och folkminnen är en myndighet som jag har följt länge och känner starkt för. De arbetar med frågor som jag brinner för, säger han.

I dag är Martin Sundin departementsråd och chef för enheten för konstarterna på Kulturdepartementet. Tidigare har han bland annat varit huvudsekreterare i Kultursamverkansutredningen och rådgivare för kulturfrågor på Nordiska ministerrådet.

I morgon träffar han för första gången de anställda på den blivande arbetsplatsen. Innan dess vill Martin Sundin inte gå in på hur han tillsammans med personalen vill utveckla myndigheten.

Martin Sundin tar över som generaldirektör den 1 april. Förordnandet är på sex år. Han efterträder Ingrid Johansson Lind som slutar den 28 februari.

Anders

Foto: Marianne Andersson/Regeringskansliet

0 kommentarer

Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

– Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Halvera bidraget till Terminologicentrum, TNC, och flytta en stor del av ansvaret för terminologifrågor till Språkrådet. Det föreslår Ingrid Strömberg i en utredning om terminologiarbetet i Sverige.

I ett budgetförslag som lades fram hösten 2014 ville den rödgröna regeringen från och med 2016 i princip strypa bidragen till TNC. Den motivering som gavs var att det handlade om ett aktiebolag som därför av principskäl borde klara sig utan bidrag. Efter kritik mot förslaget backade regeringen. I stället tillsattes en utredning samtidigt som det ekonomiska stödet till TNC löpte vidare.

Utredaren Ingrid Strömberg föreslår stora förändringar på terminologiområdet. Hon vill bland annat halvera de statliga bidragen till TNC. Samtidigt ska Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen, ta huvudansvaret för utvecklingen av terminologi. Det medför att det i stället för näringsdepartementet blir kulturdepartementet som ansvarar för frågorna. Dessutom efterlyser Ingrid Strömberg tydligare riktlinjer för terminologiarbetet.

Även Ingrid Strömberg anser att TNC som ett aktiebolag är för beroende av statliga bidrag. I dag består drygt hälften av TNC:s intäkter av just bidrag. Men hon lyfter också fram vad hon anser är brister med TNC:s arbete.

Ingrid Strömberg hävdar att TNC saknar koppling till forskning och har få kontakter med det privata näringslivet. Inte heller tar TNC tillräckligt ansvar för samordningen av terminologiarbetet mellan olika myndigheter. Däremot finns en arbetsrelation med Språkrådet, där frågor rörande terminologi i regel delegeras till TNC.

Detta vill alltså Ingrid Strömberg ändra på. Språkvård och terminologi är enligt utredningen så närstående att det framstår som oproblematiskt att flytta ansvaret till Språkrådet. Där är dock resurserna för terminologiarbete ytterst begränsade. I utredningen nämns inget om höjda anslag till Språkrådet om ansvarsflytten skulle bli verklighet.

En del av de påståenden som görs i utredningen förefaller märkliga eller till och med felaktiga. TNC är långt ifrån det enda aktiebolaget i Sverige som till stor del finansieras av statliga bidrag. Om principen skulle tillämpas konsekvent borde regeringen rimligtvis strypa bidragen till exempelvis Dramaten och Kungliga Operan.

Att TNC saknar stark forskningsförankring är också en slutsats som går att ifrågasätta. TNC samarbetar med flera nordiska universitet och svarar till och med för utbildning i terminologi.

I utredningen dras inte heller någon tydlig linje mellan språkvård och terminologi. Visst kan områdena sägas vara närstående, men att sätta likhetstecken mellan dem är definitivt att gå för långt. Om terminologiansvaret ska flyttas till Språkrådet behövs ny kompetens där – och den finns i dag främst samlad hos TNC.

I ett yttrande riktar Språkförsvaret kritik mot flera av Ingrid Strömbergs förslag. Ansvarsflytten riskerar att bli ”en byråkratisk skenlösning” om inte Språkrådet får resurser att bygga upp en egen kompetens i terminologi. Språkförsvaret ifrågasätter kritiken gällande bristande samordning. Själva nyckeln till ett framgångsrikt terminologiarbete är just samordning. Vidare skriver Språkförsvaret att utredningen tycks vara ett försök att i efterhand rättfärdiga de nedskärningar som regeringen ville göra redan 2014.

I yttrandet från TNC framgår det att tydligare riktlinjer för verksamheten skulle välkomnas. Samarbetet med Språkrådet beskrivs som gott och välfungerande. Däremot anser inte TNC att det inom Institutet för språk och folkminnen finns den kompetens inom terminologi som är nödvändig för en ansvarsflytt. Med minskade bidrag till TNC riskerar terminologiarbetet att bli lidande eftersom det sprids ut på fler inblandade med var för sig små resurser.

Här kan du läsa mer om TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Catharina Nyström Höög får jobbet som forskningsledare på Språkrådet. Hennes uppdrag blir inte bara att leda och utveckla Språkrådets forskning. Hon ska också fungera som en brygga till svenska universitet.

Den nyinrättade tjänsten som forskningsledare på Språkrådet går till Catharina Nyström Höög (till höger på bilden), professor i svenska vid Högskolan i Dalarna. Hon börjar preliminärt på sitt nya jobb den 1 oktober. Det handlar om ett tvåårigt projekt där hon ska fungera som en länk mellan universitetsvärlden och Språkrådets verksamhet. Eftersom tjänsten är på halvtid kommer Catharina Nyström Höög att ha kvar sina uppdrag vid Högskolan i Dalarna och Uppsala universitet, men i mindre omfattning än i dag.

– Jag är mycket nöjd med den här rekryteringen. Det var vår ambition att hitta en person som har ena foten kvar i akademin och kan fungera som en brygga mellan den och Språkrådet. Catharina Nyström Höög är en otroligt kompetent person. Hon har väldigt högt förtroendekapital och stor legitimitet, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen, den myndighet där Språkrådet ingår.

I sin egen forskning har Catharina Nyström Höög bland annat ägnat sig åt myndighetsspråk, språkvård och klarspråk. En bakgrund som enligt Ingrid Johansson Lind gör henne särskilt lämplig som forskningsledare på Språkrådet.

– Hon har visioner om framtidens språkvård och hon har en grundidé om vad hon vill göra. Det gör att det känns oerhört tryggt, säger Ingrid Johansson Lind.

Catharina Nyström Höög disputerade 2000 på en avhandling om gymnasieelevers skrivande. Just textforskningen har varit något av en röd tråd i hennes karriär. Hon berättar att det var intresset för språkpolitik som fick henne att söka tjänsten på Språkrådet.

– Jag tycker att jag har fått upp ögonen för att det behövs en aktivare debatt och politik för ett levande svenskt språk och hur vi slår vakt om det. Ett sätt är att berätta hur svenskan förhåller sig till andra språk i världen. Där finns uppfattningar som borde gå att utmana.

Hon nämner svenska universitet och högskolor som platser där det finns en felaktig bild av svenskan. Inom vissa utbildningar kan svenskan ratas med hänvisning till att den jämfört med engelska skulle vara ett litet språk. Catharina Nyström Höög anser att språkvetenskapen bör arbeta mer intensivt för att bemöta sådana påståenden.

– Det är en attitydförändring som behövs, säger hon.

Samtidigt tycker Catharina Nyström Höög att Språkrådet är på rätt väg. Blicken har lyfts från detaljer till övergripande frågor. De senaste årens debatter om det könsneutrala pronomenet hen och om kränkande ord har väckt en diskussion om språkbrukets ideologiska grunder långt utanför språkvetarkretsar. Att språkfrågor blir en del av samhällsdebatten ser hon som ett positivt steg.

– Språkrådet har varit medialt aktiva och synliga i de här frågorna. Jag hoppas kunna bidra till att accelerera den utvecklingen.

Tjänsten som chef för Språkrådet är vakant sedan Ann Cederberg valde att hoppa av strax före jul. I nästa vecka utannonseras jobbet. Exakt vilka krav som kommer att ställas på den nya chefen är inte klart.

– Vi söker en bra chef för Språkrådet, säger Ingrid Johansson Lind.

Anders

Foto: Pressbild (Ingrid Johansson Lind), privat (Catharina Nyström Höög)

0 kommentarer

Twitter har Språkrådet sedan länge en finfin språkrådgivning i kortformat. Nu öppnar namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen en motsvarande tjänst på Twitter. Där går det nu att ställa frågor om personnamn, ortnamn och andra typer av namn. Forskarna är superkunniga och har stora arkiv att söka i, så fråga på!

Anders

0 kommentarer

Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Lund och Umeå går i graven. Men större delen av samlingarna blir kvar genom samarbeten med regionala museer och arkiv. Till Uppsala flyttas bara de samlingar av ljudband som ska digitaliseras.

När Institutet för språk och folkminnen förra året beslutade att lägga ned Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, och Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, mötte planerna hårt motstånd. Både från Umeå och Lunds universitet hördes skarp kritik. Intresseorganisationer befarade att samlingarna från Lund och Umeå skulle hamna i Uppsala – och därmed förlora regional förankring och bli otillgängliga för de grupper som använder dem mest.

Nu står det klart att de skriftliga samlingarna från DAUM blir kvar i Umeå. De får ett nytt hem i Umeå stadsarkivs lokaler. Beslutet är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

– De signaler vi har fått är att detta tas emot enbart positivt. Det har inte funnits något egenvärde i att flytta materialet till Uppsala. Den lösning vi nu har hittat innebär att vi tillsammans med regionala aktörer kan tillhandahålla materialet i Umeå även i fortsättningen, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

I dagsläget ser det ut som att det bara blir ljudinspelningarna som flyttas till Uppsala. Där ska de digitaliseras – ett arbete som väntas ta fyra till fem år. Men även de skulle kunna bli kvar i Umeå.

– Det som i så fall krävs är en arkivsäker kylförvaring, säger Ingrid Johansson Lind.

Ulrica Grubbström, vd för Västerbottens museum, säger i ett pressmeddelande att museet på sikt vill se ett ännu bredare samarbete om arkivet både i det egna länet och i Norrbotten:

– Det är angeläget för Västerbottens museum och övre Norrland att samlingarna blir kvar här. Västerbottens museum och DAUM har en gemensam historia där de respektive samlingarna sedan 1950-talet är sammanflätade och kompletterar varandra. DAUM:s samlingar är oerhört värdefulla och när de nu stannar här ökar möjligheterna att levandegöra och förmedla vårt kulturarv på ett enastående sätt

En liknande lösning är på gång med samlingarna från DAL. Där samarbetar Institutet för språk och folkminnen med Folklivsarkivet vid Lunds universitet och Landsarkivet i Lund. Enligt Ingrid Johansson Lind är parterna överens, men något avtal har ännu inte skrivits under.

– Från vår sida är det helt klart och jag utgår från att det går i lås, säger hon.

Nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnen är ett led i att banta myndighetens fasta kostnader. Inför 2014 hotade ett underskott med tio miljoner kronor. Utöver nedläggningen av arkiven i Lund och Umeå tvingas tretton anställda lämna sina jobb. Att samlingarna nu blir kvar i Umeå och Lund förändrar inte läget för personalen på DAUM och DAL.

Här kan du läsa mer om Umeå universitets intresse för samlingarna vid DAUM.

Anders

Foto: Institutet för språk och folkminnen

0 kommentarer

Ann Cederberg slutar som chef på Språkrådet efter knappt två år. Vem som ska ta över ledarskapet är inte klart. Någon ny chef kommer inte att finnas på plats förrän under nästa år.

Våren 2013 tillträdde Ann Cederberg (bilden) som chef för Språkrådet. Hon kom från Högskolan i Kristianstad där hon varit verksam som förvaltningschef. Hon tog över efter Lena Ekberg, som valde att lämna uppdraget efter en konflikt med Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Nu står det klart att även Ann Cederberg lämnar Språkrådet i förtid. Hon går vidare till ett jobb som avdelningschef vid Kriminalvården i Norrköping. Språkrådets anställda informerades i eftermiddags om Ann Cederbergs beslut.

– Nu börjar en process där vi först ska besluta hur ledningsstrukturen ska se ut. Det sker genom en dialog med medarbetarna och där har vi en god samsyn, säger Ingrid Johansson Lind.

Vilka krav som kommer att ställas på den blivande chefen är inte klart. Att spekulera om nödvändiga kvalifikationer vore enligt Ingrid Johansson Lind att föregripa dialogen med Språkrådets anställda.

– Det finns i nuläget ingen kompetensprofil. Det vore att föregripa hela processen. Men att leda Språkrådet är ett jättespännande och roligt uppdrag, men som också är komplext, säger hon.

Anders

Foto: Lisa Hagsten

Uppdatering: Här berättar Ann Cederberg varför hon lämnar Språkrådet.

0 kommentarer

Vid årsskiftet flyttas samlingarna från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå till Uppsala. Universitetet har inte råd att behålla materialet i Umeå. I stället hoppas Umeå universitet på att en snabb digitalisering ska göra att samlingarna fortfarande kan användas för utbildning och forskning.

Universiteten i Lund och Umeå har riktat skarp kritik mot Institutet för språk och folkminnens beslut att lägga ned Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM. Bägge har också visat stort intresse för att ta över förvaltningen av arkiven. Nu ser det ut som att de idéerna defintivt har lagts i byrålådan.

Umeå universitet anser sig inte ha råd att ta över DAUM:s material. En flytt av arkivet till universitetet skulle kosta 7,5 miljoner kronor och därefter medföra en årlig lönekostnad på 1,5 miljoner. Det anser universitetets ledning vara för dyrt – inte minst eftersom Institutet för språk och folkminnen får av staten öronmärkta pengar för att förvalta arkiven.

Intresset för samlingarna har dock inte svalnat. I en rapport från den grupp vid universitetet som utrett frågan framkommer att i synnerhet materialet på samiska och meänkieli behövs för undervisning och forskning. Umeå universitet har ett särskilt ansvar för dessa två minoritetsspråk.

Beskedet innebär att Institutet för språk och folkminnens plan på att vid årsskiftet flytta samlingarna till Uppsala ligger fast. Universitetets förhoppning är att digitalisering, fjärrlån och register ska göra så att materialet även i framtiden ska kunna användas av forskare, lärare och studenter.

Här kan du läsa mer om besparingarna inom Institutet för språk och folkminnen.

Anders

1 kommentarer

Umeå universitet har goda förutsättningar att bedriva forskning och undervisning i meänkieli och samiska. Det anser kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth som i en riksdagsdebatt på nytt fick frågor om nedläggningarna inom Institutet för språk och folkminnen.

I höstas beslutade ledningen för Institutet för språk och folkminnen att avdelningarna i Lund och Umeå ska läggas ned. Vad som händer med de samlingar som i dag finns vid Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, är oklart. Universiteten är intresserade av att ta över arkiven, men det ser i dagsläget inte ut som att ett sådant övertagande kommer att bli av. Ett brev från Lunds universitet som syftade till att öppna dörren för ett övertagande fick från regeringen ett negativt besked.

Om samlingarna flyttas hamnar materialet från Umeå sannolikt i Uppsala. Samtidigt har universitetet ansvar för utbildning i samiska. Flera debattörer har ifrågasatt Umeå universitets förutsättningar att leva upp till detta ansvar om de samiska samlingarna försvinner. Materialet anses vara nödvändigt för undervisning och forskning.

Socialdemokraten Isak From tog på nytt upp nedläggningarna under en interpellationsdebatt i riksdagen. Han undrade bland annat hur Umeå universitet skulle kunna efterleva ansvaret och vad som skulle göras för att bevara och utveckla kompetensen i både samiska och meänkieli.

Kulturminister Lena Adelsohn ansåg att Umeå universitet har goda förutsättningar att leva upp till de krav som ställts. Hon ville däremot inte gå in på några detaljfrågor utan hänvisade till det olämpliga med ministerstyre:

Vilka insatser som krävs för att behålla kompetensen i myndigheten är myndigheten själv bäst lämpad att bedöma.

Med anledning av de omfattande förändringarna inom Institutet för språk och folkminnen har myndigheten också fått ett krav från regeringen på att redogöra för konsekvenserna av nedläggningarna.

Isak From kritiserade regeringens hantering av frågan och hävdade att den stod i strid med Institutet för språk och folkminnens uppgift att utveckla verksamheten i landet och betona regionala perspektiv. Folkpartisten Ulf Nilsson stämde in i delar av kritiken. Även han ifrågasatte nedläggningarna i Lund och Umeå. Ulf Nilsson befarade att de skulle leda till förluster eller försämringar inom forskningsområden som är av stor vikt för kulturarvet.

Här kan du läsa mer om nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnnen.

Anders

Foto: Fredrik Sandberg/TT

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Institutet för språk och folkminnen